Vi förklarar vad utsökningsrätt är

Utsökningsrätten hänger i mångt och mycket samman med det rättsområde som heter fordringsrätt. Utsökningsrätt är emellertid ett eget rättsområde som handlar om juridiken kring vad som kan hända om en gäldenär inte kan eller vill betala en fordran som en borgenär har på gäldenären. Fordran är en rätt för en person att få en viss prestation av en annan person. En fordran kan t.ex. vara en pengaskuld. Reglerna på utsökningsrättens område är mycket viktiga för att det ska kännas tryggt att t.ex. låna ut pengar till annan. Tack vare utsökningsrätten finns det alltså regler som skyddar dig eller mig som gäldenär. I denna artikel riktar vi oss till dig som är nyfiken på utsökningsrätt och vill lära dig mer om hur reglerna kan påverka dig, oavsett om du är borgenär eller gäldenär. Utsökningsrätten är ett väldigt brett område med en drös olika regler och vi har därför valt att avgränsa artikeln till, i det främsta rummet, utmätning. Vår förhoppning är att du finner nytta av att läsa artikeln. Trevlig läsning!

utsökningsrätt

Introduktion till utsökningsrätten

Utsökningsrätt är en term som man sällan stöter på i vardagslivet men rättsområdet kan påverka dig mer än du kanske tror. Men innan vi dyker in i utsökningsrättens värld är det viktigt med en förståelse för begreppen gäldenär (G) och borgenär (B). Om vi tänker oss situationen med en pengaskuld är gäldenären den som har lånat pengar och den som har lånat ut pengarna borgenär. Borgenären har då en fordran på gäldenären om att få den utlånade summan pengar återbetald, dvs. en rätt att dra in skulden. Vad kan man då som borgenär göra när gäldenären inte kan eller vill betala skulden? Om en borgenär inte får betalt av en gäldenär innehåller utsökningsrätten helt enkelt regler kring hur skulden kan drivas in. Den tillämpliga lagen inom utsökningsrätten är i huvudsak utsökningsbalken vilket framgår av det 1 kapitlet 1 § i lagen som lyder “denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet […]”. Lagen har några år på nacken och kan vara lite svårläst men vi kommer att diskutera de mest centrala reglerna och förklara dom i lite enklare termer.

Viktigt att komma ihåg är att staten har s.k. våldsmonopol vilket innebär att det enbart är staten, och dess myndigheter, som kan ta till tvångsåtgärder mot t.ex. en gäldenär. Våldsmonopol är en något missvisande term eftersom staten självklart inte brukar våld utan det handlar istället om att staten kan använda sin makt på något sätt för att tvinga någon att göra något. När det kommer till utsökningsrätt betyder det att staten och dess myndigheter tvångsmässigt tar en persons egendom och säljer den för att betala av en skuld. Aktuell myndighet är i huvudsak Kronofogdemyndigheten (KFM) som ibland agerar på uppdrag av domstol, vilket framgår av 1 kapitlet 3 § utsökningsbalken.

När en borgenär tar hjälp av KFM för att driva in en skuld kallas det för exekution, mer exakt talar vi om så kallad specialexekution, eftersom en gäldenärs viss specifika egendom säljs för att få in pengar till att betala en viss skuld, dvs. fordran. T.ex. kan en specifik bil tas i anspråk för att betala av en viss specifik skuld. Exekution är ett brett begrepp och innefattar alla verkställigheter (genomföranden) av domar och beslut från domstolar och myndigheter. Begreppet utsökning används därför oftast för att beteckna KFM:s verkställighet av beslut om att driva in en skuld. Därför kallas detta rättsområde för utsökningsrätt. Viktigt att komma ihåg är dock att utsökningsrätt inte enbart handlar om att KFM ser till att en borgenär får betalt av en gäldenär, s.k. utmätning. Detta är egentligen bara en liten, men ack så viktig del av utsökningsrätten. Utsökningsrätt handlar också om verkställighet av t.ex. ett uppsagt hyresavtal (vräkning) och om situationer där någon har egendom i sin besittning som tillhör någon annan och då denna egendom ska återtas.

Allmänna- och enskilda mål

KFM skiljer på s.k. allmänna- och enskilda mål. Allmänna mål (så kallade a-mål) gäller utmätning till följd av t.ex. obetalda böter eller obetald skatt. Enskilda mål (e-mål) är istället alla andra mål, t.ex. en skuld mellan två privatpersoner, mellan näringsidkare eller mellan näringsidkare och privatperson. Dvs. mellan två enskilda rättssubjekt. Det som är av relevans för den här artikeln är just de enskilda målen.

Ärendegången vid ett så kallat utsökningsförfarande.

Vid ett utsökningsförfarande ska borgenären, med hjälp av KFM, få in pengar. Både för en borgenär och gäldenär kan det vara av intresse med en översikt av ärendegången vid det förfarande som utspelar sig efter att borgenären skaffat sig en exekutionstitel (vad exekutionstitel är för något diskuterar vi i nästa stycke). Efter anskaffad exekutionstitel ansöker borgenären eller dennes ombud om utmätning hos KFM. För att friska upp minnet betyder alltså utmätning att KFM har beslutat att en del av den skuldsattes egendom ska användas för att få in pengar att betala skulden med. Efter ansökan beslutar KFM om utredning. KFM meddelar sedan gäldenären att ansökan inkommit och uppmanar denne att betala fordran. Om gäldenären, trots uppmaningen, inte betalar skulden kommer KFM härnäst att utreda möjligheterna för utmätning. Om det finns möjlighet för utmätning beslutar KFM om att utmätning ska ske och avslutningsvis genomförs utmätningen. Nedan kommer vi att göra en mer djupgående genomgång av varje steg i ärendegången.

Exekutionstitel

Nu förstår jag att du sitter och kliar dig i huvudet och funderar över vad en exekutionstitel egentligen är och kanske hur du kan skaffa dig en sådan. För att KFM ska kunna genomföra en utmätning (specialexekution) måste någon typ av exekutionstitel finnas, med andra ord krävs det att den aktuella skulden är fastslagen genom en exekutionstitel. Det föreligger på detta vis för att KFM inte ska kunna använda statens våldsmonopol för att driva in skulder som egentligen inte existerar, vilket går att läsa om i 3 kapitlet i utsökningsbalken. Exempel på exekutionstitlar är dom från domstol som har vunnit laga kraft, dvs. inte längre kan överklagas, vilket framgår av 3 kapitlet 3 § utsökningsbalken. Två andra exempel är förlikning och KFM:s beslut om betalningsföreläggande. Gällande sistnämnda kan vi kika i 3 kapitlet 1 § 1 stycket 8:e punkten och 3 kapitlet 11 § utsökningsbalken.

Betalningsföreläggande är en s.k. summarisk process vilket är ett sätt att slippa domstolsprövning och det styrs av lag om betalningsföreläggande och handräckning. Hur det funkar är att borgenären anmäler en obetald och förfallen (tiden då skulden skulle ha varit betald har passerat) skuld till KFM. KFM ber sedan gäldenären att yttra sig, dvs ge sin bild av situationen. Om gäldenären inte yttrar sig beslutar KFM om betalningsföreläggande. Om gäldenären istället yttrar sig genom att erkänna skulden beslutar även då KFM om betalningsföreläggande. Om gäldenären helt enkelt yttrar sig genom att bestrida skulden lämnar KFM ärendet till tingsrätten som behandlar ärendet som ett dispositivt tvistemål.

Ansökan och beslut

Ett utsökningsärende startar med att borgenären, den som anses vara sökande enligt 1 kapitlet 7 § utsökningsbalken, ansöker om utmätning hos KFM på grund av att gäldenären inte har betalat en skuld. Ansökan kan enligt 2 kapitlet 1 § 1 stycket utsökningsbalken vara både muntlig och skriftlig. Vi rekommenderar dock en skriftlig ansökan som också i praktiken är vanligast. Ibland tar borgenären hjälp av ombud, t.ex. inkassoföretag eller en kunnig jurist för att göra ansökan. Ansökan ska vara underskriven av sökande eller ombudet enligt 2 kapitlet 1 § 2 stycket utsökningsbalken. Om KFM har beslutat om betalningsföreläggande i ärendet så startar ärendet emellertid automatiskt, vilket alltså är ett undantag från kravet på ansökan. Till ansökan ska exekutionstiteln även bifogas. Om allt i ansökan uppfyller de krav som ställs på en ansökan beslutar KFM att gå vidare med att utreda möjligheterna för utmätning.

Ärendehanteringen i KFM

Innan KFM går vidare med att undersöka möjligheten för utmätning får gäldenären en sista chans eftersom KFM enligt 4 kapitlet 12 § 1 stycket ska informera gäldenären om att det finns ett beslut om att gå vidare i utmätningsprocessen. Gäldenären får då en sista chans att betala skulden till borgenären. Att informera gäldenären är inte ett krav om det finns risk för att gäldenären gör sig av med egendom som kan utmätas vilket framgår av 4 kapitlet 12 § 2 stycket utsökningsbalken. Efter detta går KFM vidare i sin utredning.

Enligt 4 kapitlet 9 § utsökningsbalken ska KFM utreda om gäldenären har någon utmätningsbar egendom och om gäldenären har någon inkomst som kan utmätas. Det föreligger tre krav för att egendom ska vara utmätningsbar: 1) egendomen ska ha ett ekonomiskt värde, 2) egendomen ska vara överlåtningsbar (dvs. möjlig att sälja), 3) egendomen måste tillhöra gäldenären enligt 4 kapitlet 17 § utsökningsbalken. Om det finns utmätningsbar egendom kan gäldenären göra invändningar mot att egendomen utmäts. T.ex. kan gäldenären invända att denne har betalat skulden om denne kan styrka detta vilket framgår av 3:e kapitlet 21 § 1 stycket utsökningsbalken. Eller att gäldenären har en motfordran på borgenären som också omfattas av en exekutionstitel. Gäldenären kan också invända att gäldenären är försatt i konkurs, eftersom konkurs innebär att all egendom tas i anspråk för att täcka samtliga borgenärers fordringar, inte som vid utmätning då enbart viss borgenärs fordran täcks av pengar från viss utmätningsbar egendom. Eller att egendomen omfattas av bestämmelserna om beneficium (5 kapitlet 1-2 §§ utsökningsbalken). Beneficium är egendom som gäldenären behöver för sin och sin familjs grundläggande behov såsom t.ex. kläder till ett skäligt värde, möbler och annat som finns i hemmet och som är nödvändiga i hemmet och föremål där det personliga värdet är större än det ekonomiska.

Om det vid utredningen framkommer att det saknas utmätningsbar egendom beslutar KFM att utmätning inte kan ske. Om det vice versa alltså framkommer att det finns utmätningsbar egendom beslutar KFM om utmätning. Beslut om utmätning ska enbart fattas om det belopp som beräknas bli överskottet efter avdrag för kostnader i samband med utmätningen täcker tillräckligt stora delar av borgenärens fordran. Om KFM beslutar om utmätning kan myndigheten ta hjälp av t.ex. låssmed för att komma åt egendom om gäldenären inte samarbetar. Det blir sedan dags för att sälja den utmätta egendomen vid så kallad exekutiv försäljning. Vid en exekutiv försäljning ansvarar KFM för försäljning av utmätt egendom som enligt huvudregeln ska säljas på offentlig auktion. Försäljning får emellertid inte ske om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling (pris) kan uppnås vid ett annat tillfälle. Försäljning kan även ske “under hand” dvs. utan en offentlig auktion, om det är sannolikt att detta genererar en högre köpeskilling.

Att hamna i en situation där gäldenären vägrar att betala tillbaka det du lånat är en mycket påfrestande situation. Det kan därför vara väldigt skönt att ha en kunnig jurist vid sin sida genom hela den snåriga processen. Vi på Vasa Advokatbyrå hjälper dig i ditt ärende och kan agera ombud för din ansökan om utmätning hos KFM och likaså bistå med rådgivning. Kontakta oss för ett gratis inledande telefonsamtal eller boka ett möte men någon av våra erfarna jurister.

Läsvärt

Tvistemål – dispositiva och indispositiva mål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Insolvens och utmätning – tredje mans egendom – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

(Vi reserverar oss för stavfel och/eller felskrivning. Varje klients ärende är unikt.)

Till sist om vi förklarar vad utsökningsrätt är

Vasa Advokatbyrå hjälper gärna dig med allt från totalentreprenad, fastighetsrätt, avtalsrätt, dolda fel till att driva tvister. Så om du som privatperson eller ditt företag finns i till exempel Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Sollentuna, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Haninge, Umeå, Gävle, Borås, Eskilstuna, Södertälje, Karlstad, Täby, Sundsvall, Luleå, Halmstad, Trelleborg, Lidingö, Kalmar, Växjö, Östersund, Falun, Skellefteå, Landskrona, Kristianstad, Tumba, Karlskrona, Uddevalla, Skövde, Varberg, Åkersberga, Märsta, Vallentuna, Nyköping, Lidköping, Lerum, Enköping, Alingsås, Ystad, Sandviken, Kungsbacka, Katrineholm, Nässjö, Strängnäs, Falkenberg, Ängelholm, Mariestad, Tranås, Motala, Vetlanda, Kiruna, Hässleholm eller Örnsköldsvik ska du inte tveka att höra av dig till oss så hjälper vi dig med ditt ärende.

Om oss – Vasa Advokatbyrå

Vasa Advokatbyrå är en välkänd advokatbyrå som har funnits sedan 2002. Vår ägare, tillika grundare, har varit advokat i mer än 20 år och har lång erfarenhet inom olika juridiska fält.

Utbildning och erfarenhet

Företagets ägare har en bakgrund som inkluderar en juridikexamen från Chicago Kent College of Law och två masterexamen inom internationell och finansiell rätt. Han har också arbetslivserfarenhet från tingsrätten mellan åren 1986-1989.

Specialområden

Vi på Vasa Advokatbyrå jobbar med många sorters juridiska frågor men är särskilt bra på ärenden som rör dolda fel, tvister och entreprenadrätt. Tack vare vår erfarenhet kan vi erbjuda professionell rådgivning och hjälp i dessa ärenden.

Sammanfattning

Med en solid utbildning, lång erfarenhet och en fokusering på specifika juridiska områden är Vasa Advokatbyrå ett pålitligt val för dig som söker expertis inom juridik. Vi har etablerat oss som en trovärdig partner för kunder som behöver hjälp med svåra juridiska frågor.

Relaterade artiklar

5 bra anledningar till att välja oss

Tillsammans med oss blir du starkare!

  1. Självklart kostar inte det inledande telefonsamtalet
  2. Vi lyssnar på dig
  3. Vi är specialister på bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
  4. Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
  5. Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och hjälpa dig i ditt ärende

Prata med oss idag

Självklart kostar första telefonsamtalet ingenting. Så skriv till oss så ringer vi upp dig så snart vi kan. Förbered dig så gott du kan med den information du har tillgänglig.