Skadeståndsrätten utgår från två parter: skadevållaren – den som orsakat skadan – och den skadelidande, som drabbats av den. Skador delas vanligen in i personskada (fysisk eller psykisk) och sakskada (skada på egendom), även om det finns ytterligare skadetyper. Huvudregeln i svensk rätt är att skadevållaren ska betala fullt skadestånd för att den skadelidande ska anses fullt kompenserad. Under vissa omständigheter kan ansvaret emellertid sättas ned av domstolen – ett förfarande som kallas jämkning. Den här artikeln behandlar den allmänna jämkningsregeln i 6 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207), som kan vara avgörande för den som riskerar ett betungande skadeståndsansvar.
Vid brist av ansvarsförsäkring
En ansvarsförsäkring – i dagligt tal kallad drulleförsäkring – innebär att försäkringsbolaget täcker ditt skadeståndsansvar om du orsakar skada på annans person eller egendom. Försäkringen ingår ofta i hemförsäkringen, men ibland krävs ett separat tilläggsmoment. Kontrollera med ditt försäkringsbolag exakt vad som ingår och begär skriftlig bekräftelse på att ansvarsförsäkring är inkluderad – det kan göra stor skillnad om en skada inträffar.
Har du en giltig ansvarsförsäkring dömer domstolen normalt ut skadestånd i enlighet med gällande praxis, utan jämkning. Saknar du däremot försäkring, eller om den aktuella skadan faller utanför försäkringens tillämpningsområde, kan jämkning bli aktuellt enligt 6 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207). Bedömningen är alltid individuell: även en partiellt täckande försäkring kan leda till att domstolen jämkar det belopp som inte täcks.
Oskäligt betungande
Den allmänna jämkningsregeln i 6 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) ger domstolen möjlighet att sätta ned skadeståndet om ett fullt ansvar skulle framstå som oskäligt betungande för skadevållaren. Bedömningen tar hänsyn till din ekonomiska situation – inkomst, förmögenhet och betalningsförmåga – snarare än till hur skadan uppkom eller vem som har rätt.
Utöver den allmänna jämkningsregeln finns andra jämkningsbestämmelser i skadeståndslagen, exempelvis reglerna om medvållande i 6 kap. 1 §. Dessa tar primärt sikte på handlingen eller omständigheterna vid skadetillfället. Den allmänna regeln i 6 kap. 2 § är i stället inriktad på de ekonomiska konsekvenser som ett ojämkat ansvar skulle innebära för dig personligen.
Olika intressen vägs mot varandra
Att ett fullt skadeståndsansvar är betungande för dig räcker inte ensamt för att domstolen ska jämka. Bedömningen är alltid en intresseavvägning: skadelidandes rätt till full ersättning ställs mot din förmåga att bära kostnaden. Om skadelidande har drabbats av en allvarlig personskada och är i stort behov av ersättningen kan det intresset väga tyngre. Domstolens bedömning är anpassad till det enskilda fallets omständigheter, varför en konkret juridisk utredning är nödvändig för att bedöma dina utsikter i det specifika fallet.
Att tänka på:
Om någon har inlett en tvist mot dig med krav på skadestånd bör du agera skyndsamt. Jämkning kräver att du aktivt åberopar relevanta grunder och stödjer dem med bevisning om din ekonomiska situation – domstolen jämkar inte på eget initiativ. En erfaren jurist kan identifiera vilka omständigheter som talar för nedsättning, upprätta en fullständig rättsutredning och företräda dig i förhandlingen. Vasa Advokatbyrå AB bistår gärna i skadeståndstvister – kontakta oss för en inledande bedömning av ditt ärende.
Läsvärt
Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2016–2018 | SvJT
Nej till sänkt skadestånd i Instagram-målet – P4 Göteborg | Sveriges Radio
Utomobligatoriskt skadestånd och olika skadetyper – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Personskada: Ersättningar och att tänka på vid skadestånd – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Så lång tid kan du få vänta på ditt skadestånd – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag