Del III. Panträtt
Vid en konkurs råder det nästan alltid brist i boet – skulderna överstiger tillgångarna, vilket innebär att någon av borgenärerna riskerar att gå miste om hela eller delar av sin fordran. Prioritetsordningen för fordringar är därför central för ett fungerande kreditväsende. I denna artikelserie redogör vi för vilka fordringsägare som har företräde vid fördelningen av konkursboets tillgångar. Vi på Vasa advokatbyrå har gedigen erfarenhet av insolvensrätt och tvistlösning.
Panträtt är en förmånsrätt
Fordringar förenade med panträtt i gäldenärens egendom åtnjuter hög prioritet vid konkurs. Enligt förmånsrättslagen (1970:979) utgör panträtt en särskild förmånsrätt med företräde framför allmänna förmånsrätter och oprioriterade fordringar. Undantaget är massafordringar och konkurskostnader, som alltid går före. I praktiken är panträtt en av de starkaste säkerheter en borgenär kan inneha.
Vad innebär panträtt?
Panträtt ger borgenären rätt att realisera pantsatt egendom – genom exekutiv auktion – om gäldenären inte betalar. Panträtten ger däremot inte rätt att överta egendomen; ett sådant förbehåll vore ogiltigt (jfr förbudet mot lex commissoria i 37 § avtalslagen, 1915:218). Inbringar försäljningen mer än vad som krävs för att täcka skulden ska överskottet – det s.k. överhypoteket eller ägarhypoteket – återbetalas till gäldenären.
Så fullbordas panträtt
För att pantsättningen ska ge sakrättsligt skydd mot tredje man krävs att ett sakrättsmoment fullbordas. Vilket moment som gäller skiljer sig markant åt beroende på om det rör sig om lös egendom eller fast egendom. Bland olika typer av lös egendom finns också stora skillnader i vilka formkrav som ställs.
Gemensamma krav för all pantsättning
- En fordran ska finnas som pantsättningen ska kopplas till genom ett pantavtal
- Egendomen som pantsätts ska anges i pantavtalet
- Ett sakrättsmoment ska ske som fullbordar pantsättningen. Momentet kan t.ex. vara att den överlämnas till långivaren som ska förvara den och inte låta låntagaren få tillgång till den eller använda den.
Sakrättsmoment vid pantsättning av lös egendom
Vilket sakrättsmoment som krävs beror på vilken typ av egendom som pantsätts. Nedan ges exempel på de vanligaste egendomsslagen och de krav som ställs för att pantsättningen ska vara giltig mot tredje man.
- Lösa saker. Detta gäller all egendom som fysiskt går att ”ta på” och förflytta. T.ex. bilar, båtar, djur, fysiska pengar i form av sedlar och mynt, löpande skuldebrev och även byggnader som står på annan än byggnadsägarens mark.
Sakrättsmoment: tradition. Egendomen ska överlämnas till borgenären, som därmed tar fysisk kontroll över panten – ägaren får inte längre förfoga över den. Traditionsprincipen gäller dock inte för alla lösa saker; för registrerade tillgångar som skepp och luftfartyg tillämpas i stället registrering som sakrättsmoment.
- Lös egendom som inte är av fysisk karaktär eller som förvaras hos en tredje person. T.ex. fordringar, lokalhyresrätter, bostadsrätter, lösa saker som förvaras hos tredje man.
Sakrättsmoment: denuntation (underrättelse). Vid pantsättning av en fordran mot tredje man fullbordas pantsättningen genom att gäldenären underrättas om att fordran pantsatts, eller att den som förvarar egendomen informeras om pantsättningen. Enligt skuldebrevslagen (1936:81) krävs denuntation för att pantsättning av enkla skuldebrev ska vinna sakrättsligt skydd. För bostadsrätter är det bostadsrättsföreningen som ska underrättas, i enlighet med 6 kap. 4 § bostadsrättslagen (1991:614).
- Speciell lös egendom som inte är av fysisk karaktär. T.ex. aktier, patent, varumärkesrätt, finansiella instrument.
Sakrättsmoment: registrering. Registrering sker hos behörig myndighet eller ett bolag som står under statlig reglering. Detta gäller exempelvis för skepp (sjölagen, 1994:1009), luftfartyg (luftfartslagen, 2010:500) och finansiella instrument (lag om kontoföring av finansiella instrument, 1998:1479).
Detta gäller för fast egendom
Vid pantsättning av fast egendom används pantbrev som säkerhetsinstrument. Fastighetsägaren ansöker hos Lantmäteriet om inteckning i fastigheten till ett bestämt belopp enligt 22 kap. jordabalken (1970:994), varpå ett pantbrev utfärdas. Pantbrevet representerar det maximala belopp panthavaren kan göra gällande vid realisation. Eftersom fastigheter ofta har ett högt värde kan de belastas med flera pantbrev i inbördes prioritetsordning, vilket möjliggör parallell upplåning hos olika långivare. Överstiger pantbrevets belopp den utestående fordran tillfaller överskottet – ägarhypoteket – fastighetsägaren.
Sakrättsmoment för panträtt i fast egendom fullbordas traditionellt genom att pantbrevet överlämnas till panthavaren (tradition). Numera är nästan samtliga pantbrev digitaliserade och hanteras via Lantmäteriets system för datapantbrev, varför registrering i stället utgör det relevanta sakrättsmomentet enligt 6 kap. 2 § jordabalken (1970:994).
Artikel författad av Charles He.
Anlita oss för:
Allmän rådgivning
- Vi hjälper dig med panträtt som säkerhet
- Ta tillvara dina rättigheter vid konkurs och obestånd
Tvistlösning
- Vi biträder dig under hela processen
- Vi hjälper dig återvinna egendom