Processrätten – civilprocess

Inom processrätten görs en uppdelning mellan och ena sidan straffprocess och andra sidan civilprocess. Den här artikeln kommer fokusera på civilprocess, som rör tvister på privaträttens område. Sådan tvist kan exempelvis gälla ett avtal, som avtalsparter i ett mål har olika uppfattning om hur det ska tolkas. Om du vill veta mer om civilprocessen får du gärna fortsätta läsa den här artikeln.

Tvister på privaträttens områdecivilprocess

Med privaträttens område menas de tvister som rör privata parter, vilket bland annat inkluderar företag och privatpersoner. Är däremot en myndighet eller staten part i målet, är det i regel inte frågan om en tvist på privaträttens område, utan i stället tvist på det offentligrättsliga området. Inom civilprocessen avgörs inte heller några brottmål, då dessa mål tillhör straffprocessen. Brottmål kan vara exempelvis mord eller misshandel.

Instrument för lösning av tvister

En anledning till att staten infört civilprocessen är för att medborgarna i samhället ska ha en plats där de kan lösa sina problem, med hjälp av juridiskt kunnigLäsvärta. Det skiljer sig från straffprocessen, som i stället syftar till att ställa medborgare till svars när de inte följer samhällets regler. Egentligen har civilprocessen inte mycket gemensamt med straffprocessen, men båda processtyperna regleras i huvudsak av rättegångsbalken, varför det är viktigt att inte blanda ihop reglerna.

Civilprocessen behöver vara rättssäker

Civilprocessen behöver nå en viss nivå i sin utformning, för att kunna anses möte en sådan standard, som krävs för att samhället ska anses vara en modern rättsstat. Det bör inom ramen för civilprocessen införas regler i form av lagar, som gör att tvister i vårt samhälle bedöms rättvist och korrekt. Annat krav som ställs upp på civilprocessen är att det inte ska vara allt för kostsamt att lösa en tvist. Ambitionen ska också vara att tvisterna avgörs snabbt och enkelt. Allmänhetens förtroende för samhället brukar vara högre, ju närmre samhället kommer att uppnå nämnda krav. När förtroendet för samhället och rättsväsendet är högt, brukar det kallas att det är ett rättssäkert samhälle.

Grundprinciper

För att rättssäkerheten ska uppnås använder vi oss i Sverige inte bara av lagar, utan vi har även ställt upp några grundprinciper som domstolen utgår från vid avgörandet av en tvist. Nedan ska vi kortfattat redogöra för några av dessa.

Kontradiktionsprincipen – principen innebär att samtliga parter i målet har rätt att få yttra sig innan domstolen får fatta beslut i ärendet. Dessutom behöver parterna också ges tillfälle att besvara det som respektive part gör gällande i målet.

Omedelbarhetsprincipen – den här principen innebär att det är endast vad som kommer fram under huvudförhandlingen, som domstolen får grunda sitt avgörande på.

Muntlighetsprincipen – under huvudförhandlingen ska i regel allt ske muntligen. Rätten för såväl parterna som ombuden att få läsa upp texter under huvudförhandlingen, brukar endast vara tillåtet om rätten finner det lämpligt. Ibland kan parterna också undantagsvis enligt 43 kapitlet 7 § tredje stycket, ha rätt att hänvisa till handlingar i stället för att redogöra för vad som står i dessa.

Att tänka på gällande processrätten:

Har du hamnat i en tvist som rör ett rättsområde som tillhör civilprocessen, är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå AB. Vi hjälper gärna dig med din tvist.

Läsvärt om civilprocess

Civilprocessens grundprinciper de lege ferenda | SvJT

LEDARE: När politiker är i rätten blir det sällan rätt (di.se)

Käromål, svaromål och andra begrepp vid ett tvistemål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Tvistemål – dispositiva och indispositiva mål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Bevisbörda tvistemål – vem det är som måste bevisa vad – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag