Vi förklarar entreprenadjuridik

Entreprenadjuridiken är ett av de enklaste och samtidigt mest komplexa rättsområdena inom svensk juridik. Enkelheten föreligger i att det egentligen inte finns någon allmängiltig lag varför det avtal som slutits mellan parterna blir avgörande. Det komplexa i rättsområdets natur är exakt samma sak, att det saknas en allmängiltig lag (bortsett från konsumenttjänstlagen)!

I denna artikel tänkte vi kort förklara entreprenadjuridiken som rättsområde med särskilt fokus på hur du kan förebygga flera olika framtida spörsmål. Då området är väldigt komplext lämpar sig denna artikel tyvärr inte som en komplett mall för hur du ska göra. Uppkommer fråga om ett konkret avtal eller en konkret fråga är du varmt välkommen att kontakta oss.

, Vi förklarar entreprenadjuridik

Entreprenadjuridik och avtal

Med undantag för konsumententreprenader så saknas en allmängiltig lag varför en eventuell tvist främst kommer att avgöras med grunden i det avtal som du och motparten ingått. Av detta följer att frågan om ”vem som har rätt” egentligen resulterar i vanlig avtalstolkning; dvs att man ska fastställa vad parterna har avtalat om. Att tolka ett avtal är dock inte alltid enkelt på grund av att det finns ett enormt stort antal faktorer som spelar in. Rent allmänt brukar man i obligationsrätten prata om vissa regler för hur avtal ska tolkas. Dessa regler har dock varierande innebörd i det konkreta fallet. Här kommer vi nämna endast några få av den rika flora av avtalstolkningsregler som finns.

  • Partsvilja: Partsvilja innebär att man ska tolka ett avtal utifrån parternas gemensamma avsikt med avtalet. Ett exempel på detta är att även om en klausul stadgar något som ”entreprenören ombesörjer inköp av material” så kan parternas gemensamma avsikt varit att beställaren ska ha betalat för materialet. Om så är fallet kan avsikten att beställaren ska betala för materialet väga tyngre än ordalydelsen. Denna regel har använts ett stort antal gånger i högsta domstolens praxis men kan vara svår att bevisa.
  • Grammatisk tolkning; En grammatisk tolkning innebär att man ska tolka avtalet enligt dess ordalydelse; dvs tvärt om från vad ”partsvilja” innebär.
  • Systematisk tolkning: En systematisk tolkning innebär att man tolkar ett specifikt villkor i ett avtal tillsammans med det övriga avtalet. Ett exempel är att om ett villkor stadgar att ”entreprenören ombesörjer inköp av material” så ska frågan om vem som bär kostnaden avgöras med resterande del av avtalet. Om det då, mer eller mindre tydligt, framgår att entreprenören endast ska utföra entreprenaden så kan det vara ett tecken på att beställaren ska bära kostnaden. En tolkning i det konkreta fallet är dock inte så enkel tyvärr.
  • Oklarhetsregeln: Oklarhetsregeln är en s.k. hjälpregel vid tolkning av avtal. Oklarhetsregeln innebär att ett avtal som är otydligt utformat ska tolkas till nackdel för den som författade avtalet. Denna regel har använts i praxis men är mer sällsynt förekommande än till exempel regeln om partsvilja eller grammatisk tolkning.
  • Branschpraxis: Branschpraxis innebär att man ska tolka ett avtal utifrån de normer som råder inom en bransch; dvs det som är vanligt förekommande. Frågan om vad branschpraxisen dock är låter sig inte alltid lätt avgöras då det kan finnas flera allmänt vedertagna metoder/tillvägagångssätt. Denna regel förtjänar dock att lyftas då den är vanligt förekommande inom entreprenadjuridiken.

Entreprenadjuridiken präglas således av en liberal inställning från lagstiftarens sida i vilket det är upp till marknadens aktörer att själva sätta sina villkor. Detta sker på både gott och ont, mer ont om det uppkommer en tvist.

Tvist inom entreprenad?

Skulle det således komma till det stadie att en tvist uppstår har man som part en fördel av att anskaffa sig juridisk rådgivning av någon som hanterat liknande ärenden förut. Detta då det saknas regler för vilken tolkningsregel/hjälpregel som ska tillämpas varför erfarenheten blir extra viktig. Ofta slutar det med att man kombinerar olika tolkningsmetoder vilket kan demonstreras genom NJA 2018 s. 653. I det aktuella fallet hade Högsta domstolen att ta ställning till vart gränsen för ”avhjälpandekostnader” går vid fel i utfört arbete. Högsta domstolen använde sig av en kombinerad tolkningsmetod där de bland annat sökte vägledning i den allmänna obligationsrätten, köplagen med mera.

Sammanfattat kan man således säga att entreprenadjuridiken ofta är väldigt komplex varför man svårligen kan sköte en process själv, även om man har en enorm insikt i entreprenadbranschen. Entreprenadjuridiken är ett ganska bra exempel på att även de mest ”enkla” frågorna kan utmynna i enormt komplicerade spörsmål.

Vasa Advokatbyrå har arbetat med entreprenadjuridik sedan en lång tid tillbaka där vi representerat både beställare och entreprenör avseende vitt skilda frågor, av helt olika storlekar. Genom detta arbete har vi förvärvat en god kunskap inom entreprenadjuridikens område, en kunskap vi alltid använder för att värna om just dina intressen.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt