Får inte betalt av kund – 4 steg

Att inte få betalt av en kund är en av de mer påfrestande situationer som kan drabba en entreprenör eller näringsidkare. Särskilt vid större uppdrag kan en utebliven betalning få kännbara ekonomiska konsekvenser. Nedan beskrivs fyra konkreta steg du kan vidta för att driva in din fordran.

Hur gör man ett inkassokrav?

Processen för att ställa ett inkassokrav följer vanligtvis dessa steg:

1. Kontakta gäldenären – Först och främst bör du kontakta gäldenären och påminna dem om betalning. Detta kan göras via e-post, telefon eller brev.
2. Skicka en påminnelse – Om gäldenären inte svarar eller betalar kan du skicka en påminnelse. Detta bör innehålla information om fakturan, beloppet som ska betalas, och en tidsfrist för betalning.
3. Skicka en betalningspåminnelse – Om gäldenären inte betalar efter påminnelsen kan du skicka en betalningspåminnelse. Detta är ett officiellt dokument som ger gäldenären en sista chans att betala innan ytterligare åtgärder vidtas.
4. Skicka ett inkassokrav – Om gäldenären fortfarande inte betalar efter betalningspåminnelsen kan du skicka ett inkassokrav. Detta är ett juridiskt dokument som kräver betalning och innehåller information om eventuella räntor och kostnader som kan tillkomma.
5. Kontakta en inkassobyrå – Om gäldenären fortfarande inte betalar efter inkassokravet kan du överlämna ärendet till en inkassobyrå. De kommer att fortsätta försöka driva in skulden och kan vid behov ta ärendet till domstol.

Inkassoprocessen regleras av inkassolagen (1974:182) och god inkassosed. Vid osäkerhet om hur kravet ska utformas är det klokt att rådfråga en jurist – felaktigt hanterade inkassokrav kan i värsta fall ogiltighetsförklaras eller ge upphov till skadeståndsansvar.

1. Skicka en påminnelse.

En betalningspåminnelse fyller två viktiga funktioner. Dels kan kunden helt enkelt ha förbisett den ursprungliga fakturan – i så fall löser sig ärendet snabbt och utan vidare åtgärder. Dels ger påminnelsen dig möjlighet att tydligt göra gällande dröjsmålsränta. Enligt räntelagen (1975:635) börjar dröjsmålsränta löpa från och med förfallodagen, eller – om inget förfallodatum avtalats – trettio dagar efter att fakturan avsändes. Räntan löper alltså oavsett om påminnelse skickas, men att explicit påpeka den brukar öka betalningsviljan påtagligt.

2. Inkasso.

Nästa steg är att överlämna fordran till ett inkassobolag. Bolaget arbetar då mer aktivt med att driva in fordran på frivillig väg. Inkassobolag saknar befogenhet att vidta tvångsåtgärder, men kan lägga på inkassoavgifter, dröjsmålsränta och påminnelseavgifter som sammantaget ökar trycket på gäldenären.

Inkassobolaget skickar normalt ett skriftligt krav med uppgifter om borgenär, fordran, upplupen ränta, tillkommande avgifter och betalningsanvisning. Kraven på utformningen framgår av 5 och 6 §§ inkassolagen (1974:182): brevet ska vara tydligt och ge gäldenären rimlig möjlighet att förstå vad som krävs av honom eller henne.

Inkassobolag är skyldiga att iaktta god inkassosed. En praktisk konsekvens är att om gäldenären bestrider kravet – exempelvis med hänvisning till fel i levererad vara eller tjänst – kan inkassobolaget som regel inte fortsätta driva ärendet. Tvistefrågan måste då hanteras separat av borgenären.

3. Betalningsföreläggande genom kronofogdemyndigheten.

Om inkassovägen inte leder till betalning är nästa steg Kronofogdemyndigheten – den enda myndighet som kan använda tvångsmedel för att driva in en fordran. En genomgång av processen, förutsättningarna och tillämpliga regler finns i vår artikel om tvistemål i tingsrätt.

All utmätning förutsätter en exekutionstitel – ett beslut eller en dom som ger Kronofogdemyndigheten mandat att agera. Exekutionstiteln kan erhållas antingen via myndighetens eget beslut om betalningsföreläggande eller genom dom från allmän domstol. Processen är inte beroende av om påminnelse eller inkasso föregått: ansökan om betalningsföreläggande kan i princip göras redan den dag fordran förfaller.

Betalningsföreläggande är ett förenklat förfarande hos Kronofogdemyndigheten, särskilt anpassat för obetalda och obestridd skulder. Ansökan – som kan göras på blankett eller digitalt – kräver att parternas namn, fordrans grund, belopp, yrkad ränta och övriga relevanta uppgifter anges. Myndigheten delger sedan gäldenären kravet. Utebliven reaktion – eller ett svar som enbart hänvisar till bristande betalningsförmåga – räknas inte som bestridande, och myndigheten kan då bevilja föreläggandet.

Bestrider gäldenären däremot kravet med en rättslig grund underrättas borgenären, som kan begära att målet överlämnas till tingsrätten för prövning i ordinär process.

4. Tvist?

Det är inte ovanligt att en kund bestrider fakturan redan från start, vilket innebär att processen direkt övergår i en tvist. Betalningsfrågan kopplas då samman med en annan rättsfråga – exempelvis om utfört arbete är behäftat med fel enligt tillämpliga regler, t.ex. ABT 06 vid entreprenader. Vinner du tvisten fastställer rätten betalningsansvaret, och du kan åter vända dig till Kronofogdemyndigheten för verkställighet av domen, vilket är ett betydligt enklare förfarande.

De fyra stegen löper från betalningspåminnelse till eventuell domstolsprocess. Frågan uppkommer ibland varför man inte direkt stämmer i tingsrätt eller vänder sig till Kronofogdemyndigheten. Svaret är framför allt effektivitet: ett tvistemål fram till dom kan ta ett år eller mer, och ett betalningsföreläggande flera månader. Inkassovägen är i de flesta fall betydligt snabbare och billigare – och leder i en stor andel av ärendena till betalning utan att ytterligare åtgärder behöver vidtas.

Vasa Advokatbyrå har i över ett decennium biträtt klienter i frågor om utebliven betalning – oavsett om det rör bestridda fakturor, avtalade priser, utförd tjänst eller en kund som saknar betalningsförmåga. Advokatbyrån anpassar alltid strategin efter omständigheterna i just ditt ärende. Välkommen att höra av dig.