Entreprenad – kontraktets innehåll

Entreprenadbranschen har en lång historia av kontrakt av olika slag. I skrivande stund ingås troligen avtal mellan marknadens giganter om totalentreprenader för mångmiljonbelopp samtidigt som enskilda näringsidkare åtar sig att renovera badrum. Frågan om hur man lägger upp kontraktet mellan entreprenör och beställare har sin grund i arbetets karaktär eftersom varje åtagande i sig är unikt. Något som varje part dock alltid har nytta av, oavsett arbetets omfattning eller karaktär, är kontraktets tydlighet!

Inom ramen för denna artikel kommer vi endast att presentera entreprenadrättens allmänna drag. Konkreta frågor eller ärenden bör således utredas särskilt av någon juridisk kunnig.

, Entreprenad – kontraktets innehåll

Vad är kontraktets innehåll?

Frågan om vad man har avtalat om kan i sig verka konstig att ställa eftersom det är den mest centrala punkten i avtalet, möjligtvis tillsammans med frågan om priset. I många avtal är detta villkor även relativt detaljerat skriven, men trots detta kan vissa oenigheter uppstå.

Frågan om vad man har avtalat om avgörs inte alltid på samma sätt. Det föreligger alltså skillnader beroende på om man till exempel tillämpar (i) ett standardavtal som AB 04 eller (ii) konsumentavtal som ABS 18 eller Hantverkarformuläret.

Mellan näringsidkare – AB 04 och ABT 06

Enligt flera standardavtal som AB 04 eller ABT 06 avgörs ramen för avtalet inte enbart av det resultat som man uttryckligen givit uttryck för önskan om.

Enligt AB 04, för utförandeentreprenörer, avgörs avtalets ram baserat på kontraktshandlingarna (1 kap. 1§ AB 04). Med kontraktshandlingar avses de handlingar som beställaren tillförser utförandeentreprenören i samband med upphandlingen av tjänsten. Exempel på detta är de ritningar, beskrivningar och dylikt som legat till grund för anbudsgivningen. Av villkoret följer även att handlingar som uppenbart är avsedda att utföras utan tillägg till kontraktssumman ingår. Vad som menas med detta är, enligt kommentaren till 1 kap. 1§ AB 04, arbeten som är nödvändiga för att åstadkomma en normenlig och fungerande byggnad eller anläggning. Handlingar som inte presenterats som en kontraktshandling brukar heller inte anses vara en del av avtalet.

Enligt ABT 06, för totalentreprenörer, avgörs också avtalets ram på kontraktshandlingarna (1 kap. 1§ ABT 06). I villkoret stadgas dock en enorm praktisk skillnad, vilket är att beställarens krav kan lämnas i form av en önskad funktion eller referensobjekt. 1 kap. 1§ ABT 06 stadgar även att för de fall kontraktshandlingarna inte utvisar krav eller utfästelser, så ska arbetet utföras så att det motsvarar de motsvarar vad som kan fordran med hänsyn till den planerade användningen som beställaren redovisat för entreprenören. Vad som ska utgöra avtalets ram enligt ABT 06 är således starkt influerad av AB 04. Skillnaderna som föreligger är dock stora i praktiken eftersom rollen, och därmed ansvaret, hos en utförandeentreprenör och en totalentreprenör skiljer sig. En totalentreprenör ikläs sig inte endast att utföra en byggnad, utan dessutom att ombesörja allt förarbete. En totalentreprenör har även ”friare händer” att utföra sitt arbete varför beställaren måste kunna lita på att beställaren får vad som beställts. En utökning om vad som får anses avtalat är således nödvändig.

Konsument – ABS 18

ABS 18, som tillämpas avseende entreprenadarbeten med konsument, är i sin form mycket enklare. ABS 18 är delvis mer av ett öppet formulär där man helt enkelt fyller i vad som ska göras. Anledningen till att kontrakten med konsumenter i sig kan utformas mycket enklare/konkret är att kontraktet alltid är underordnat konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen ställer relativt högra krav på näringsidkaren vad gäller samverkan, fackmässighet med mera. Behovet av att stadga att även ritningar, handlingar och dylikt ska ingå i kontraktet följer således till viss del redan av tvingande lag. Dock är det fullt möjligt, och motiverat, att man trots detta hänvisar till ritningar och andra handlingar i kontraktet.

Tvist?

Frågan om arbetets omfattning är således av central betydelse för båda parterna eftersom denna fråga är direkt avgörande för frågor som bland annat ÄTA-arbeten/tilläggsarbeten. Som de allra flesta av marknadens aktörer har fått erfara är det relativt vanligt att det under arbetets gång uppkommer behov av att visst annat arbete utförs. Frågan är då för det första om arbetet ska anses innefattas i det ordinarie avtalet eller om det ska ses som ÄTA/tilläggsarbeten? För det andra uppkommer frågan om entreprenören har rätt att få betalt för detta särskilt?

Denna fråga är inte helt lätt att avgöra i det enskilda fallet varför det normalt sett fordras en relativt ingående rättsutredning. Skulle det även visa sig att det inte är helt klart vad som utgör en kontraktshandling eller inte, så försvåras det ytterligare. Vasa Advokatbyrå har arbetat med liknande frågor ett stort antal gånger där vi analyserat frågan utifrån både entreprenörers och beställarens perspektiv. Genom detta arbete har vi förvärvat en god insikt i branschens komplexitet, en kunskap vi alltid använder för att värna om just dina intressen.

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Det här samtalet kostnadsfritt