Arv

ArvBortgången av nära och kära är något av det svåraste som en person kan gå igenom. Ofta rör det sig om en förälder, mor/-farförälder eller make. I andra fall kan det även vara en annan släkting eller nära vän.

När en person dör upphör denna att existera. Är man gift eller sambo kommer även det förhållandet att upplösas i vilket man tekniskt sett skiljer sig. All den egendom som den bortgångne hade vid tillfället kommer att läggas i ett dödsbo.

Ett dödsbo har till syfte att skifta alla de tillgångar som ska delas ut i arv och i övrigt administrera den bortgångnes angelägenheter. I denna uppgift ingår t.ex. att utreda om den bortgångne hade några skulder och i så fall lösa dessa med de medel som finns i dödsboet. I uppgifterna brukar även ingå att realisera tillgångar som hus, bil, sommarstuga och allt annat som ingen av dödsbodelägarna är intresserade av att ta över. I uppgiften ingår även att betala den skatt som föranleds av de transaktioner som företas. Dödsboet är även ett eget skattesubjekt (se 4 kap. inkomstskattelagen).

Dödsbodelägarna är de som är arvsberättigade vilket som huvudregel är bröstarvingarna (barnen). Om den bortgångne inte har några barn eller andra arvsberättigade kan egentligen vem som helst göra detta, ett exempel är en vän, professionell byrå eller annan.

Arvskretsen

De medel och tillgångar som blir över när skulder och skatter är inbetalade ska delas ut till arvingarna. I ärvdabalken stadgas en hierarki av de personer som ingår i arvskretsen. Reglerna finns i 2 kap. – 4 kap. i ärvdabalken varav 2 kap. utgör huvudregleringen. Reglerna är utformade som att alla inom en grupp av arvsberättigade har lika rätt till om inget annat stadgas. Reglerna fungerar även som att en grupp får allt i vilket arvsgrupper men lägre rätt till arv går helt utan.

  1. Första gruppen av arvsberättigade är s.k. bröstarvingar (2 kap. 1§). Bröstarvinge är den som är avkomling/barn till den bortgångne. Även adoptivförhållanden räknas men det krävs då att adoptionen är formellt giltig. Har barnen gått bort så är barnens barn (barnbarnen) berättigade att ta del av arvet istället. Barnbarnen får då dela på det arv som deras förälder hade fått.Bröstarvingar är den enda kategori av arvsberättigade som har en s.k. laglott. Detta innebär att barnen och barnbarnen alltid har rätt till 50% av det av man skulle varit berättigad till utan testamente. Således följer en begränsning i den bortgångnes rätt att testamentera sin egendom. Ett exempel är att en ensam bröstarvinge har rätt till 100% av sin förälders arv. Om föräldern testamenterar all sin egendom till annan då är denna endast giltig till 50%. Detta då barnet har rätt till 50% av det som den skulle fått utan testamente
  2. Andra gruppen av arvsberättigade är (i) hel- och halvsyskon, (ii) syskons barn samt (iii) föräldrar. Halvsyskon har endast en reducerad rätt motsvarande den del som föräldrarna skulle ha fått. Dock prioriteras de tillsammans med helsyskonen.
  3. Tredje och sista gruppen är mor och farföräldrar. Om inte dessa tar arvet kommer den att tillfalla allmänna arvsfonden.

Gällande make och sambo gäller speciella regler. För det första har en make ingen generell arvsrätt med visst undantag för reglerna i äktenskapsbalken. Däremot finns regler i 3 kap. ärvdabalken och äktenskapsbalken som innebär att maka har rätt till arvet med fri förfoganderätt. Dock har särkullsbarn/icke-gemensamma barn rätt att få ut sitt arv direkt. Med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken får arvet men är fortfarande skyldig att ge arvet vidare till de först avlidnes makans arvsberättigade när man själv går bort. För det andra ha sambos ingen arvsrätt i vilket det som ovan stadgats om makar inte gäller.

Skiftet

Bortsett från äktenskapsbalkens regler om fri förfoganderätt och övriga regler samt testamenten regleras arvet inte särskilt noga. Det stadgas enbart att man har ”lika rätt”. I praxis har detta främst tolkats som att det gäller det ekonomiska värdet av tillgångarna. Av detta följer att resultatet av skiftet ska ge alla arvsberättigade lika delar men vad gäller det fysiska lösöret är detta upp till dödsbodelägarna.

I arvskiften är det inte ovanligt att det uppkommer bråk gällande viss egendom som kanske har ett stort sentimentalt värde. Situationen är lättare om det endast är en person som vill ha föremålet i vilket denna person då kan köpa ut de andra. Värdet som tillämpas brukar vara marknadsvärdet. Om inte parterna kan komma överens så får man äga egendomen med samäganderätt.

I denna artikel har vi kort gått igenom vad som gäller vid arv. Arvsreglerna kan dock komma att ändras väldigt mycket genom testamenten och makes rätt till arv som kort nämndes ovan. Dessa delar kommer att beskrivas i kommande artiklar från Vasa Advokatbyrå.

Behöver du en mall som grund, klicka här

Ring, vi hjälper dig