Betalningsplaner är en central del av entreprenadbranschen – och med god anledning. Eftersom enskilda projekt kan röra sig om miljarder kronor är det sällan praktiskt, eller ens möjligt, för beställare att erlägga hela ersättningen i förskott. Med en genomtänkt betalningsplan fördelas kassaflödet över byggprocessen, vilket gynnar båda parter: beställaren slipper binda upp kapital i onödan medan entreprenören säkrar löpande intäkter. Modellen öppnar också marknaden för fler beställare, vilket i förlängningen skapar fler arbetstillfällen. Men systemet har också en baksida – det händer att betalning uteblir trots ingånget avtal.
Att betalning sker i efterhand eller i etapper innebär att entreprenören bär en kreditrisk under hela projekttiden. Vad händer om beställaren inte betalar i tid?
Den här artikeln ger en översikt av vad en betalningsplan innebär, vad som gäller när ingen sådan avtalats, och under vilka förutsättningar beställaren lagligen kan hålla inne betalning. Vi behandlar inte bestridanden av fakturor mer ingående. Framställningen utgår från AB 04.
Vad innebär betalningsplan?
En betalningsplan reglerar inte vad som ska betalas, utan hur och när. Enkelt uttryckt är det ett avtal om betalningens struktur. Uppläggen varierar: från engångsbetalning vid en bestämd tidpunkt till mer komplexa modeller med förskott, handpenning, löpande delbetalningar och slutlikvid. I entreprenadbranschen är det sistnämnda vanligast, och det är den modellen den här artikeln fokuserar på.
Skyldighet att betala
Utgångspunkten i entreprenadrätten är att beställaren är skyldig att betala det avtalade priset. Skyldigheten vilar på principen pacta sunt servanda – avtal ska hållas – som genomsyrar hela kontraktsrätten. Utebliven betalning utgör kontraktsbrott och utlöser typiskt rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635). En minst lika viktig praktisk fråga är dock när betalningen ska erläggas.
Betalningsplanen
Enligt AB 04 ska betalning ske i enlighet med den avtalade betalningsplanen. Det vanligaste upplägget är löpande delbetalningar under byggfasen med en slutlikvid kopplad till godkänd slutbesiktning. Har parterna avtalat om en betalningsplan gäller den framför standardreglerna, vilket uttryckligen framgår av 6 kap. 12 § 1 st. AB 04.
Under entreprenadtiden
Om ingen betalningsplan avtalats regleras frågan av 6 kap. 12 § 2–3 st. AB 04. Beställaren ska då betala i takt med entreprenörens fakturering, beräknad på det utförda kontraktsbeloppet. Av 6 kap. 17 § AB 04 följer att fakturering – om inget annat avtalats – enbart får avse redan utfört arbete. Regeln är dispositiv och parterna kan avtala om ett annat faktureringsunderlag, vilket i sådana fall äger företräde framför standardbestämmelsen.
Från fakturerat belopp får beställaren innehålla 10 % av värdet på utfört kontraktsarbete som säkerhet för framtida felrättningar. Det sammanlagda innehållna beloppet får dock aldrig överstiga 5 % av kontraktssumman. I praktiken innebär det att rätten att innehålla betalning är uttömd när ungefär hälften av entreprenaden fakturerats. Bestämmelsen är dispositiv, och för en entreprenör kan det finnas starka skäl att förhandla om dessa procentsatser redan i kontraktsskedet. Viktigt att notera: om en förbesiktning eller delbesiktning godkänts begränsas beställarens möjlighet att hålla inne betalning för de besiktigade delarna.
Efter entreprenadtiden
Vid entreprenadtidens slut sker en slutlig ekonomisk avräkning, normalt i samband med slutbesiktningen. Enligt 6 kap. 15 § AB 04 får beställaren – under förutsättning att slutbesiktningen innehåller anmärkningar – innehålla 5 % av entreprenadsumman. Här är det entreprenadsumman som är basen, det vill säga kontraktssumman inklusive godkända ÄTA-arbeten, till skillnad från det lägre kontraktsbeloppet som tillämpas under byggfasen. Rätten att hålla inne betalning är dessutom tidsbegränsad till två månader, och det ställs inget krav på att beloppet proportionellt ska motsvara anmärkningarnas värde.
Efter tvåmånadersfristen skiftar regelverket. Enligt 5 kap. 15 § AB 04 (jfr. 5 kap. 18 § AB 04) får beställaren därefter endast hålla inne ett betryggande belopp som faktiskt täcker kostnaden för att avhjälpa kvarstående fel. Bakgrunden är praktisk: direkt efter slutbesiktningen är felen dokumenterade men kostnaden för avhjälpande ännu osäker, varför en schablon är rimlig att tillämpa inledningsvis. Med tidens gång förväntas beställaren inhämta besiktningsintyg eller kostnadsförslag för att fastställa vad bristerna faktiskt kostar att åtgärda. Frågan om vem som bär ansvaret för dessa kostnader är inte alltid självklar, varför noggrann dokumentation är avgörande för båda parter.
Utöver ovanstående ger 6 kap. 16 § AB 04 beställaren rätt att innehålla skäligt belopp för viten, skadestånd och annan fordran med grund i kontraktet – eller i annat entreprenadkontrakt mellan samma parter. Rätten är villkorad: beställaren måste skriftligen redovisa skälen för innehållandet. Upphör grunden förfaller även rätten att hålla inne betalningen.
Författas av jur. trainee Henrik Berg