Utomobligatoriskt skadestånd och olika skadetyper

Skadeståndsrätten delas traditionellt in i två huvudkategorier: inomobligatoriskt och utomobligatoriskt skadestånd. Det inomobligatoriska skadeståndet grundas på ett avtalsförhållande – regler om detta finns bland annat i köplagen – och parterna kan dessutom skriva in specifika skadeståndsklausuler direkt i avtalet. Det utomobligatoriska skadeståndet aktualiseras i stället när något sådant avtalsband saknas, och regleras huvudsakligen av skadeståndslagen (1972:207).

Syftet med utomobligatoriskt skadestånd

Det utomobligatoriska skadeståndsansvaret vilar främst på den så kallade reparativa funktionen: den skadelidande ska så långt möjligt försättas i samma ekonomiska läge som om skadan aldrig hade inträffat. Tanken är att ersättningen inte bara kompenserar individen utan också ger samhällsmedborgarna en grundläggande trygghet – vetskapen om att en orsakad skada faktiskt ersätts.

Brister med den reparativa funktionen

I praktiken kan den reparativa funktionen falla kort om sitt mål. En skadelidande kan ha ett juridiskt välgrundat anspråk men ändå aldrig få ut någon ersättning – exempelvis om skadevållaren saknar tillgångar eller är försatt i konkurs. I sådana situationer kan det vara värt att undersöka om ansvarsförsäkring eller andra alternativa ersättningskällor kan täcka skadan i stället.

Skadetyper enligt skadeståndslagen

Skadeståndslagen (1972:207) reglerar fyra huvudsakliga skadetyper: personskada, sakskada, skada genom kränkning och ren förmögenhetsskada. Var och en av dessa behandlas nedan.

Personskada

Personskada regleras i 2 kap. 1 § skadeståndslagen – den bestämmelse som brukar kallas den allmänna culparegeln. Det räcker med att skadevållaren handlat vårdslöst för att skadeståndsansvar ska uppkomma. Bedömningen görs mot en fiktiv måttstock: hur en förnuftig och hänsynsfull person i samma situation och av samma kategori som skadevållaren skulle ha agerat. Har skadevållaren avvikit negativt från denna standard föreligger i regel culpa.

Personskada omfattar såväl fysiska som psykiska skador. Fysiska skador kan röra sig om allt från ett benbrott till en hjärnskakning, medan psykiska skador typiskt avser diagnosticerbara tillstånd som traumatiska neuroser eller chockreaktion orsakad av skadevållarens handlande.

Den som lidit en personskada kan enligt 5 kap. skadeståndslagen ha rätt till ersättning för sjukvårdskostnader och andra nödvändiga utgifter, liksom för inkomstförlust under den tid skadan hindrat arbetsförmågan. Vid bestående men kan dessutom ersättning för framtida inkomstförlust och olägenheter i övrigt bli aktuell.

Sakskada

Sakskada regleras, liksom personskada, i 2 kap. 1 § skadeståndslagen och avser skada på lös eller fast egendom orsakad av skadevållaren. Skadan kan bestå i att föremålet förstörts helt, men det räcker också att det försämrats i funktion eller estetik. En tröja med en reva är ett illustrativt exempel: den går fortfarande att bära, men håller sämre värme och har tappat i utseende – och det kan räcka för att betraktas som en skadeståndsgrundande sakskada.

Skada genom kränkning

Sedan 2001 regleras kränkningsersättning i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. För att ersättning ska utgå krävs att kränkningen utgör ett brott enligt svensk rätt, och att brottet innebär ett angrepp på den skadelidandes personliga integritet – dennes frid eller ära.

Utöver brottskravet måste kränkningen typiskt sett ha framkallat känslor av förnedring, skam eller liknande hos den skadelidande. Viktigt är också att dessa reaktioner, efter medicinsk bedömning, inte klassificeras som en personskada – i så fall regleras anspråket under den bestämmelsen i stället.

Ren förmögenhetsskada

Ren förmögenhetsskada definieras i 1 kap. 2 § skadeståndslagen som en ekonomisk skada som uppkommer utan samband med person- eller sakskada. Huvudregeln är att ansvar förutsätter att skadan orsakats genom brott, men det finns undantag – bland annat vid myndighetsutövning och i vissa avtalsliknande situationer. Bedömningen kan vara komplex, och det lönar sig att i ett tidigt skede analysera om ett anspråk verkligen uppfyller lagens krav.

Att tänka på

Har du drabbats av en skada och överväger att begära skadestånd – eller befinner du dig i en situation där du riskerar att bli skadeståndsskyldig – är det klokt att anlita juridisk hjälp i ett tidigt skede. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av skadeståndstvister och företräder såväl privatpersoner som företag och bostadsrättsföreningar. Välkommen att höra av dig för assistans med att driva din tvist.

Fördjupning och vidare läsning

Mårten Schultz: Fullt skadestånd – en rättsvetenskaplig studie (wordpress.com)

Skadestånd för ren förmögenhetsskada utan lagstöd – Svensk Juristtidning (SvJT 2017)

Skadeståndsrätt och försäkringsrätt – hur rättsområdena hänger ihop (Vasa Advokatbyrå)

Skadestånd enligt AB 04 – entreprenadjuridisk vägledning (Vasa Advokatbyrå)

Arbetstagares skadeståndsansvar gentemot arbetsgivaren – 6 konkreta tips (Vasa Advokatbyrå)

Författad av: Alexander Isehag