Skadestånd – att betala skadestånd

Skadestånd – att betala skadestånd

Tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå har behandlat skadeståndets grunder – hur rätten till ersättning uppkommer, skadeståndslagen (1972:207), specialregler, avtalsrättsliga aspekter och hur ersättningens storlek beräknas. Det som ännu inte berörts är den praktiska sidan: hur man faktiskt driver in ett skadeståndskrav och vad som händer om motparten vägrar betala. Det är dessa frågor som den här artikeln tar upp.

Hur fungerar det med skadestånd?

Skadestånd är den ersättning som den som vållat en skada är skyldig att betala till den drabbade. Grunden regleras primärt i skadeståndslagen (1972:207) och kan aktualiseras vid personskador, sakskador eller rena förmögenhetsskador. För att skadestånd ska utgå krävs i regel tre saker: att en skada har uppstått, att någon handlat oaktsamt eller i strid med lag, samt att det finns ett orsakssamband mellan handlingen och skadan.

Ta trafikolyckor som ett konkret exempel. Kör en förare mot rött ljus och orsakar en kollision, bär föraren skadeståndsansvar för de skador som uppstår. I ett sådant fall kan den skadelidande begära skadestånd från föraren eller dess försäkringsbolag. Ersättningen kan täcka sjukvårdskostnader, rehabilitering, förlorad arbetsinkomst och skadad egendom. I praktiken anlitas ofta en advokat för att säkra bevisning, värdera skadans omfattning och förhandla med motpartens försäkringsbolag – och om parterna inte når en uppgörelse avgörs frågan i domstol.

Att erhålla skadestånd

Skadestånd utgör, liksom ett köp eller ett skuldebrev, grunden för en fordran. Det innebär att processen alltid inleds med att den skadelidande riktar ett formellt krav mot motparten – helst skriftligen och med tydlig specifikation av skadans art och det yrkade beloppet.

Om motparten bestrider kravet uppstår en tvist som kan lösas antingen genom förhandling och uppgörelse i godo, eller genom att väcka talan i tingsrätten. Domstolen prövar då om rätt till skadestånd föreligger och avkunnar en dom med det belopp som ska erläggas.

En fällande dom garanterar tyvärr inte att pengarna faktiskt betalas ut. Motparten kan fortfarande vägra – antingen för att denne inte erkänner skyldigheten trots domen, eller för att det saknas tillgångar. I det första fallet återstår i regel att ansöka om verkställighet. Saknas tillgångar träder andra möjligheter in, vilket behandlas nedan.

Om motparten erkänt skadeståndet men saknar betalningsförmåga kan man vända sig till Kronofogdemyndigheten med en ansökan om utmätning. En förutsättning är att man kan uppvisa en giltig exekutionstitel.

En exekutionstitel är det juridiska beviset på att en fordran är fastställd och kan verkställas med tvång. De vanligaste formerna är en lagakraftvunnen dom eller ett beslut om betalningsföreläggande. Betalningsföreläggande – som handläggs av Kronofogdemyndigheten – är en förenklad procedur lämpad för situationer där kravet är ostridigt men motparten ändå inte betalar.

I skadeståndstvister är betalningsföreläggandet sällan tillämpligt, eftersom motparter typiskt bestrider själva ansvaret snarare än beloppets storlek. Väljer motparten att bestrida ett betalningsföreläggande, överförs ärendet automatiskt till tingsrätten för prövning i ordinarie ordning.

Sammanfattningsvis sker indrivningen av ett skadestånd i flera steg: ett formellt krav, eventuell domstolsprövning, och vid behov verkställighet via Kronofogdemyndigheten.

1. Först måste det konstateras om rätt till skadestånd föreligger. Det allra första som sker är att man riktar ett krav till motparten; ett yrkande av ett belopp, grund för rätt till skadestånd m.m. Därefter kan motparten antingen vitsorda eller bestrida skadeståndet. Om skadeståndet vitsordas bör detta skrivas ned.

2. Därefter kan en tvistig skadeståndstalan behöva prövas. Detta sker som huvudregel i allmän domstol men kan, om avtal föreligger, även komma att prövas av en skiljenämnd. Beroende på om man får framgång med sin talan kan man erhålla en dom som ger rätt till skadestånd.

3. Vänta på att domen vinner laga kraft. Detta behöver inte ske om motparten vitsordat skadeståndet. Om dock frågan prövats i rätten måste man även vänta på att domen vinner laga kraft. Visst undantag finns från detta.

4. Inhämta exekutionstitel hos kronofogden. Om skadeståndskravet har vitsordats, men inte betalats, kan man använda sig av det förenklade förfarandet om betalningsföreläggande. Om detta går igenom kan kronofogden besluta att meddela beslut om betalningsföreläggande. Detta beslut kan senare ligga till grund för en utmätning. Om man istället har en dom som berättigar skadestånd kan denna skickas till kronofogdemyndigheten som kan verkställa domen.

5. Avvakta. Utmätning är inte något som brukar gå över natten. När kronofogden beslutar att bevilja utmätning så ska en utredning om gäldenärens tillgångar ske. Därefter kommer kronofogden att behöva utvärdera situationen och ta ett beslut därefter. För de fall motparten saknar tillgångar kan utmätningen komma att dra ut på tiden i och med att en utmätning, i praktiken, blir nästan omöjlig att genomföra.

Författad av jur. trainee Henrik Berg