Entreprenadjuridiken har en paradoxal natur: rättsområdet är på ett sätt enkelt, men samtidigt djupt komplext. Det enkla ligger i avsaknaden av allmängiltig lagstiftning – avtalet mellan parterna är i princip det enda som gäller. Det komplexa är exakt samma sak. Utan en heltäckande lag (bortsett från konsumenttjänstlagen som skyddar privatpersoner som beställare) bär parterna ett tungt ansvar för att formulera tydliga och heltäckande avtal redan från start.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Den här artikeln ger en introduktion till entreprenadjuridiken med fokus på hur du praktiskt kan förebygga framtida tvister. Området är brett och varje situation är unik, varför artikeln inte ersätter juridisk rådgivning i det enskilda fallet – men den ger dig en stabil utgångspunkt för att förstå vad som faktiskt styr dina rättigheter och skyldigheter i ett entreprenadförhållande.
Entreprenadjuridik och avtal
Utanför konsumententreprenaderna saknas en heltäckande lag, vilket innebär att en tvist i första hand avgörs utifrån vad parterna faktiskt har avtalat. Frågan om “vem som har rätt” handlar i grunden om avtalstolkning – det vill säga att fastställa vad parterna gemensamt avsett. Det låter okomplicerat, men i praktiken finns det ett stort antal faktorer att väga: parternas agerande under projektets gång, branschpraxis, standardavtal som AB 04 eller ABT 06, och allmänna obligationsrättsliga principer. Vilken tolkningsregel som väger tyngst kan variera kraftigt från fall till fall, och utfallet kan bli svårt att förutse utan god kännedom om praxis.
- Partsvilja: Partsvilja innebär att man ska tolka ett avtal utifrån parternas gemensamma avsikt med avtalet. Ett exempel på detta är att även om en klausul stadgar något som ”entreprenören ombesörjer inköp av material” så kan parternas gemensamma avsikt varit att beställaren ska ha betalat för materialet. Om så är fallet kan avsikten att beställaren ska betala för materialet väga tyngre än ordalydelsen. Denna regel har använts ett stort antal gånger i högsta domstolens praxis men kan vara svår att bevisa.
- Grammatisk tolkning; En grammatisk tolkning innebär att man ska tolka avtalet enligt dess ordalydelse; dvs tvärt om från vad ”partsvilja” innebär.
- Systematisk tolkning: En systematisk tolkning innebär att man tolkar ett specifikt villkor i ett avtal tillsammans med det övriga avtalet. Ett exempel är att om ett villkor stadgar att ”entreprenören ombesörjer inköp av material” så ska frågan om vem som bär kostnaden avgöras med resterande del av avtalet. Om det då, mer eller mindre tydligt, framgår att entreprenören endast ska utföra entreprenaden så kan det vara ett tecken på att beställaren ska bära kostnaden. En tolkning i det konkreta fallet är dock inte så enkel tyvärr.
- Oklarhetsregeln: Oklarhetsregeln är en s.k. hjälpregel vid tolkning av avtal. Oklarhetsregeln innebär att ett avtal som är otydligt utformat ska tolkas till nackdel för den som författade avtalet. Denna regel har använts i praxis men är mer sällsynt förekommande än till exempel regeln om partsvilja eller grammatisk tolkning.
- Branschpraxis: Branschpraxis innebär att man ska tolka ett avtal utifrån de normer som råder inom en bransch; dvs det som är vanligt förekommande. Frågan om vad branschpraxisen dock är låter sig inte alltid lätt avgöras då det kan finnas flera allmänt vedertagna metoder/tillvägagångssätt. Denna regel förtjänar dock att lyftas då den är vanligt förekommande inom entreprenadjuridiken.
Entreprenadjuridiken präglas alltså av avtalsfrihet – lagstiftaren överlåter åt marknadens parter att själva fastställa sina villkor. Det ger flexibilitet, men skapar också risker om avtalet är otydligt eller saknar reglering för situationer som uppstår under byggprocessens gång.
Tvist inom entreprenad?
När en tvist väl uppstår är juridisk erfarenhet avgörande. Eftersom det saknas en fastslagen hierarki bland tolkningsreglerna – och domstolarna ofta kombinerar flera metoder – är det svårt att förutse utgången utan god kännedom om praxis. Ett illustrativt exempel är NJA 2018 s. 653, där Högsta domstolen tog ställning till gränsen för “avhjälpandekostnader” vid fel i utfört arbete. Domstolen tillämpade en kombinerad tolkningsmetod och hämtade vägledning från bland annat köplagen och allmänna obligationsrättsliga principer – ett angreppssätt som kräver bred juridisk kompetens att både förutse och bemöta.
Behöver du juridisk information om ditt ärende?
Vertigogo AI-assistent hjälper dig direkt!
Få snabba svar på dina juridiska frågor dygnet runt. Vertigogo AI är tränad på svensk lagstiftning och kan ge dig vägledning inom flera rättsområden.
Prova AI-assistenten →Det är just därför som entreprenadjuridiken sällan lämpar sig för att hantera utan juridiskt stöd – även för den som har lång erfarenhet av branschen. Till synes enkla frågor om exempelvis ansvar för ÄTA-arbeten, garantitider eller besiktningsanmärkningar kan snabbt växa till komplicerade rättsliga spörsmål.
Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av entreprenadjuridik och har företrätt både beställare och entreprenörer i frågor av skiftande karaktär och storlek. Den erfarenheten sätter vi alltid i tjänst för dina intressen – oavsett var i processen du befinner dig.