När en närstående går bort uppstår snabbt en rad juridiska frågor som kan vara svåra att navigera i sorgetiden. Den här artikeln fokuserar på en av dem – vad som gäller när den avlidne ägde en bostadsrätt och hur dödsboet bör hantera situationen rent juridiskt.
När det inte finns en sambo eller make
Hade den avlidne en make eller sambo regleras deras rätt till bostaden i första hand av äktenskapsbalken respektive sambolagen (2003:376). I sådana fall aktualiseras normalt inte dödsboets rätt att överta bostadsrätten på det sätt som beskrivs nedan, varför den situationen lämnas utanför den här artikeln.
När varken make eller sambo finns träder dödsboet in som innehavare av bostadsrätten. Dödsboet avvecklas sedan genom att tillgångarna fördelas vid ett arvskifte enligt reglerna i ärvdabalken (1958:637). Dödsbodelägarna – det vill säga arvingar och eventuella testamentstagare – kan då komma överens om att en av dem löser in bostadsrätten, antingen mot ersättning till övriga delägare eller som en del av arvslotternas fördelning.
Krävs inte medlemskap i bostadsrättsföreningen
Grundreglerna för bostadsrätter finns samlade i bostadsrättslagen. Av 6 kap. 1 a § framgår att ett dödsbo har rätt att tillfälligt inneha bostadsrätten efter dödsfallet. Under den perioden finns i huvudsak två alternativ: en dödsbodelägare bor i lägenheten, eller så hyr dödsboet ut den. Väljer ni att hyra ut måste ni begära föreningens tillstånd enligt 7 kap. 10–11 §§ bostadsrättslagen – uteblir tillståndet riskerar dödsboet förverkande av nyttjanderätten. Ett praktiskt råd är att även söka tillstånd om en dödsbodelägare själv avser bo i lägenheten, eftersom det juridiskt sett är dödsboet – inte den enskilde personen – som är innehavare. Föreningen kan annars betrakta situationen som andrahandsuthyrning och kräva tillstånd på den grunden. Bättre att vara på säkra sidan.
Begränsad period för dödsboet
Dödsboets rätt att inneha bostadsrätten är tidsbegränsad. Enligt 6 kap. 1 a § bostadsrättslagen gäller som huvudregel en period om tre år. Därefter kan föreningen kräva att dödsboet inom sex månader styrker att en bodelning eller ett arvskifte genomförts och att bostadsrätten ingått i detta. Kan dödsboet inte visa det öppnar reglerna i 8 kap. bostadsrättslagen för att föreningen begär tvångsförsäljning – en process som riskerar innebära ekonomisk förlust för dödsbodelägarna. Det är därför klokt att inte låta arvskiftet dra ut på tiden när den avlidne ägde en bostadsrätt.
Att tänka på:
Uppstår en tvist mellan dödsboet och bostadsrättsföreningen – exempelvis kring föreningens krav på arvskifte eller ett påstått förverkande – är det klokt att tidigt konsultera en jurist som kan bedöma rättsläget och företräda dödsboet. Vasa Advokatbyrå har bred erfarenhet av tvister rörande bostadsrätter och dödsbon och kan bistå er i kontakt med föreningen eller vid en domstolsprocess.
Läsvärt
Toppmäklarens spekulationsköp: ”Han gjorde en gynnsam affär” | SVT Nyheter
Arv, skiftet och dödsbo – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Bostadsrättslagen och bostadsrätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Bostadsrätt – problem med grannar – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag