En affärstvist uppstår när två avtalsparter är oense om innebörden eller fullgörandet av ett avtal – det kan röra sig om utebliven betalning, skadestånd eller otillåten marknadsföring. I den här guiden går vi igenom vad som utmärker en affärstvist, vilka lösningsvägar som finns och vad du konkret bör tänka på.
Hur man löser en tvist?
Befinner du dig i en tvist med en kund, hyresvärd eller konkurrent kan du välja att låta tingsrätten avgöra saken. Stämningsansökan lämnas in till tingsrätten på den ort där motparten är folkbokförd – är motparten ett bolag gäller i stället den ort där styrelsen har sitt säte, enligt 10 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). När ansökan kommit in utfärdar tingsrätten en stämning mot motparten, som därefter måste bemöta dina yrkanden.
Motparten ska skriftligen svara på dina yrkanden – exempelvis betalning enligt avtal, skadestånd eller förbud mot viss marknadsföring. När svaret inkommit inleds förberedelsestadiet och parterna kallas till ett förberedande sammanträde inför domare. Väljer motparten att inte inkomma med svar kan rätten under vissa förutsättningar meddela tredskodom, vilket i praktiken innebär att motparten förlorar målet utan prövning i sak.
På vilka olika sätt kan man lösa en tvist mellan företag?
Affärstvister kan lösas genom förlikning, skiljedom, medling eller vid allmän domstol. Skiljeförfarande är vanligt bland företag, men förutsätter att parterna i förväg tagit in en skiljeklausul i avtalet – utan den klausulen kan tvistefrågan inte hänskjutas till skiljenämnd.
En välformulerad skiljeklausul ger parterna ett snabbt och konfidentiellt förfarande. Skiljedomar är dessutom verkställbara i över 150 länder tack vare 1958 års New York-konvention, vilket är en påtaglig fördel i gränsöverskridande affärsrelationer. I praktiken utser vardera part en skiljedomare, varefter de två gemensamt utser en opartisk tredje ledamot. Förfarandet liknar i stora drag ordinär domstolsprocess, men skiljedomstolen saknar befogenhet att frihetsberöva någon eller döma ut vite.
Medling mellan företag
Medling har blivit ett allt vanligare sätt att lösa affärstvister – det är mer flexibelt och kostnadseffektivt än både domstol och skiljenämnd. Parterna bestämmer själva hur förfarandet ska genomföras, och medlarens roll är att facilitera dialogen och hjälpa parterna nå en frivillig uppgörelse. Eftersom medling bygger på frivillighet kan vilken part som helst avbryta processen; misslyckas medlingen återstår domstol eller skiljeförfarande.
Det finns olika former av medling beroende på tvistefrågan. Vid tolkningstvister kring ett avtal kan parterna gemensamt utse en medlare och genomföra ett förfarande enligt lagen (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister.
Parterna kan också vända sig till ett skiljedomsinstitut – exempelvis Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) – för institutionell medling. Då tillämpas institutets egna regler i stället för medlingslagen.
Slutligen kan medling ske inom ramen för ett ordinärt domstolsförfarande. Under förberedelsestadiet försöker domaren förmå parterna att förlikas, och om det inte lyckas kan rätten erbjuda särskild medling med en extern medlare för att lösa tvisten. Tackar parterna nej – eller misslyckas medlingen – fortsätter målet till huvudförhandling.
Skillnad mellan allmän domstol och skiljedomstol
Skiljeförfarande och domstolsprocess liknar varandra procedurmässigt men skiljer sig åt på några avgörande punkter. Skiljeförfarandet är konfidentiellt – handlingar och förhandlingar hålls hemliga, till skillnad från domstolsprocessen där offentlighetsprincipen råder och allmänheten har rätt att närvara. En annan central skillnad är att skiljedomar som huvudregel inte kan överklagas i sak, vilket begränsar möjligheterna till omprövning men ger en snabbare och mer slutgiltig process.
Att tänka på
Befinner sig ditt företag i en affärstvist och behöver juridiskt stöd är du välkommen att kontakta Vasa Advokatbyrå för en inledande bedömning av ditt ärende.
Läsvärt
https://www.domstol.se/amnen/tvist-om-pengar/ansok-om-stamning/
Författad av: Jenny Thalin