När det tråkiga händer att någon som står er nära går bort, är det mycket som ska göras och det är inte helt enkelt att veta vad som gäller juridiskt kring allting. I den här artikeln kommer vi i vart fall hjälpa er att få en ökad förståelse, för vad som gäller om era avlidne släkting var ägare av en bostadsrätt innan dennes bortgång.
När det inte finns en sambo eller make
För en som avlider och har en sambo eller make, kommer det vara äktenskapsbalken och sambolagen som huvudsakligen reglerar vad som gäller. I ett sådant läge blir det inte heller aktuellt för dödsboet att ta över bostadsrätten. Men vad som gäller enligt äktenskapsbalken och sambolagen ligger utanför ämnet för den här artikeln.
I stället kommer vi nu redogöra för när det inte finns vare sig make eller sambo. Det är nämligen dödsboet som i ett sådant läge oftast får ta över bostadsrätten. Dödsboet kommer till slut att avvecklas och det sker genom att tillgångarna delas upp mellan er efterlevande släktingarna, vilket sker genom ett så kallat arvskifte. Ni som har rätt att ärva efter den efterlevande brukar vara delägare i dödsboet, och det kan vara så att någon av er dödsbodelägare gärna vill ta över bostadsrätten.
Krävs inte medlemskap i bostadsrättsföreningen
Den huvudsakliga regleringen för bostadsrätter, finner ni i bostadsrättslagen. Det framgår av 6 kapitlet 1 a § bostadsrättslagen att det i normala fall är okej för ett dödsbo att fortsatt inneha bostadsrätten under en period. Ett sätt som ni kan ta vara på den rätten är att en av er dödsbodelägare bor i bostadsrätten under den perioden. Annat sätt är att ni tar och hyr ut bostadsrätten under den perioden. Men ska ni hyra ut bostadsrätten är det mycket viktigt att ni inte glömmer att fråga föreningen om lov för det, för annars kan bi drabbas av konsekvenser för det. Att ni behöver fråga föreningen om lov för uthyrning av bostadsrätten, finner ni reglerat i 7 kapitlet 10–11 §§ bostadsrättslagen. För att vara på säkra sidan kan ni också söka tillstånd för att en av er dödsbodelägare ska bo i bostadsrätten. Det eftersom det är den juridiska personen dödsboet som äger bostadsrätten, och skulle därför kunna anses som en sådan andrahandsuthyrning som kräver föreningens tillstånd. Bättre att vara på säkra sidan än att ta en onödig risk.
Begränsad period för dödsboet
Det är inte hur länge som helst som dödsboet kan ha rätt att utöva bostadsrätten. Den perioden brukar normalt sätt inte sträcka sig längre än tre år. Därefter kan föreningen som huvudregel kräva att det inom sex månader kan visas att det skett en bodelning eller arvskifte, som bostadsrätten också varit en del av. Konsekvensen av att dödsboet inte kan visa att så är fallet, kan bli att reglerna i 8 kapitlet bostadsrättslagen blir aktuella. Reglerna i det kapitlet reglerar bland annat föreningens rätt att låta bostadsrätten tvångsförsäljas, vilket kan leda till en ekonomisk förlust i för er.
Att tänka på:
Har dödsboet eller någon av er dödsbodelägare hamnat i en tvist med bostadsrättsföreningen som er avlidne släkting innehaft en bostadsrätt i, kan ni med fördel höra av er till en jurist som hjälper er att utreda rättsläget. Sedan kan juristen hjälpa er att driva en tvist mot bostadsrättsföreningen. Vasa Advokatbyrå AB har gedigen erfarenhet av att driva liknande tvister. Tveka inte att kontakta oss för hjälp med er tvist.
Läsvärt
Toppmäklarens spekulationsköp: ”Han gjorde en gynnsam affär” | SVT Nyheter
Arv, skiftet och dödsbo – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Bostadsrättslagen och bostadsrätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Bostadsrätt – problem med grannar – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag