Ibland behöver en rättshandling utföras av någon annan för din räkning – det kan handla om att en person förhandlar fram ett bilköp, att en anställd gör inköp till företaget eller att någon tecknar ett avtal medan du är förhindrad att närvara. Genom en fullmakt ger du en annan person rätt att agera i ditt namn. Du kallas då fullmaktsgivare, och den du ger fullmakten till benämns fullmaktstagare eller fullmaktshavare. Den part som fullmaktstagaren ingår avtal med kallas tredje man. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste fullmaktstyperna i svensk rätt och vad som är praktiskt viktigt att känna till om dem.
Skriftlig fullmakt
En skriftlig fullmakt är ett dokument där du bemyndigar en annan person att ingå avtal för din räkning. Fullmaktstagaren visar upp handlingen för tredje man när avtalet ska ingås. Det finns dock som huvudregel inget formkrav på att en fullmakt måste vara skriftlig – de flesta avtal om köp i svensk rätt får ingås muntligen. Undantag gäller vid fastighetsköp: enligt 4 kap. 1 § jordabalken krävs skriftlighet för själva köpeavtalet, och av praktiska skäl bör fullmakten att köpa fastighet också vara skriftlig för att uppfylla formkravet i 4 kap. 19 § jordabalken.
18 §-fullmakt
Namnet syftar på att denna fullmaktstyp regleras i 18 § avtalslagen. Fullmaktsgivaren instruerar sin fullmaktstagare – muntligen eller skriftligen – om vad denne har befogenhet att göra inom ramen för uppdraget. Tredje man får i sin tur kännedom om fullmaktens innehåll enbart genom vad fullmaktstagaren berättar. Denna typ kallas ibland för muntlig fullmakt, men beteckningen är inte helt korrekt: informationen till fullmaktstagaren kan lika gärna vara skriftlig. Det avgörande är i stället hur tredje man får information om fullmaktens existens och räckvidd.
Ställningsfullmakt
Ställningsfullmakten regleras i 10 § andra stycket avtalslagen och är en av de vanligaste fullmaktstyperna i arbetslivet. Den uppstår automatiskt utifrån den ställning en person innehar – en butiksanställd anses exempelvis ha rätt att ingå sedvanliga köpeavtal inom ramen för sin tjänst, utan att arbetsgivaren behöver utfärda en uttrycklig fullmakt. Som arbetsgivare är det därför viktigt att tydligt kommunicera eventuella begränsningar om du inte vill att en anställd ska kunna binda företaget i vissa avtal. Formen är fri: det finns normalt inga krav på att ställningsfullmakten ska vara skriftlig.
Att tänka på om fullmaktshavare:
Det kan förekomma att den du gett fullmakt till agerar utanför de befogenheter som fullmakten medger. Då uppstår frågor om du som fullmaktsgivare ändå är bunden gentemot tredje man, och om du kan hålla fullmaktstagaren ansvarig för eventuell skada – svaret beror bland annat på om tredje man haft befogad anledning att lita på fullmaktstagarens behörighet. Vid en tvist kan Vasa Advokatbyrå AB bistå med rättsutredning och processföring.
Läsvärt om fullmaktstyper
Befogad och obefogad tillit i fullmaktsläran | SvJT
Mål: T 1310-12 – Högsta domstolen
Generalfullmakt – en obegränsad fullmakt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Rättegångsfullmakt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Kommissionsavtal – Avtal för annans räkning – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag