Rekonstruktionstvist – avtal och hävning

, Rekonstruktionstvist – avtal och hävningNär ett gäldenärsföretag börjar få ekonomiska problem till den grad att denne är eller riskerar att bli illikvid kan denne, efter ansökan hos rätten, beviljas företagsrekonstruktion. Syftet med denna åtgärd är att utreda om företaget kan räddas och i så fall hur det skulle gå till. Rekonstruktionsförfarandet leds av en rekonstruktör som föreslås av sökanden och utses av rätten. Rekvisiten för att beviljas rollen som rekonstruktör är att denne är lämplig och kompetent för uppdraget samt har borgenärernas förtroende.

I rollen som rekonstruktör ingår alla uppgifter som är kopplade till företagets överlevnad. Vad dessa åtgärder innebär varierar enormt beroende på företagets situation och karaktär. Av denna anledning har även kraven som ställs på rekonstruktören lämnat relativt abstrakta.

De konkreta åtgärder som ska företas är beroende på företaget. Dock finns det vissa åtgärder som en klar majoritet företar, vilka därmed även funnits behov att reglera i lag om företagsrekonstruktion. Dessa rör bl.a. (i) offentligt ackord, nedsättning av skulder med borgenärerna (3 kap.), (ii) anställningsavtal, regler för arbetsrätt tillämpas fortfarande samt (iii) övriga avtal med borgenärer och andra tredje män (2 kap. 20§). I denna artikel kommer vi att fokusera på regleringen i 2 kap. 20§ lag om företagsrekonstruktion gällande avtal i vid mening.

Avtal – hävning?

När rekonstruktören tar sig an ett uppdrag är det vanligt att de första åtgärderna innebär en mer ingående utredning om hur företagets ekonomi kan stabiliseras. Detta sker dels genom den obligatirska utredningen allmänt och dels den obligatoriska utredningen om offentligt ackord. Särskilt när det gäller detaljister kan ett rekonstruktionsförfarande innebära problem för dennes avtal. Detta gäller särskilt detaljister som är beroende av ett stort antal avtalsparter som grossister, hyresvärdar, marknadsföring, bokföring och mycket mer. Anledningen till att problem uppstår grundar sig ofta i motpartens rätt att häva avtalet. Rätt att häva avtalet kan föranledas av flera skäl som fel i vara, dröjsmål m.m. Rätt att häva avtalet kan även föreligga oavsett om det rör som om en ensam avtalat transaktion eller ett längre avtal när parterna fullgör sina successivt.

Särskilt de avtal som ingåtts på längre tid med t.ex. grossister är väldigt känsliga för många detaljister. Detta då det inte är ovanligt att man endast har just en leverantör av en särskild vara i vilket enorm skada kan uppkomma p.g.a. avtalets hävning. Å andra sidan har, i detta fall grossisten, motparten ett intresse att få betalt för sina prestationer där ett rekonstruktionsförfarande brukar vara ett tecken att så inte kommer bli fallet.

Rätt till hävning av avtalet brukar regleras uttryckligen men följer även av vissa lagrum som t.ex. köplagen. Köplagen ger en avtalspart rätt att häva avtalet på grund av tre anledningar om det gäller dröjsmål;

  1. Stoppningsrätt enl. 61§ köplagen. Stoppningsrätt innebär att man som avtalspart har rätt att hålla inne sin prestation. För att stoppningsrätt ska föreligga måste det finnas starka skäl att anta att motparten inte kommer att uppfylla en väsentlig del av dennes prestation/-er. Det ställs även ett krav att avtalsparten inte ska ha känt till omständigheten som föranleder stoppningsrätt innan köpets ingående/avtalet. Om så är fallet, att omständigheten var fullt synlig, torde stoppningsrätt inte föreligga.
  2. Anteciperat avtalsbrott enl. 62§ köplagen. I vissa fall kan avtalspart ha rätt att häva avtalet även om inget faktiskt avtalsbrott har skett. Det räcker i detta fall att ”det står klart” att ett avtalsbrott kommer ske som ger rätt till hävning. Rekvisitet ”står klart” är relativt högt. Ett exempel kan vara att motparten ställer in sina betalningar men att fakturan faktiskt inte förfallit än.
  3. Avtalsparts konkurs enl. 63§ köplagen. Om avtalspart sätts i konkurs har boet rätt att inträda i avtalet. Om boet inträdet i avtalet kan boet i vissa fall behöva ställa garanti för sina förpliktelser. Om så inte sker kan motparten ha rätt att häva avtalet. Vad som stadgas om konkurs gäller även företagsrekonstruktion.

Företagsrekonstruktion

Inträder avtalspart i en rekonstruktion uppstår således en enorm osäkerhet för både gäldenär och avtalspart. Som avtalspart vill man således ofta ta det säkra före det osäkra och häva avtalet så snart omständigheterna är uppfyllda. Ibland kan det även vara bäst att vänta och se vad som händer.

För att skapa en stabilitet vid en rekonstruktion har 2 kap. 20§ lag om företagsrekonstruktion införts. Regleringen innebär att om gäldenärsföretaget inträder i avtalet så förlorar motparten rätt att häva avtalet. Regleringen ser ut som följande;

  • Regleringen gäller endast om motparten haft rätt att häva avtalet innan rekonstruktionen beviljades. Även om gäldenärsföretaget hållit sina betalningar/prestationer brukar regeln i 62§ köplagen, om anteciperat avtalsbrott, kunna göras gällande som grund för hävning.
  • Regleringen gäller endast hävning p.g.a. dröjsmål. Hävning av annat skäl, som fel i vara, aktualiserar inte 2 kap. 20§ lag om företagsrekonstruktion i vilket hävningsrätten kvarstår.
  • Gäldenärsföretaget/rekonstruktören måste meddela att avtalet ska följas inom skälig tid. Har så inte skett har motparten rätt att häva avtalet. Om motparten begär besked om gäldenärsföretaget vill inträde i avtalet, men inte får svar inom skälig tid, uppstår rätt att häva avtalet.
  • Om tidpunkten för prestationen inne ska rekonstruktionsföretaget fullfölja denna om inte anstånd medges från avtalsparten. Är inte tidpunkten inne har motparten fortfarande rätt till säkerhet.

Frågan om rätt till hävning försvåras således väsentligen vid rekonstruktioner i vilket juridisk rådgivningen ofta är en nödvändighet. Vasa Advokatbyrå har i över ett årtionde arbetat med ekonomisk juridik där vi alltid värnar om just klientens intressen. Tveka inte att höra av dig.

Ring, vi hjälper dig