Den som har ett krav mot en annan part – oavsett om det rör sig om utebliven betalning, skadestånd eller annan fordran – kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Förfarandet regleras i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL) och är konstruerat som ett snabbare och billigare alternativ till domstolsprocess. En central begränsning är att det enbart är tillämpligt på otvistiga fordringar – det vill säga fall där gäldenären inte bestrider sin betalningsskyldighet.
Hur fungerar betalningsföreläggande?

Ansökan om betalningsföreläggande ges in till Kronofogdemyndigheten, som också prövar om föreläggande kan meddelas. Enligt BfL ska ansökan innehålla ett antal uppgifter, bland annat:
- (i) anledningen till att man ska få betalt,
- (ii) specifikation av anledning, t.ex. ”hyra av bil med reg. nr. XXX 111”,
- (iii) beloppet samt förfallodag,
- (iv) ränteyrkande om man vill ha dröjsmålsränta, utelämnas detta tillkommer dröjsmålsränta från dess att betalningsföreläggandet delges gäldenären,
- (v) skicka med ev. bevis på säkerhet om sådan finns (t.ex. pantbrev).
Ansökan skickas till Kronofogden per post, undertecknad i original, alternativt via myndighetens digitala tjänst. Det smidigaste tillvägagångssättet är att använda den blankett Kronofogden tillhandahåller på sin webbplats. Ansökningsavgiften uppgår till 300 kr.
När ansökan inkommit gör Kronofogden en inledande prövning av om föreläggandet uppenbart saknar grund. Tröskeln för att avvisa en ansökan i detta skede är hög – de allra flesta tas upp till handläggning. Om ansökan däremot är bristfällig på ett sätt som hindrar prövningen, föreläggs sökanden att komplettera underlaget innan ärendet kan gå vidare.
Beviljas ansökan delges gäldenären handlingarna, i huvudsak på samma sätt som gäller för stämningsansökan enligt rättegångsbalken – som regel per post. Delgivningen ska tydligt ange att gäldenären (i) föreläggs att yttra sig över ansökan, (ii) har en svarsfrist om högst två veckor, (iii) borgenärens ansökningskostnader, samt (iv) rätten att överklaga ett eventuellt utslag. Vid behov kan gäldenären också föreläggas att uppge personnummer, aktuell adress eller annan personinformation.
Gäldenären har tre alternativ: att (i) bestrida ansökan, (ii) vitsorda den, eller (iii) förhålla sig passiv. Väljer gäldenären att vitsorda eller inte svara alls kan Kronofogden meddela utslag. Vid bestridande kan borgenären begära att ärendet överlämnas till tingsrätten, varefter det handläggs som ett ordinärt tvistemål.
Utslag
Om ansökan inte bestrids kan Kronofogden meddela utslag, vilket innebär att myndigheten bifaller borgenärens krav och – om inte annat angetts i ansökan – inleder indrivning genom utmätning. Utslaget utgör en exekutionstitel enligt utsökningsbalken (UB 3 kap.), vilket är den rättsliga förutsättningen för att utmätning överhuvudtaget ska få ske.
Utslaget kan överklagas till allmän domstol. Överklagandet måste ges in inom tre veckor från beslutsdagen – annars vinner utslaget laga kraft och skulden kan drivas in utan vidare prövning.
Varför?
Betalningsföreläggande är populärt av två huvudskäl: förfarandet är både snabbare och billigare än en tvist i domstol.
I Sverige krävs i princip alltid att Kronofogden medverkar för att en borgenär ska kunna driva in en utebliven betalning med tvång – även inkassokrav landar i slutändan hos Kronofogden om gäldenären inte betalar frivilligt. Det konkreta verktyget är utmätning av gäldenärens tillgångar, men för att det ska vara möjligt måste borgenären ha en exekutionstitel som fastställer att fordran är giltig och ostridig.
En exekutionstitel kan erhållas på flera sätt – bland annat genom dom eller genom betalningsföreläggande. En domstolsprocess kan ta ett år eller längre, och är dessutom det enda alternativet när parterna tvistar om huruvida betalningsansvar ens föreligger. Betalningsföreläggande är betydligt snabbare: handläggningstiden hos Kronofogden brukar uppgå till några månader, beroende på hur delgivningen fortlöper.
Kostnadsmässigt är betalningsföreläggande ett förmånligare alternativ. Som borgenär betalar du ansökningsavgiften samt eventuella ombudskostnader, vilka typiskt sett är lägre än i en domstolsprocess. Ansökan om stämning i tingsrätten kostar 2 500 kr för ordinära mål och 600 kr för s.k. småmål – och därtill tillkommer ombudskostnader som snabbt kan bli betydande. Den vinnande parten kan visserligen ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader, men det är aldrig garanterat och bör inte räknas med i kalkylen.
Vasa Advokatbyrå har i snart två decennier arbetat med fordringsrätt, skuldfrågor och civilrättsliga tvister. Har du frågor om betalningsföreläggande eller behöver hjälp med att driva in en fordran är du välkommen att kontakta oss.
Författad av jur. trainee Henrik Berg