Bostadsrättslagen och bostadsrätt

Bostadsrätten som boendeform har djupa rötter i det sena 1800-talets Sverige. I den här artikeln får du en historisk tillbakablick, en juridisk genomgång av vad en bostadsrättsförening är och hur bostadsrättslagen reglerar ditt boende – oavsett om du redan äger en bostadsrätt eller funderar på att köpa en.

Hur bostadsrätten kom till

Bostadsrättens framväxt hänger tätt samman med 1800-talets industrialisering och den påföljande urbaniseringen. När fabriksarbetarna strömmade till städerna uppstod en akut bostadsbrist som den fria marknaden inte förmådde lösa. Bostadsrätten växte fram som ett kooperativt svar – ett sätt att ge vanligt folk tillgång till ett långsiktigt och värdigt boende. Rötterna brukar spåras till tiden efter 1850-talet.

Ändamålet med bostadsrätter

Grundtanken bakom bostadsrätten var att ge medlemmarna ett tidsobegränsat boende med demokratiskt inflytande – rätten att vara delaktiga i beslut som rörde det egna hemmet. Föreningarna finansierades genom medlemmarnas sparkapital, som användes för att förvärva mark och uppföra eller köpa fastigheter. De bostäder som föreningarna förvaltade upplät man sedan till medlemmarna med nyttjanderätt, en modell som i sin grundstruktur lever kvar i dagens bostadsrättslagstiftning.

Bostadsförening och bostadsrättslagen

Den första bostadsrättslagen trädde i kraft 1930. Dessförinnan organiserades det kooperativa boendet genom ekonomiska föreningar som kallades bostadsföreningar – en associationsform som skiljer sig från den moderna bostadsrättsföreningen. Sådana äldre bostadsföreningar existerar alltjämt, och det är viktigt att känna till att nuvarande bostadsrättslag (SFS 1991:614) inte är tillämplig på dem. En mellanliggande lag gällde från 1971 tills den ersattes av 1991 års lag. Om du överväger att flytta in i en förening av den äldre typen bör du kontrollera vilken lagstiftning som faktiskt reglerar föreningens verksamhet.

Vad en bostadsrättsförening är

Enligt 1 kap. 1 § bostadsrättslagen (SFS 1991:614) är en bostadsrättsförening en ekonomisk förening med det särskilda ändamålet att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. Kompletterande reglering återfinns därför i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Till skillnad från en hyresrätt är bostadsrätten i regel inte tidsbegränsad – medlemmen har en i princip permanent rätt att nyttja sin lägenhet, förutsatt att stadgar och lag följs.

Bildandet av en bostadsrättsförening

En bostadsrättsförening bildas vanligtvis på ett av två sätt. Det vanligaste är att ett byggbolag initierar föreningen, uppför en fastighet och upplåter sedan lägenheterna med bostadsrätt till köparna. Det andra alternativet är ombildning: hyresgäster bildar en förening, förvärvar den fastighet de bor i och upplåter därefter lägenheterna med bostadsrätt till sina medlemmar. Ombildningsprocessen regleras av lagen om rätt för hyresgäster att förvärva hyresfastigheten (SFS 1982:352) och förutsätter att minst två tredjedelar av de boende hyresgästerna ställer sig bakom förvärvet.

Att tänka på:

Uppstår en tvist med din bostadsrättsförening – exempelvis om underhållsansvar, störningar eller ett stämmobeslut – har du rätt att anlita juridisk hjälp. En jurist kan även företräda dig om du vill hålla en säljare ansvarig för ett dolt fel enligt 4 kap. 19 § jordabalken. Vasa Advokatbyrå har mångårig erfarenhet av bostadsrättstvister och kan hjälpa dig att bedöma dina möjligheter och driva din sak.

Läsvärt

Bostadsbristen genom tiderna | SVT Nyheter

Formkravet för förhandsavtal att upplåta bostadsrätt – Högsta domstolen

Bostadsförening – skillnaden från en bostadsrättsförening (vasaadvokat.se)

Ombildningslagen – ombildande av hyresrätt till bostadsrätt (vasaadvokat.se)

Bostadsrätt i Stockholm – 5 saker att känna till som bostadsrättshavare (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag