Skadestånd – att betala skadestånd

Skadestånd – att betala skadestånd

I föregående artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi skrivit en del om skadestånd. Dessa artiklar har handlat om bl.a. hur rätt till skadestånd kan uppkomma, skadeståndslagen, specialregler, avtal, beräkning m.m. En fråga som dock faktiskt inte besvarats än är hur man kräver in ett skadestånd och vad som händer om man inte betalar. Dessa frågor kommer att behandlas i denna artikel.

Skadestånd – att betala skadestånd

Att erhålla skadestånd

Skadestånd är liksom köp, hyra eller skuldebrev en grund för att man få ersättning. Av detta följer att man kan säga att skadestånd är sätt för hur en fordran uppstår. För att erhålla skadestånd krävs det således att man först riktar ett krav mot motparten. Om skadeståndet inte vitsordas uppstår en tvist i vilket man då får lösa frågan genom samtal, eller genom att man stämmer motparten i rätten. Rätten kommer i så fall att pröva om man har rätt till skadestånd i vilket den dom senare kommer att avkunnas.

Även om man får framgång i domstol kan det hända att motparten fortfarande inte betalar. Anledningen till detta kan vara flera. Det kan t.ex. vara så att motparten fortfarande vägrar att erlägga skadeståndet för denna bestrider att sådan rätt föreligger. Det kan också vara så att motparten helt enkelt inte har några pengar. Om situationen är som den först nämnda så är ofta det ända alternativet att skicka in en stämningsansökan och få saken prövad.

Om dock motparten i och för sig har vitsordat skadeståndet, men inte har några pengar, kan man vända sig till kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten kan i så fall besluta att utmäta motparten. För att kunna utmäta någon krävs det dock att man kan uppvisa en exekutionstitel.

En exekutionstitel kan sägas är ett bevis att man har rätt att få betalt. En exekutionstitel kan erhållas på flera sätt varpå de vanligaste metoderna att uppnå en sådan är genom dom eller genom ett beslut om betalningsföreläggande. Ett betalningsföreläggande är en förenklad process för att få betalt. Man ansöker om detta hos kronofogdemyndigheten och används endast när ens fordran inte är tvistig i sak men motparten ändå inte betalar. Detta förfarande kan användas för att få ut skadestånd. Det torde dock vara ovanligt då de flesta kraven om skadestånds bestrids med grunden att motparten inte anser sig skyldig att erlägga skadeståndet. Betalningsföreläggande kan inte användas som substitut för domstolen vad gäller prövningen om man har rätt till skadestånd. Skulle motparten bestrida rätten till skadestånd i ett betalningsföreläggande så kommer fråga istället att behöva provas i domstol.

Sammanfattat kan man alltså säga att processen för att få betalt för skadestånd sker i flera steg.

  1. Först måste det konstateras om rätt till skadestånd föreligger. Det allra första som sker är att man riktar ett krav till motparten; ett yrkande av ett belopp, grund för rätt till skadestånd m.m. Därefter kan motparten antingen vitsorda eller bestrida skadeståndet. Om skadeståndet vitsordas bör detta skrivas ned.
  1. Därefter kan en tvistig skadeståndstalan behöva prövas. Detta sker som huvudregel i allmän domstol men kan, om avtal föreligger, även komma att prövas av en skiljenämnd. Beroende på om man får framgång med sin talan kan man erhålla en dom som ger rätt till skadestånd.
  1. Vänta på att domen vinner laga kraft. Detta behöver inte ske om motparten vitsordat skadeståndet. Om dock frågan prövats i rätten måste man även vänta på att domen vinner laga kraft. Visst undantag finns från detta.
  1. Inhämta exekutionstitel hos kronofogden. Om skadeståndskravet har vitsordats, men inte betalats, kan man använda sig av det förenklade förfarandet om betalningsföreläggande. Om detta går igenom kan kronofogden besluta att meddela beslut om betalningsföreläggande. Detta beslut kan senare ligga till grund för en utmätning. Om man istället har en dom som berättigar skadestånd kan denna skickas till kronofogdemyndigheten som kan verkställa domen.
  1. Avvakta. Utmätning är inte något som brukar gå över natten. När kronofogden beslutar att bevilja utmätning så ska en utredning om gäldenärens tillgångar ske. Därefter kommer kronofogden att behöva utvärdera situationen och ta ett beslut därefter. För de fall motparten saknar tillgångar kan utmätningen komma att dra ut på tiden i och med att en utmätning, i praktiken, blir nästan omöjlig att genomföra.

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Ring, vi hjälper dig