Det finns möjlighet inom avtalsrätten att någon ingår ett avtal åt dig, men att den som ingår avtalet uppträder med sitt eget namn. Den typen av avtal kallas kommissionsavtal och det finns tre olika relationer som kan uppkomma vid ett kommissionsavtal. Dessa kommer vi behandla i den här artikeln. Därefter kommer vi förklara skillnaden mellan ett kommissionsavtal och återförsäljaravtal, med anledning av att det kan vara svårt att se skillnaden mellan de två olika avtalsformerna.

4 anledningar till att välja Vasa Advokatbyrå

Vi prioriterar dig som har problem och löser din tvist. Företag och privatpersoner är lika varmt välkomna till oss. Vasa Advokatbyrå startades 2002 av advokat Per-Ulrik Andersson och på firman finns ett flertal duktiga jurister. Tillsammans med oss blir du starkare!

  • Självklart kostar inte det inledande samtalet, vi är intresserade av att lyssna på dig
  • Vi är specialister på många områden, bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
  • Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
  • Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och ärlighet i ditt ärende

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.
Kommissionsavtal – Avtal för annans räkning i eget namn

Relationen mellan kommissionär och kommittent

En kommissionär är mellanmannen, alltså den som i eget namn ingår avtalet för kommittentens räkning. Kommittenten är den som är huvudmannen i relationen, vilket alltså är den som vill ingå avtalet. Relationen vilar på kommissionsavtalet och regleringen av detta finner du i huvudsak i kommissionslagen. I nämnda relation är det i stort sätt, vad beträffar regler om provision, uppsägningstid och avgångsvederlag, desamma som för handelsagenter.

Relationen mellan kommissionären och tredje man

Tredje man är normalt sätt i det här sammanhanget, den som kommissionären tecknar avtalet med. Vad beträffar huvudavtalet är det kommissionären som blir avtalspart med den som är tredje man. Tredje man som också blir avtalspart är i normalfallet inte medveten om vem som är kommittenten är, vilket beror på att kommissionären använder sitt eget namn. Det finns vanligtvis inget tvång för kommissionären att ange vem som är kommittent.

Relationen mellan kommittenten och tredje man

I vissa situationer kan kommittenten ha möjlighet att rikta direktanspråk mot den som är tredje man. Det direktanspråket kan bestå av att tredje man ska betala in den överenskomna köpeskillingen till den som är kommittent. Däremot brukar tredje man inte ha samma möjlighet att kunna skicka direktanspråk till kommittenten. Vid ett kommissionsavtal blir det helt enkelt så att tredje man behöver som huvudregel hålla sig till kommissionären, vilken är avtalsparten till tredje man. Av den anledningen kan inte tredje man kräva skadestånd av kommittenten för att det exempelvis skulle råka vara fel på varan. Från huvudregeln finns det ett undantag och det undantaget rör konsumenter. En konsument kan alltså som regel under vissa omständigheter göra gällande ett anspråk mot kommittenten, med stöd av 46 § första stycket konsumentköplagen.

Skillnaden mellan kommissionsavtal och återförsäljaravtal

Kommission förekommer bland annat vid handel av produkter, där det kan se ut på så sätt att den som tillverkar en produkt låter detaljhandlare vara försäljare av produkten. Detaljhandlaren kommer då sälja produkten i eget namn och kommer även vara tvungen att redovisa sina intäkter. Eftersom det rör sig om kommission sker försäljningen för tillverkarens räkning. Skillnaden mot om det hade rört sig om ett återförsäljaravtal, är att vid kommissionsavtal kommer detaljhandlaren att bära en lägre ekonomisk risk. Att vara återförsäljare, innebär att du inhandlar produkter av kommittenten, för att därefter sälja produkterna vidare. Det är inte alltid helt enkelt att dra en skiljelinje mellan återförsäljaravtal och kommissionsavtal. Som nämnt brukar en återförsäljare inhandla produkter av någon som säljer dessa, för att därefter sälja dem vidare. Återförsäljaren brukar både ingå enstaka köpeavtal med den som säljer produkterna, och därutöver brukar det även upprättas ett återförsäljningsavtal mellan återförsäljaren och säljaren. Genom det återförsäljaravtal brukar parterna vanligtvis ha ett långvarigt samarbete. Vid den så kallade återförsäljningstransaktionen är det återförsäljaren som får bära risken för det fall att produkterna inte bli köpta, eller för det fall att återförsäljaren blir tvungen att behöva sälja produkterna till ett så lågt pris, att återförsäljaren går med förlust. Vid kommission och andra sidan bär kommittenten den stora ekonomiska risken för försäljningen av produkterna.

Att tänka på

Skulle du ha ingått ett kommissionsavtal och det har uppstått en tvist, rekommenderar vi att du tar kontakt med en jurist. Vasa Advokatbyrå AB har bistått många klienter med avtalsrättsliga tvister genom åren. Tveka inte att kontakta oss för att få hjälp med att driva din tvist.

Läsvärt

Mål: T 176-12 – Högsta domstolen

Gränser för ett direktkrav enligt kommissionslagen | SvJT

Vi förklarar avtalsrätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Rättegångsfullmakt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Skriftligt avtal – krav eller rekommendation – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt