Ett servitut utgör, enligt 14 kapitlet 3 § jordabalken, ett tillbehör till en fastighet. Det tillbehöret kan exempelvis vara en brygga eller en väg. I den här artikeln ska vi öka dina kunskaper om vad ett servitut är. Dessutom gör vi en tidsresa bakåt i tiden för att ge en bakgrund till servitut.

4 anledningar till att välja Vasa Advokatbyrå

Vi prioriterar dig som har problem och löser din tvist. Företag och privatpersoner är lika varmt välkomna till oss. Vasa Advokatbyrå startades 2002 av advokat Per-Ulrik Andersson och på firman finns ett flertal duktiga jurister. Tillsammans med oss blir du starkare!

  • Självklart kostar inte det inledande samtalet, vi är intresserade av att lyssna på dig
  • Vi är specialister på många områden, bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
  • Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
  • Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och ärlighet i ditt ärende

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.
Servitut för brygga

Definitionen av ett servitut

Av 14 kapitlet 1 § jordabalken framgår innebörden av ett servitut. Formuleringen i lagtexten är lång och krånglig, men i korthet innebär det att en fastighet har något som behövs för en annan fastighet och som inte går att lösa på ett annat sätt än att det upplåtes en rättighet från ena fastigheten att den andra fastigheten får nyttja del av fastigheten, anläggning eller byggnad på fastigheten.

Den fastighet där byggnad eller anläggning finns på kallas för den tjänande fastigheten, och fastighet som får nyttja byggnaden eller anläggningen kallas för den härskande fastigheten. Det krävs ofta att nyttjandet innebär en ändamålsenlig användning. Om ett servitut inte bestämts av en myndighet utan det är två privata parter som vill avtala om servitut, kallas den servitutstypen för avtalsservitut.

Exmepel av servitut för brygga

Enklaste sättet att förstå är kanske genom ett exempel. På ena fastigheten kan det finnas en brygga. Det är enda bryggan där det går att förtöja en båt. Eftersom den som har den härskande fastigheten inte har någonstans att förtöja sin båt, kan de båda fastighetsägarna ingå ett avtal om att bryggan ska vara ett servitut. Genom det så kallade avtalsservitutet, har nu fastighetsägaren av den härskande fastigheten rätt att använda bryggan som båtplats.

Ett annat exempel är om det finns en väg på en fastighet och att det är nödvändigt att köra på den vägen för att ta sig till en annan fastighet, kan fastighetsägarna ingå ett servitutsavtal om att vägen ska vara ett servitut. Viktigt att känna till är att servitutet gäller för den härskande fastigheten, inte för fastighetsägaren. Det innebär att om fastighetsägaren säljer fastigheten, kommer servitutet gälla för den nya fastighetsägaren.

Historisk tillbakablick

Företeelsen med servitut är inte direkt någon nyhet i svensk fastighetsrätt. Man kan säga att första regleringen kring servitut gjorde entré i svensk lagstiftning 1875, med 1875 års inskrivningsförordning. Sedan kom en mer utförlig reglering av servitut i lagen om servitut från 1907. Inspirationen av reglering kring servitut sträcker sig dock hela vägen tillbaka till romarriket och romersk rätt. Lite kuriosa är att servitut är latin och betyder ”närmast belastning”. Den definitionen har även viss inverkan på dagens definition i svensk lagstiftning.

Servitut för brygga

Servitut enligt den romerska rätten innebar att en fastighet hade en förmån som samtidigt utgjorde en belastning för en annan fastighet. Visserligen går det att finna stora skillnader på regleringen av servitut enligt den romerska rätten och den i dagsläget gällande regleringen av servitut enligt svensk rätt. Samtidigt är det ändå intressant att likheter ändå finns, med tanke på den långa tid som har gått sedan den romerska rätten var gällande rätt.

Att tänka på

Skulle du hamna i en tvist gällande ett avtalsservitut är den juridiken väldigt komplex. Även för verksamma jurister är juridiken kring servitut inte helt enkel. Som tur är har vi på Vasa Advokatbyrå AB mycket erfarenhet av tvister som rör avtalsservitut. Vi hjälper gärna dig med din tvist. Tveka inte att kontakta oss!

Läsvärt

Oriktiga inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret (regeringen.se)

Mål: T 1857-17 – Högsta domstolen

Skillnaden mellan servitut och nyttjanderätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Avtalsservitut – vi förklarar – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Utsiktsservitut – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt