Skadestånd – avtalsklausul

Rätten till skadestånd styrs antingen av skadeståndslagen, av speciallagstiftning eller av vad parterna avtalat. I tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå har vi gått igenom skadeståndets grunder enligt skadeståndslagen och köplagens regler. Skadeståndsrätten är ett brett rättsområde vars tillämpning skiftar kraftigt beroende på situation och bransch. De flesta lagregler – inklusive skadeståndslagen och köplagen – är dispositiva, vilket innebär att parterna kan avtala bort eller modifiera dem. Parterna kan även reglera situationer som saknar uttrycklig lagreglering, exempelvis inom entreprenadrätten där branschens standardavtal i stället sätter ramarna.

Den här artikeln behandlar skadeståndssituationer grundade på avtalsklausuler. Eftersom varje avtal är unikt finns det inga universallösningar – läs alltid igenom just ditt avtal noggrant och anlita juridisk hjälp vid tveksamhet.

Avtal

Avtal ingås när en part lämnar ett anbud och den andra accepterar, enligt 1 § avtalslagen. Skadeståndsklausuler ges ingen särbehandling i lagen – parterna bestämmer fritt vilka omständigheter som ska vara skadeståndsgrundande och vilka belopp som ska gälla. Friheten är dock inte obegränsad. De viktigaste begränsningarna är;

• Man kan inte avtala om något olagligt (s.k. pactum turpe). Ett exempel är att man inte kan avtala om att man får misshandla någon i större omfattning än väldigt ringa misshandel (t.ex. sport med tacklingar och dylikt). Av detta följer att även en skadeståndsklausul som berättigar part till skadestånd om den olagliga handlingen inte sker torde vara ogiltig. Man kan inte heller avtala om grovt omoraliska saker. I RH 2004:41 avtalade parter om att en kvinna skulle göra abort mot ersättning. Kvinnan kunde senare inte utkräva ersättning med grund att avtalet som sådant var ogiltigt.
• Man kan inte avtala om tvingande bestämmelser. En typisk tvingande bestämmelse är bl.a. skadeståndsregleringen i konsumentköplagen. Denna regel kan inte avtalas bort om inte villkoret är mer förmånligt för konsumenten (3§ 1st konsumentköplagen).
• Man kan inte avtala om oskäliga saker. Vad som anses vara oskäligt varierar från fall till fall. I avtalslagens 28 – 35§§ stadgas ett antal skäl som kan ogiltighetsförklara ett avtal om viss omständighet förelåg vid avtalets ingående (jfr. 28§ avtalslagen gällande olaga hot). Utöver detta finns 36§ avtalslagen. Denna reglering tillåter även att parterna, vid bedömningen om oskälighet föreligger, även beaktar senare uppkomna omständigheter (se Vasa Advokatbyrås artiklar om ”oskälighet och force majeure” för en vidare utveckling av 36§ avtalslagen). Av detta följer att en skadeståndsklausul, p.g.a. senare uppkommer omständighet, kan jämkas eller helt bortses ifrån även om övriga avtalet håller.

Håller man sig inom dessa gränser är avtalet – inklusive skadeståndsklausulen – i regel giltigt och bindande.

Vilka tre former av avtal finns det?

Inom avtalsrätten förekommer tre huvudsakliga avtalsformer: muntliga, skriftliga och underförstådda avtal. Samtliga kan vara bindande, men de skiljer sig åt vad gäller bevisbarhet och det skydd de erbjuder parterna.

Muntliga avtal ingås genom verbal överenskommelse och är fullt bindande om de kan bevisas. I praktiken är det ofta utmanande – ord mot ord räcker sällan i en tvist – varför skriftlig dokumentation alltid bör väljas när ekonomiska förpliktelser är inblandade.

Skriftliga avtal undertecknas av parterna och anger tydligt villkor, förpliktelser och eventuella påföljder. Det ger ett starkare rättsligt skydd och minimerar risken för tolkningstvister. Skriftliga avtal är också lättare att bevisa än muntliga avtal, vilket kan vara avgörande om en tvist uppstår.

Underförstådda avtal uppstår genom parternas handlingar snarare än uttalade ord. Om någon agerar på ett sätt som rimligen kan tolkas som godkännande av en överenskommelse kan ett bindande avtal ha uppstått – men dessa avtal är svåra att bevisa och bör undvikas i kommersiella sammanhang.

Att tolka ett avtal

Även när en skadeståndsklausul är giltig återstår frågan om hur den ska tillämpas i ett konkret fall. Klausuler formuleras ofta kortfattat och abstrakt. Ta exemplet: ”A har rätt till skadestånd av B om A inte gör ett bra jobb” – vad innebär egentligen ett ”bra jobb”?

Juristen använder flera tolkningsprinciper för att lösa sådana frågor: (i) partsvilja – vad parterna faktiskt avsåg när de ingick avtalet, (ii) systematisk tolkning – klausulen läses i sitt sammanhang med resten av avtalet, (iii) branschinriktad tolkning – vad som anses normalt i den aktuella branschen, och (iv) språktolkning – ordens faktiska och vedertagna innebörd. Principerna tillämpas ofta i kombination och listan är inte uttömmande.

Eftersom varje avtal är unikt fungerar ingen tolkningslösning universellt. Hänsyn måste alltid tas till branschens normer, eventuella standardavtal, parternas erfarenhet och kunskap samt avtalets övergripande syfte. I vissa fall tolkas avtalet mot bakgrund av dispositiv lagstiftning som köplagen, eller mot standardavtal som AB 04 eller ABT 06 inom byggentreprenader – men enbart om det är förenligt med parternas faktiska avsikt.

Råd för att skriva en tydlig skadeståndsklausul
Utöver att noggrant förbereda hela avtalet finns det några specifika punkter värda att beakta;

• Beskriv klausulen så utförligt som möjligt. Visserligen kan man inte täcka in varje skadeståndsgrundande händelse som möjligt eller av vilken anledning denna ska ha uppkommit. Försök ändock förklara varför skadestånd ska utgå och skriv gärna något exempel på en skadeståndsgrundande situation. Det kan även vara bra att uttryckligen skriva om avtalet eller endast klausulen ska tolkas i ljuset av något, t.ex. ett standardavtal.
• Undvik tvetydigheter. Rent allmänt när man skriver ett avtal bör man undvika att skriva motsättande klausuler. Detta gäller även inom varje klausul. En skadeståndsklausul som innehåller för många ”om” och ”men” kan bli svår att tolka och därmed tillämpa.
• Var på samma sida. Ett avtal har alltid minst två parter i vilket den nästan alltid finns minst två sätt att tolka en klausul. Samtala därför med motparten om vad varje klausul stadgar, t.ex. vad som avses med en skadeståndsgrundande handling. Ni kan även skriva ner detta och underteckna för att man i framtiden ska kunna visa vad som egentligen sagts.

Vasa Advokatbyrå har i snart 20 år arbetat med skadeståndsanspråk och avtalstolkning. Vi har företrätt såväl den som framför krav som den som krav riktas mot, vilket ger oss en bred och nyanserad bild av rättsområdets komplexitet – en erfarenhet vi alltid sätter i tjänst för dina intressen.

Författad av jur. trainee Henrik Berg