Prioritet vid konkurs: Del 3

Del III. Panträtt

Vid en konkurs finns normalt mer skulder än tillgångar som ska fördelas till borgenärerna. Det innebär nästan alltid att någon av borgenärerna inte kommer att få betalt. Rangordningen av fordringarna som bestämmer vem som först ska få betalt är därför en grundläggande förutsättning för ett fungerande kreditväsende. I denna artikelserie förklarar vi översiktligt vilka som har företräde framför andra vid konkurs och egendomen som ska fördelas inte räcker till för att alla ska få betalt. Vi på Vasa advokatbyrå har lång erfarenhet av tvistlösning. Kontakta oss så hjälper vi dig.

, Prioritet vid konkurs: Del 3

Panträtt är en förmånsrätt

Fordringar som är förenade med panträtt i låntagarens (gäldenärens) egendom har hög prioritet i konkurs. Efter separationsrätt och kvittningsrätt kommer förmånsrätt i prioritetsordningen. Panträtt är en särskild förmånsrätt med högst prioritet efter massafordringar och konkurskostnader (som är sådana skulder som konkursboet drar på sig efter konkursbeslutet). Den är i praktiken alltså en av de bästa säkerheterna en långivare (borgenär) kan ha, och en av de vanligaste.

Vad innebär panträtt?

Panträtt innebär att den som har lånat ut pengar till någon som sedan inte kan betala har rätt att realisera egendom som har pantsatts, dvs tvångsförsälja den genom exekutiv auktion, för att få så sin fordran betald. Panträtt innebär alltså inte att panträttshavaren får den pantsatta egendomen om låntagaren inte kan betala. Panträtt innebär inte heller att panträttshavaren alltid får hela beloppet från försäljning; om försäljningen ger mer pengar än det som återstår av skulden ska panträttshavaren betala det som blir över till låntagaren vars egendom genom pantrealisation sålts på auktion (beloppet kallas överhypotek eller ägarhypotek).

Så fullbordas panträtt

Förfarandet för att panträtt fullbordas är mycket olika mellan lös egendom och fastigheter. Av de olika typer av lös egendom finns också stora skillnader i vilken typ av moment som ska göras för att fullborda pantsättning.

, Prioritet vid konkurs: Del 3

Men de likheter som finns för all panträtt är att

  • En fordran ska finnas som pantsättningen ska kopplas till genom ett pantavtal
  • Egendomen som pantsätts ska anges i pantavtalet
  • Ett sakrättsmoment ska ske som fullbordar pantsättningen. Momentet kan t.ex. vara att den överlämnas till långivaren som ska förvara den och inte låta låntagaren få tillgång till den eller använda den.

Några sakrättsmoment för fullbordande av pantsättning av lös egendom

Vilket sakrättsmoment som gäller beror på vilken typ av egendom som pantsätts. Här ges några exempel på de vanligaste typerna av lös egendom.

  • Lösa saker. Detta gäller all egendom som fysiskt går att ”ta på” och förflytta. T.ex. bilar, båtar, djur, fysiska pengar i form av sedlar och mynt, löpande skuldebrev och även byggnader som står på annan än byggnadsägarens mark.

Sakrättsmoment: tradition. Detta innebär att egendomen överlämnas till långivaren och att ägaren inte längre får tillgång till den. Tradition gäller dock inte för vissa speciella typer av lösa saker som skepp, fartyg och flygplan.

  • Lös egendom som inte är av fysisk karaktär eller som förvaras hos en tredje person. T.ex. fordringar, lokalhyresrätter, bostadsrätter, lösa saker som förvaras hos tredje man.

Sakrättsmoment: denuntation (underrättelse). Detta innebär att den personen som är skyldig att prestera (gäldenären) underrättas om att dennes skuld har blivit pantsatt, eller att den som förvarar saken blir informerad om att den har blivit pantsatt. När det kommer till bostadsrätter är det föreningen som ska underrättas om att bostadsrätten har blivit pantsatt.

  • Speciell lös egendom som inte är av fysisk karaktär. T.ex. aktier, patent, varumärkesrätt, finansiella instrument.

Sakrättsmoment: registrering. Detta sker antingen hos en myndighet eller ett särskilt bolag står under omfattande statlig reglering.

Detta gäller för fast egendom

Förfarandet för pantsättning av fast egendom skiljer sig åt p.g.a. användandet av pantbrev. Pantbrev utfärdas av Lantmäteriet efter att fastighetsägaren ansökt om inteckning av fastigheten till ett visst bestämt belopp (exempelvis 1 miljon kr) som sedan kan användas som pant. Panthavaren kan sedan få rätt att realisera max det beloppet som står i pantbrevet för sin fordran. Tanken är att en fastighet, som ofta har ett stort värde, kan pantsättas för flera lån genom pantbreven som var och en ger panthavarna rätt till pantbrevens belopp. Om pantbrevets belopp överstiger fordran ska panträttshavaren vid realisation betala det överskjutande beloppet till låntagaren (även kallat ägarhypotek).

Sakrättsmoment för fullbordande av panträtt i fast egendom är när pantbrevet överlämnas till panträttshavaren (tradition). Idag är dock nästan alla pantbrev digitaliserade. Då gäller istället som sakrättsmoment registrering.

, Prioritet vid konkurs: Del 3

Artikel författad av Charles He.

Anlita oss för:

Allmän rådgivning

  • Vi hjälper dig med panträtt som säkerhet
  • Ta tillvara dina rättigheter vid konkurs och obestånd

Tvistlösning

  • Vi biträder dig under hela processen
  • Vi hjälper dig återvinna egendom
Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt