Tvistemål handlar om tvister mellan enskilda parter, som avgörs av allmän domstol. Det kan till exempel gälla om tvister inom familjen eller tvister om pengar som de båda parterna inte har lyckats lösa själva. Kärande kallas den av parterna som väcker talan mot den andra parten, som då kallas för svarande. Ett tvistemål består av en förberedande del och en huvudförhandling där de båda parterna och eventuella vittnen kallas till tingsrätten. Tvistemål kan ge upphov till en del kostnader, vilket du kan läsa mer om i denna artikel. Vi kommer också kort att beskriva hur en förlikning och en stämningsansökan går till.
Kostnader
Ett tvistemål kan ge upphov till en hel del kostnader, men hur mycket du måste betala beror på om det är du som vinner eller förlorar rättegången. Dessutom finns det oftast möjlighet att få hjälp med rättegångskostnaderna via rättskyddet som ingår i de flesta hemförsäkringar. Ersättningen man har rätt till täcker generellt 80 % av rättegångskostnader mellan 75 000 och 250 000 kr. Du som inte har någon hemförsäkring kan i vissa fall även få rättshjälp från staten. Då gäller bland annat att du inte får ha en årlig inkomst på mer än 260 000 kr.
Generellt gäller att du som förlorar ett tvistemål måste betala även vinnarens rättegångskostnader. Däremot finns det något som kallas för småmål, och till denna kategori hör de mål som rör krav på mindre än ett halvt prisbasbelopp, dvs. 26 250 kr. Då kan man inte få lika mycket i ersättning som vid vanliga tvistemål. I annat fall måste rättegångskostnaderna bland annat täcka arvoden till ombud och förberedandet av rättegången. Om tvistemålet handlar om en konflikt inom familjen får däremot varje part betala sina rättegångskostnader separat.
Förlikning, juridiken bakom
Förlikning innebär att parterna med hjälp av en domare gör ett försök att komma överens med varandra innan parterna väljer att gå vidare till domstol. Det anges i 42 kapitlet rättegångsbalken att rätten ska försöka få parterna att förlikas eller på annat sätt komma överens, om det inte är så att det är olämpligt med en överenskommelse i just det målet. Vidare anges i förarbetet till rättegångsbalken att domstolen ska ha konkreta skäl, för att parterna inte ska tilldelas möjlighet att förlikas istället för att direkt avgöra saken i domstol.
En förlikningsförhandling kan gå till på lite olika sätt, men det vanligaste sättet är utifrån göteborgsmodellen. Med den modellen går förhandlingen till så att domaren först har en diskussion med dig och ditt eventuella ombud. Sedan går ni ut ur rummet och motparten med dennes eventuella ombud för därefter en diskussion med domaren. På det sättet växlar ni tills dess att du och din motpart är överens, eller nått en förlikning som det också kallas. Att parterna för diskussion med domaren en och en, har visat sig vara mer effektivt än om parterna för diskussion med domaren samtidigt. Vilken part som ska få börja diskutera med domaren får avgöras från fall till fall.
Hur undvika avtalstvist?
En vanlig orsak till att folk hamnar i tvister beror på att avtalsinnehållet är oklart och parterna har olika uppfattning om vad villkoren, i det mellan parterna tecknade, faktiskt innebär och vilka förpliktelser som parterna har. Vid en första anblick kan ett avtal och dess innehåll verka solklart, tills villkoret får faktisk betydelse. Ett enkelt exempel kan vara ett avtal om att få köpa en cykel. I avtalet anges att säljaren ska transportera cykeln till köparen. Ett problem kan då vara om köparen byter bostadsort.
Då uppkommer frågan om det var orten köparen bodde på när avtalet ingicks som säljaren ska transportera cykeln till, eller om säljaren är tvungen att leverera cykeln till köparens nya ort. Ett annat problem kan vara om säljaren har flera cyklar och köparen och säljaren har menat två olika cyklar när de ingick avtalet. Då är frågan vilken cykel som säljaren ska leverera till köparen. Även detaljer som för ena parten kan tyckas vara en självklarhet, kan alltså vara viktigt att skriva in i avtalet, för att det inte ska uppstå en avtalstvist i framtiden.
Exempel på otydligt avtalsvillkor: Säljare Anders Andersson ska överlämna cykeln till köpare Bengt Bengtsson och köparen ska betala säljaren efter överlämnandet.
Exempel på tydligare avtalsvillkor: Säljare Anders Andersson med personnummer X, ska innan den 25 februari år 2023 överlämna den marinblåa cykeln av märket 2021 Merida Speeder 400, med 2×11 växlar Shimano, till den ort som köpare Bengt Bengtsson med personnummer Y, var folkbokförd på den 25 december år 2022, vilket är datumet då avtalet ingicks. Köparen ska betala ett belopp om 9500 kronor till säljarens konto i Swedbank med kontonummer Z, senast 14 dagar efter det att köparen tagit emot cykeln.
Observera att avtalsexemplen endast är för att illustrera hur det går att förtydliga sina avtal och att vi inte tar något ansvar för om ni använder er av ovanskrivna avtalsvillkor. Det tydligare avtalsvillkoret hoppas vi ändå kan visa på hur ett villkor kan se ut för att minska risken för att det ska uppstå en avtalstvist.
Förberedelse vid tvistemål
I ett tvistemål kan det vara bra att du gör vissa förberedelser för att öka dina chanser att vinna framgång med din tvist. Efter det att det föreligger en tvist bör du samla in så pass mycket bevisning som krävs för att öka chanserna för att domstolen ska döma till din fördel. En fördel med svensk rätt är att det råder något som kallas fri bevisföring, vilket innebär att så länge bevisning är relevant för att styrka dina påståenden, får du lyfta fram den bevisningen i domstol.
Exempel på bevisning som du med fördel kan samla in kan vara en mejlkonversation mellan dig och din motpart, som styrker dina påståenden om vad ni kommit överens om. En annan vanlig bevisning är att du får tag i ett vittne som är redo att tala för din sak i domstol.
Eftersom parterna under en förhandling i domstol har möjlighet att förhöra varandras vittnen, kan det även vara bra att fundera över vilka frågor du själv eller ditt ombud ska fråga motpartens vittnen. Rätt frågor till motpartens vittnen kan leda till att vittnena får en sänkt trovärdighet, vilket kan vara en stor fördel för dig när domstolen ska avgöra saken mellan dig och din motpart.
Förlikning i tvistemål
I en del tvistemål är det tillåtet med förlikning, vilket innebär att de båda parterna kommer överens om en lösning på tvisten. Förlikning kan ske vid så kallade dispositiva mål, som till exempel kan gälla tvister mellan en köpare eller säljare. Vid indispositiva mål är det däremot inte tillåtet med förlikning. Det gäller bland annat vid tvister som rör äktenskap eller vårdnad av barn.
En förlikning kan ske både med eller utan domstolens hjälp. Om förlikningen sker med hjälp av domstolen görs den i samband med en muntlig förberedelse, och då stadfäster domaren förlikningen direkt genom en dom, utan att ärendet behöver gå vidare till huvudförhandling. Om förlikningen sker utanför domstolen är det alltid bra att båda parterna undertecknar ett så kallad förlikningsavtal. Där anges villkoren för den lösning man kommit överens om, samt vad tvisten har handlat om. Genom att komma överens om en förlikning kan man undvika dyra rättegångskostnader och dessutom spara tid i stället för att behöva vänta på tingsrättens dom.
Stämningsansökan vid tvistemål
Du som hamnat i en tvist och vill att den ska avgöras i domstol måste själv skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Detta gör du genom att fylla i en blankett vid namn ”Ansökan om stämning”. Vill du inte göra detta själv kan du ta kontakt med oss på Vasa Advokatbyrå, så kan vi hjälpa dig igenom hela processen. Ansökan skickas till tingsrätten där motparten är folkbokförd. Om du däremot har en tvist med ett företag eller en juridisk person skickar du ansökan till tingsrätten på orten där företagets styrelse sitter. För att domstolen ska behandla din stämningsansökan behöver du betala 900 kr om målet gäller ett krav på upp till ett halvt prisbasbelopp (26 250 kr), respektive 2 800 kr om kravet gäller en högre summa.
Om du hamnat i en tvist med en privatperson eller ett företag behöver du alltså lämna in en stämningsansökan. I vissa fall kan de båda parterna komma överens om förlikning, och då behöver domstolen inte döma i ärendet. Förlikningen fungerar som en överenskommelse om en lösning på tvisten, och kan både spara tid och pengar för dig och motparten. Tänk på att du i de flesta fall måste betala motpartens rättegångskostnader om du förlorar målet. Har du en hemförsäkring kan den många gånger täcka upp till 80 % av kostnaderna, och i enstaka fall kan du ibland få tillgång till rättshjälp från staten.
Vad kostar en tvist i tingsrätten?
Om det rör en tvist som anses som ett förenklat tvistemål, alltså ett mål där beloppet som tvistas om understiger ett halvt prisbasbelopp, vilket 2023 är 26 250 kr, rör rättegångskostnaderna sig i regel om 3000 kronor. Varje part står då också för sina egna rättegångskostnader. Det enda den vinnande motparten har rätt till ersättning för är en timmes juridisk rådgivning om 1700 kronor, vilket inkluderas i de ovannämnda 3000 kronorna.
Rör tvisten istället ett belopp som överstiger 26 250 kronor kan rättegångskostnaderna bli betydligt högre. Om ett mål som kan anses som enkelt att avgöra, går hela vägen till domstol, kan rättegångskostnaderna hamna på runt 150 000 kronor.
Eftersom huvudregeln enligt 18 kap. 1 § rättegångsbalken är att den part som tappar målet får betala motpartens rättegångskostnader, kan en tvist kosta dig i vart fall 300 000 kronor om du tappar målet. Kom ihåg att det ändå är tvistemål som inte anses som speciellt komplicerade, vilket innebär att rättegångskostnaderna också kan bli betydligt högre än 300 000 kronor.
Vad som gör att du kanske ändå kan finansiera en tvist är om du har haft en hemförsäkring utan avbrott i två år, för då kan du ha något som kallas rättsskydd. För att kunna få rättsskydd krävs att beloppet som ni parter tvistar om överstiger 26 250 kronor, alltså över ett halvt prisbasbelopp.
Vidare ska det röra ett mål som kan prövas i de allmänna domstolarna tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Du kan alltså inte få rättsskydd om det är ett mål som exempelvis hyresnämnden ska pröva. Är ditt mål ett sådant som går att få rättsskydd för och ditt försäkringsbolag godkänner att du får rättsskydd, betalar försäkringsbolaget mellan 70–80 % av kostnaderna beroende på vilket försäkringsbolag som du har.
Dock betalar försäkringsbolaget procentsatsen för ett visst belopp per timme som kallas rättsskyddstaxa, vilket år 2023 är satt till 1845 kronor.
Mellanskillnaden mellan rättsskyddstaxan och ditt ombuds timtaxa får du alltså stå själv för, vilket är utöver den procentsatsen som överstiger den som försäkringsbolaget inte står för. Även om du behöver stå viss kostnad själv kan ett rättsskydd i vart fall öka dina möjligheter att finansiera en tvist.
Ersättning rättegångskostnader, vem betalar rättegångskostnaderna?
Efter att en tvist är avgjord kan parterna ha kommit upp i höga rättegångskostnader. Innan sådan tvist sätter igång kan det vara viktigt att känna till vem som blir skyldig att betala parternas rättegångskostnader. I 18 kap. 1 § rättegångsbalken anges att av huvudregeln följer att den part som förlorar målet ska stå för sina respektive dennes motparts rättegångskostnader. Sedan finns möjligheter att respektive part står sina egna rättegångskostnader, men här behandlar vi endast huvudregeln.
När vi nu konstaterat vem som brukar stå rättegångskostnaderna är en annan intressant fråga vad som räknas som rättegångskostnader. Det beror på vilket belopp som tvistas om. Inom processrätten finns det två olika typer av tvistemål. I de tvistemål som rör ett belopp som understiger ett halvt prisbasbelopp, vilket år 2023 är 26 250 kronor, kallas antingen småmål eller förenklade tvistemål. Rättegångskostnaderna i dessa småmål är som huvudregel betydligt lägre än rättegångskostnaderna för de mer vanliga tvistemål som rör en tvist om ett belopp som överstiger ett halvt prisbasbelopp.
Vad som ger ersättning för rättegångskostnader i vanliga tvistemål, regleras i 18 kap. 8 § rättegångsbalken. I nämnda bestämmelse anges att det rör kostnad för rättegångens förberedande och för talans utförande, inklusive arvode till ombud eller biträde.
För att anses som ersättningsgilla rättegångskostnader krävs också att kostnaderna bedöms som skäliga, vilket de ska anses vara om de är kostnader som har behövts för att partens rättigheter har kunnat tillvaratagits. Annan ersättning som ska inkluderas är den för partens arbete och tidsspillan i anledning av rättegången. Slutligen ska även räntan innefattas i ersättningen för rättegångskostnaderna, och vilken ränta det är framgår av 6 § räntelagen.
Rådfråga gärna en advokat eller jurist om du känner dig osäker på rättegångsprocessen eller någonting annat som rör tvisten. Vi kan hjälpa dig med tips på hur du kan öka dina chanser att vinna målet, och fungera som ett stöd genom hela processen. Rättsskyddet kan även ersätta en del av dina advokatkostnader.