Tvistemål i tingsrätt – så går det till

Tvistemål i tingsrätt – så går det tillVad är ett tvistemål?

Om två eller flera parter inte kommer överens om något uppstår en tvist. Kan parterna inte uppnå en överenskommelse på egen hand kan tvisten tas upp i allmän domstol, detta kallas för tvistemål. Ett tvistemål är med andra ord ett mål där en allmän domstol handlägger ett mål mellan parter som inte kan komma överens.

Parterna i ett tvistemål kallas för käranden och svaranden. Den person som väcker talan kallas för käranden och den som talan väcks mot kallas för svaranden. Det är käranden som begär att talan ska tas upp i domstol.

Stämningsansökan i tvistemål

Ett tvistemål inleds genom att en stämningsansökan skickas in till domstolen. Har du hamnat i en tvist och vill du att tvisten ska avgöras i domstol måste du alltså skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Detta gör du genom att fylla i blanketten “ansökan om stämning” som du enkelt finner på webben.

Stämningsansökans innehåll

Förutom formella uppgifter såsom namn, personnummer eller organisationsnummer, postadress samt e-postadress ska en ansökan om stämning innehålla:

  1. Yrkande
    En stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande. I ditt yrkande ska du ange hur du vill att domstolen ska döma, till exempel att svaranden ska betala skadestånd. Det är möjligt att ange flera yrkanden.
  2. Grund för yrkandetHur undviker man en tvist?
    Vidare måste en stämningsansökan innehålla en utförlig redogörelse av de omständigheter som ligger till grund för yrkandet. En grund förklarar varför käranden har rätt till det som yrkas.
  3. Bevisning
    Av stämningsansökan ska även framgå vilken bevisning som du vill ska läggas fram i rättegången. Finns det bevisning som styrker ditt påstående, till exempel ett avtal, ska detta bifogas. Både muntlig och skriftlig bevisning får åberopas. Du ska även ange vad det är du vill styrka med varje bevis. Att enbart skriva att du vill åberopa ett vittne räcker således inte.

Ansökningsavgift

Vid ansökan om stämning tillkommer en ansökningsavgift. För mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp är ansökningsavgiften 800 kronor. För mål som rör krav över ett halvt prisbasbelopp är ansökningsavgiften 2800 kronor. Prisbasbeloppet fastställs årligen av regeringen. År 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor.

Till vilken domstol ska stämningsansökan skickas?
En ansökan om stämning ska skickas till tingsrätten. Om din motpart är en privatperson är huvudregeln att stämningsansökan ska skickas till tingsrätten vars upptagningsområde omfattar den ort där din motpart var folkbokförd den 1 november föregående år.

Är din motpart ett företag eller en annan juridisk person ska stämningsansökan skickas till den domstol vars upptagningsområde omfattar den ort där styrelsen har sitt säte.

Vad händer efter en stämningsansökan?

När en stämningsansökan kommer in ska tingsrätten undersöka om stämningsansökan uppfyller de allmänna krav som ställs på en sådan samt om ansökningsavgiften blivit betald.
Skulle det finns brister i din stämningsansökan ska domstolen förelägga dig att komplettera din ansökan. Detsamma gäller om du inte betalat ansökningsavgiften. Följer du inte föreläggandet kommer domstolen att avvisa din ansökan.

Har en stämningsansökan som uppfyller de allmänna kraven kommit in till domstolen ska domstolen utfärda stämning och svaranden föreläggas att avge skriftligt svaromål.

Hur avgörs en tvist?

Ett tvistemål består av en förberedande del och en huvudförhandling. Som sagt inleds ett tvistemål genom att en stämningsansökan kommer in till tingsrätten. Avvisas inte stämningsansökan av domstolen ska en muntlig förberedelse hållas. Förberedelsen är framförallt till för att fastställa parternas ståndpunkter i målet.

I en del mål är det tillåtet med förlikning. En förlikning innebär att parterna själva kommer överens om hur en tvist ska lösas istället för att domstolen gör det. Man skiljer mellan dispositiva och indispositiva tvistemål. Dispositiva tvistemål är mål där förlikning om saken är tillåten. I indispositiva tvistemål är det inte tillåtet. Att förlikning i vissa fall inte är tillåtet har att göra med att staten i vissa frågor har ansetts sig ha ett sådant intresse i saken att förlikning inte anses vara lämpligt. Exempel på indispositiva tvistemål är mål om äktenskapsskillnad och faderskapsmål. De allra flesta tvistemål är dock dispositiva.

I dispositiva tvistemål är domstolen skyldig att verka för att parterna förliks. Skulle parterna ingå förlikning med hjälp av domstolen kan domstolen på parternas begäran stadfästa förlikningsavtalet genom dom. Skulle parterna inte komma fram till en gemensam lösning under förberedelsen kommer en huvudförhandling att hållas. I vardagligt tal brukar huvudförhandling kallas för “rättegång”. Efter att huvudförhandlingen avgjorts ska rätten avgöra tvisten. Rättens avgörande av tvisten sker genom dom.

Hur undviker man en tvist?

Tvister är aldrig roliga och det är lätt hänt att kostnaderna drar iväg. I och med att tvister kan bero på en mängd olika förhållanden är det svårt att ge ett bra svar på hur man undviker en tvist. En av de viktigaste sakerna man kan göra för att undvika tvist är dock att se till att det finns dokumentation på vad du och och en annan part kommer överens om – se till att avtala skriftligt, reklamera skriftligt och så vidare. Genom att dokumentera blir det lättare att bevisa vad man har kommit överens om och när man kommit överens om det.