Rekonstruktionstvist – avtal och hävning

När ett företag hamnar i allvarliga likviditetsproblem – eller riskerar att göra det – kan det ansöka hos tingsrätten om företagsrekonstruktion enligt lag (2022:964) om företagsrekonstruktion. Syftet är att utreda om verksamheten är livskraftig och, om så är fallet, fastställa en konkret plan för hur den ska räddas. Förfarandet leds av en rekonstruktör som föreslås av sökanden och formellt utses av rätten. Kraven för att godkännas är att rekonstruktören är lämplig, kompetent och åtnjuter borgenärernas förtroende – i praktiken handlar det nästan alltid om erfarna advokater eller revisorer med specialistkompetens inom insolvensrätt.

Rekonstruktörens uppdrag är i grunden att vidta alla åtgärder som krävs för att företaget ska överleva. Vad det konkret innebär varierar kraftigt beroende på bransch, skuldstruktur och avtalsbild. Lagstiftaren har medvetet lämnat mandatet relativt öppet – en snäv lagreglering skulle riskera att låsa handlingsfriheten i situationer som kräver snabba och ibland oortodoxa lösningar.

Trots det vida mandatet finns ett antal åtgärder som är så vanliga att de reglerats uttryckligen i lag (2022:964) om företagsrekonstruktion. Det handlar bland annat om (i) offentligt ackord – nedsättning av skulder i förhandling med borgenärerna (3 kap.), (ii) anställningsavtal, där arbetsrättslig lagstiftning gäller fullt ut även under rekonstruktionen, samt (iii) övriga avtal med borgenärer och tredje man (2 kap. 20 §). Den sistnämnda bestämmelsen är fokus för denna artikel.

Hur påverkas en pågående rekonstruktion av en tvist?

En rekonstruktion är ett känsligt skede där varje oförutsedd händelse kan rubba hela processen. Uppstår en tvist under pågående rekonstruktion är det avgörande att omedelbart bedöma hur den påverkar rekonstruktionsplanen – och agera innan situationen förvärras.

En tvist kan försena eller i värsta fall blockera genomförandet av rekonstruktionsplanen. Motparter som är osäkra på betalning frestas att häva avtal, kräva säkerheter eller inleda rättsliga förfaranden – åtgärder som sammantaget kan förvärra likviditeten och accelerera vägen mot konkurs. Ett praktiskt råd är att tidigt inventera vilka avtal som innehåller hävningsklausuler och bedöma risken för varje motpart separat.

Rör tvisten en nyckelpartner – till exempel en ensam leverantör eller en stor kund – kan konsekvenserna bli direkt avgörande för rekonstruktionens utfall. Förlorade intäkter och ett skadat affärsrykte gör det svårare att uppfylla de prognoser som rekonstruktionsplanen vilar på. I sådana situationer bör rekonstruktören prioritera en förhandlingslösning framför ett utdraget domstolsförfarande.

Är tvisten kopplad till fordringar eller skulder i balansräkningen tillkommer ytterligare komplikationer. Oklara fordringsbelopp försvårar ackordsförhandlingar och kan kräva att rekonstruktionsplanen revideras. Om skulderna visar sig vara större än beräknat kan det i förlängningen tvinga fram en konkursansökan enligt 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672).

Avtal – hävning?

När rekonstruktören inleder sitt uppdrag är de första åtgärderna vanligtvis inriktade på en grundläggande ekonomisk kartläggning – dels den obligatoriska allmänna utredningen, dels en bedömning av förutsättningarna för offentligt ackord. För detaljhandelsföretag är avtalsbilden ofta särskilt komplex: grossister, hyresvärdar, marknadsföringsbyråer och redovisningskonsulter är bara några av de avtalsparter vars relationer måste hanteras parallellt. Motpartens rätt att häva ett avtal – oavsett om det rör en enstaka transaktion eller ett löpande avtal med successiva prestationer – är en av de mest kritiska riskfaktorerna att identifiera tidigt. Hävningsrätten kan grundas på dröjsmål, fel i vara eller betalningssvårigheter, beroende på avtalets karaktär och tillämplig lagstiftning.

Långsiktiga leverantörsavtal är särskilt sårbara. Det är inte ovanligt att en detaljist har ett enda exklusivt avtal för en väsentlig del av sitt sortiment – hävs det avtalet kan skadan bli omedelbar och svår att kompensera. Å andra sidan befinner sig grossisten i en legitim situation: ett rekonstruktionsförfarande signalerar betalningsproblem och grossisten vill naturligt säkra ersättning för redan levererade varor.

Hävningsrätten regleras antingen uttryckligen i avtalet eller följer av dispositiv lagstiftning. Köplagen (1990:931) ger en avtalspart rätt att häva på grund av dröjsmål i tre situationer:

1. Stoppningsrätt enl. 61§ köplagen. Stoppningsrätt innebär att man som avtalspart har rätt att hålla inne sin prestation. För att stoppningsrätt ska föreligga måste det finnas starka skäl att anta att motparten inte kommer att uppfylla en väsentlig del av dennes prestation/-er. Det ställs även ett krav att avtalsparten inte ska ha känt till omständigheten som föranleder stoppningsrätt innan köpets ingående/avtalet. Om så är fallet, att omständigheten var fullt synlig, torde stoppningsrätt inte föreligga.
2. Anteciperat avtalsbrott enl. 62§ köplagen. I vissa fall kan avtalspart ha rätt att häva avtalet även om inget faktiskt avtalsbrott har skett. Det räcker i detta fall att ”det står klart” att ett avtalsbrott kommer ske som ger rätt till hävning. Rekvisitet ”står klart” är relativt högt. Ett exempel kan vara att motparten ställer in sina betalningar men att fakturan faktiskt inte förfallit än.
3. Avtalsparts konkurs enl. 63§ köplagen. Om avtalspart sätts i konkurs har boet rätt att inträda i avtalet. Om boet inträdet i avtalet kan boet i vissa fall behöva ställa garanti för sina förpliktelser. Om så inte sker kan motparten ha rätt att häva avtalet. Vad som stadgas om konkurs gäller även företagsrekonstruktion.

Företagsrekonstruktion

När en avtalspart träder in i en rekonstruktion uppstår snabbt en situation präglad av osäkerhet – för gäldenären lika väl som för motparten. Som borgenär eller leverantör är det naturligt att vilja agera snabbt och häva avtalet så fort förutsättningarna är uppfyllda. Men en förhastad hävning kan ibland slå tillbaka: lyckas rekonstruktionen har man i onödan brutit en lönsam affärsrelation. En noggrann juridisk bedömning av läget lönar sig i de flesta fall.

För att ge rekonstruktionsförfarandet en reell chans att lyckas innehåller lag (2022:964) om företagsrekonstruktion en central skyddsregel i 2 kap. 20 §: väljer gäldenärsföretaget att inträda i ett avtal förlorar motparten rätten att häva det med hänvisning till omständigheter som förelåg innan ansökan om rekonstruktion beviljades. Bestämmelsen lyder:

• Regleringen gäller endast om motparten haft rätt att häva avtalet innan rekonstruktionen beviljades. Även om gäldenärsföretaget hållit sina betalningar/prestationer brukar regeln i 62§ köplagen, om anteciperat avtalsbrott, kunna göras gällande som grund för hävning.
• Regleringen gäller endast hävning p.g.a. dröjsmål. Hävning av annat skäl, som fel i vara, aktualiserar inte 2 kap. 20§ lag om företagsrekonstruktion i vilket hävningsrätten kvarstår.
• Gäldenärsföretaget/rekonstruktören måste meddela att avtalet ska följas inom skälig tid. Har så inte skett har motparten rätt att häva avtalet. Om motparten begär besked om gäldenärsföretaget vill inträde i avtalet, men inte får svar inom skälig tid, uppstår rätt att häva avtalet.
• Om tidpunkten för prestationen inne ska rekonstruktionsföretaget fullfölja denna om inte anstånd medges från avtalsparten. Är inte tidpunkten inne har motparten fortfarande rätt till säkerhet.

Hävningsrätten vid företagsrekonstruktion är ett rättsligt komplext område där bedömningarna kan få avgörande ekonomisk betydelse för alla inblandade parter. Vasa Advokatbyrå har i över ett decennium arbetat med ekonomisk rätt och biträder regelbundet klienter i rekonstruktioner, avtals- och hävningsfrågor. Hör av dig om du vill diskutera din situation.