Betalningsplan entreprenad – Inte få betalt!

På entreprenadbranschens massiva marknad är det vanligt förekommande med betalningsplaner och dessvärre att ibland inte få betalt. Man kan nog med säkerhet säga att en klar majoritet av alla entreprenadavtal innehåller någon form av betalningsplan. Att ha ett sådant system är på ett sätt mycket främjande för både entreprenörer och beställare. Anledningen till detta är nog ganska självklart om man tänker efter. Då väldigt få bolag har råd (eller lust) att lägga ut, i vissa fall, miljarder på uppförande av byggnader och anläggningar kan det vara skönt att ta kostnaden steg för steg. Att man inte måste lägga ut hela summan från början innebär även att flera har råd att beställa så pass omfattande arbeten, vilket ger entreprenörer fler arbetstillfällen. Ibland kan det trots betalningsplan bli så att du inte får betalt.

Att ha ett system där entreprenören inte får betalt direkt kan även ha sin baksida. En uppenbar baksida är om man inte får betalt tid. Vad gör man då?

I denna artikel tänkte vi kort gå igenom innebörden av en betalplan, vad som händer i avsaknad av en sådan och när beställaren kan ha rätt att innehålla betalning. Vi kommer inte utreda bestridanden av fakturor särskilt. Vi kommer att utgå från AB 04.

Vad innebär betalningsplan?

Innan vi börjar utreda entreprenörens rätt/icke-rätt att få betalt så bör vi klarlägga vad som avses med en betalplan. En betalplan innebär egentligen mer eller mindre att parterna ingår ett avtal om hur själva betalningen ska ske. Denna spartanska förklaring kan tyckas något grundläggande men begreppet i sig är väldigt omfattande. En betalplan kan således omfatta allt från de mest enkla uppläggen; att man betalar allt i ett vid en viss tidpunkt, till mer avancerade upplägg med förskottsbetalningar, handpenning, delbetalningar och slutlikvid. I denna artikel tänkte vi utgå från det senare, eftersom det är relativt vanligt förekommande i entreprenadbranschen.

Skyldighet att betala

Rent allmänt följer att beställaren har en skyldighet att erlägga det pris som stadgas i avtalet. Detta följer av principen om pacta sunt servande/”avtal ska hållas”. Detta innebär således att du som entreprenör har rätt att få betalt enligt det pris som stadgats eller den beräkningsformel som ska tillämpas. Om inte motparten erlägger betalning har denne således begått kontraktsbrott varpå dröjsmålsränta och dylikt ofta följer. En fråga som kanske mer är intressant, vid sidan om rätt till bestridande, är när betalningen rent faktiskt ska erläggas?

Betalningsplanen

I AB 04 stadgas att betalning av priset ska ske enligt betalningsplanen. Det allra vanligaste torde vara att parterna har en betalningsplan med delbetalningen efter utfört arbete varpå slutlikvid ska erläggas i samband med en godkänd slutbesiktning. Om bemanningsplan har avtalats mellan parterna ska denna gälla vilket uttryckligen framgår av bland annat 6 kap. 12§ 1st AB 04.

Under entreprenadtiden

Det händer dock att parterna inte har avtalat om en betalningsplan varför spörsmålet om när betalningen ska erläggas uppstår. Enligt 6 kap. 12§ 2 och 3 st AB 04 gäller i så fall att beställaren är skyldig att betala i enlighet med entreprenörens fakturering enligt det utförda kontraktsbeloppet. Av 6 kap. 17§ AB 04 framgår att fakturering, om inget annat avtalats, endast ska avse redan utfört arbete. Denna bestämmelse är dock vanlig att parterna reglerar annorlunda, vilket då ska gälla framför AB 04:s lydelse.

Från detta belopp får beställaren innehålla 10% av värdet av det utförda kontraktsarbetet som en säkerhet för framtida avhjälpanden av fel. Det innehållna beloppet får dock inte sammanlagt överstiga 5% av kontraktssumman. Om beställaren således väljer att systematiskt innehålla 10% per faktura så ”mättas” beställaren rätt till säkerhet efter att halva entreprenaden fakturerats. Denna rätt är inte utan betydelse för entreprenören varför man kan ha intresse av att justera denna bestämmelse. Huruvida detta är möjligt är dock en förhandlingsfråga. Det bör tilläggas att för de fall en förbesiktning eller en delbesiktning skulle ske med godkänt resultat, så påverkar detta beställarens möjlighet att hålla inne betalning.

Efter entreprenadtiden

Efter entreprenadtiden ska en slutlig avräkning ske som oftast sker i samband med slutbesiktningen. I 6 kap. 15§ AB 04 framgår att beställaren har rätt att innehålla 5% av entreprenadsumman efter dess att entreprenaden godkänts. Beställaren får dock endast innehålla beloppet om slutbesiktningen innehåller anmärkningar. Denna reglering innehåller vissa skillnader mot beställarens rätt att innehålla betalning jämfört med 6 kap. 12§ AB 04. Första skillnaden är att man i detta stadgande utgår från entreprenadsumman. Skillnaden är att entreprenadsumman innehåller kontraktssumman jämte tillägg för ÄTA-arbeten. Den andra skillnaden är att beställaren endast får hålla inne betalning om slutbesiktningen innehåller anmärkningar. Beställaren får endast innehålla betalningen i en tid om två månader, dock finns inget krav av det belopp som innehålls ska motsvara de anmärkningar som finns.

Efter fristen om två månader stadgar dock 5 kap. 15§ AB 04 att beställaren får innehålla ett betryggande belopp för avhjälpande av fel och brister till dess att entreprenören avhjälpt felen (jfr. 5 kap. 18§ AB 04). Om beställaren således önskar innehålla betalning längre än två månader fordras således att beloppet motsvarar kostnaden för avhjälpandet. Anledningen till att beställarens rätt att innehålla betalning efter entreprenadtidens utgång skiftar har med logistiken att göra. Efter slutbesiktningen kan man ofta konstatera huruvida det föreligger brister men man vet oftast inte kostnaden för att avhjälpa bristerna eller om det ens är entreprenörens ansvar. Därav blir en schablon lättare att använda. Med tidens gång är det dock avsett att parterna (ofta beställaren) inhämtar en noggrannare besiktning eller kostnadsförslag på åtgärder vilka då ska utvisa vad felen faktiskt kostar att avhjälpa. I så fall finns inget skäl att tillåta beställaren att innehålla mer än vad som fordras.

Utöver beställarens rätt att innehålla betalning stadgas även i 6 kap. 16§ AB 04 att beställaren får innehålla skäligt belopp avseende viten, skadestånd och annan fordran med grund i kontraktet eller annat entreprenadkontrakt mellan parterna. Det krävs dock i så fall att beställaren skriftligen redovisar skälen härför. Om anledningen undanröjs förfaller rätt att hålla inne betalningen.

Författas av jur. trainee Henrik Berg