Ibland finns det behov att någon annan utför en rättshandling åt dig. Det kan exempelvis vara att någon ska förhandla om ett bilköp åt dig, att en av dina anställda ska köpa in varor eller liknande till ditt företag. Du kan då ange i en så kallad fullmakt att en annan person har rätt att ingå avtalet åt dig. Det gör dig till fullmaktsgivare och den som du ger fullmakten åt kallas ibland för fullmaktshavare, men benämns kanske oftare som fullmaktstagare. Fullmakten fungerar som ett meddelande till den som du vill ingå avtal med, vilken brukar benämnas tredje man. I den här artikeln ska vi gå igenom några olika typer av fullmakter som är vanliga i samhället. Kanske är i vart fall någon av fullmaktstyperna av intresse för dig. Läs gärna till slutet av artikeln och ta reda på det.
Skriftlig fullmakt
Med skriftlig fullmakt menas ett dokument som du har skrivit och som din fullmaktstagare tar med sig till tredje man när avtalet ska ingås för din räkning. Kanske är den här typen av fullmakt det som de flesta ickejurister känner till. Även om många tror det, är det som huvudregel inte något krav att en fullmakt är skriftlig. Undantag kan exempelvis finnas då du ger någon i fullmakt att köpa en fastighet till dig, för då kan det krävas att fullmakten är skriftlig. Det beror förmodligen på att de flesta avtal om köp i svensk rätt får ingås muntligen, medan köp av fastighet är ett undantagsfall som enligt 4 kapitlet 1 § jordabalken behöver ingås skriftligen.
18 §-fullmakt
Anledningen till fullmaktstypens namn är att den regleras om i 18 § avtalslagen. Detta är en fullmakt som består av att du som fullmaktsgivare informerat din fullmaktstagare om instruktioner, för ingående av avtal för din räkning med tredje man. Sättet som tredje man får reda på vad som gäller enligt 18 §-fullmakten, är i regel endast det som tredje man får berättat för sig av fullmaktstagaren. Den här fullmaktstypen kallas ibland för muntlig fullmakt, men det är egentligen felaktigt. Detta eftersom det inte finns något som hindrar att du som fullmaktsgivare, inte informerar din fullmaktstagare skriftligen vid en 18 §-fullmakt.
Ställningsfullmakt
Fullmaktstypen ställningsfullmakt finner du regleringen om i 10 § andra stycket avtalslagen. Det här är en vanlig typ av fullmakt men det är oftast på arbetsplatser som fullmaktstypen förekommer. Ställningsfullmakt kan du om du är arbetsgivare ge till dina anställda och då blir de fullmaktstagare. Ofta kan det underlätta enormt om den som är arbetsgivare inte behöver göra alla inköp, teckna avtal med leverantörer och hantverkare med mera. Då kan du som arbetsgivare genom ställningsfullmakter dela ut de uppgifterna till dina anställda. Det finns i regel inte några krav på att den här fullmaktstypen behöver vara skriftlig, varför det oftast går bra att skapa den muntligen.
Att tänka på om fullmaktshavare:
Det kan hända att den som du har gett en fullmakt kommer att agera utanför vad du har tillåtit fullmaktstagaren att göra inom ramen för fullmakten. Då är frågan om du blir bunden mot tredje man. En annan fråga är om du kan hålla fullmaktstagaren ansvarig. En jurist kan hjälpa dig med att utreda dessa frågor och även företräda dig i en eventuell tvist. Vasa Advokatbyrå AB hjälper gärna dig med att göra en rättsutredning och med att driva din tvist. Du är välkommen att höra av dig till oss.
Läsvärt om fullmaktstyper
Befogad och obefogad tillit i fullmaktsläran | SvJT
Mål: T 1310-12 – Högsta domstolen
Generalfullmakt – en obegränsad fullmakt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Rättegångsfullmakt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Kommissionsavtal – Avtal för annans räkning – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag