Att ens hamna i en situation där man anser sig berättigad till skadestånd är väldigt jobbigt. Om skadeståndet rör sakskada så brukar normalfallet vara som att man nu står utan.
Skadestånd genom försäkring
Som Vasa Advokatbyrå skrivit i tidigare artiklar gällande skadestånd så kan försäkringar ha en inverkan på skadeståndsrätten. Detta genom att försäkringen sett går in och täcker den skada som uppstått i vilket behovet av skadeståndet minskar eller försvinner. Som huvudregel gäller även således att förekomsten av försäkringsersättning antingen innebär att skadelidandes försäkringsbolag tar över anspråket gentemot den skadevållande, eller att skadevållandens ansvar het enkelt minskar. Anledningen till detta system är för att hindra skadelidande från att gå med vinst genom att utsättas för skada.
När man ansöker om ersättning från sitt försäkringsbolag brukar man som huvudregel antingen använda sig av en enkel blankett som försäkringsbolaget förser en med eller genom att kontakta skadeavdelningen eller motsvarande. Detta ska göras skyndsamt med en så detaljrik förklaring av händelseförloppet som möjligt. Om detta försummas kan försäkringsersättningen komma att minska.
När denna anmälan skickas så kommer försäkringsbolaget att utreda situationen om ett försäkringsfall föreligger. Det är försäkringstagaren som har den initiala bevisbördan, beviskravet brukar dock vara relativt milt i form av att det räcker att man ska göra mer antagligt att ett försäkringsfall föreligger än att så inte är fallet. Det är inte ovanligt att försäkringsbolaget begär ev. kompletterande handlingar eller vill ställa flera frågor. Saker som försäkringsbolag brukar vilja se vid sakskador brukar vara (i) kvitto, (ii) ev. polisanmälan vid stöd eller skadegörelse, (iii) vittne om det finns m.m. Vid personskador brukar försäkringsbolaget vilja se polisrapport och läkarintyg.
Tiden för hur länge ett ärende utreds innan ersättning betalas ut varierar från allt mellan några veckor ända upp till något år. Detta har väldigt mycket att göra med ärendet karaktär och aktuell bevissituation. Som exempel kan en enkel skadegörelse i form av krossat fönster användas. Om det finns en polisrapport eller t.o.m. vittnen eller erkännande från den skadevållande så torde ärendet kunna utredas väldigt snabbt då ärendet inte är särskilt avancerat. Om det dock rör sig om stöld av en sportbil utan vittnen, kamerabilder, tecken på inbrott etc. kan det ta mycket längre tid. Detta då bl.a. bevisläget är mycket svårare i detta fall.
Skulle försäkringsbolaget dessutom bestrida att ett försäkringsfall föreligger så kan man behöva före en process i domstol. Se nedan om detta.
Skadestånd genom krav
För de fall ingen försäkring föreligger eller att försäkringen endast täcker skadan delvis så måste man vända sig direkt mot skadevållande eller dennes försäkringsbolag (om ansvarsförsäkring finns). Detta sker genom att man framställer ett krav där man yrkar ett belopp, varför man har rätt till beloppet och ev. någon bevisning (t.ex. kvitton eller dylikt). Om kravet vitsordas så är det inget mer med det. Normalt sett får skadevållande en viss tid på sig att erlägga skadeståndet. Detta kan avtalas om fritt mellan parterna.
Skadestånd genom tvist
Skulle dock skadevållande bestrida kravet så uppstår en tvist. Att föra en process om en tvist innebär att tidsramen varierar väldigt kraftigt. Detta då vissa skadevållanden lägger sig direkt när de inser att ärendet kan komma att tas upp i rätten, medan vissa inte ger sig för ens domen har avkunnats. Vissa är även beredda att förhandla medan andra låser sig helt och hållet.
En process hos en advokat brukar se ut som följande;
- Klienten berättar om sitt ärende varav ombudet accepterar eller nekar uppdraget. Därpå söks ev. rättsskydd vilket avbelastar klientens kostnader med en viss procent.
- Därpå skrivs ett kravbrev till motparten/skadevållanden. Detta brev har samma grund som det krav man ställer själv. Skillnaden är att ombudets/juristens kravbrev är mycket mer utförliga med en mer juridisk argumentation. I vissa fall kan steget hoppas över om ombudet och klienten inte tror att det kommer att leda någonstans.
- Stämningsansökan upprättas och skickas in. En stämningsansökan innehåller bl.a. (i) yrkande, (ii) grund för yrkandet, (iii) sakomständigheter samt (iv) bevisning. En stämningsansökan är väldigt detaljerad så att rätten kan sätta sig in i vad som hänt.
- Muntlig förhandling sätts ut. Under den muntliga förhandlingen samlas man i rättssalen med domare och motpart. Under förhandlingen presenteras ärendet och parternas inställning närmare i detalj. Under förhandlingen ska även domare utreda möjligheten att parterna förlikar sig. Muntliga förhandlingar brukar hållas cirka 4–6 månader efter att stämningsansökan skickades in. Dock har olika typer av tvister olika prioritet hos domstolen. Civilrättsliga mål om skadestånd och dylikt kan ta lite längre tid medan LVU och brottmål tar mycket kortare tid som huvudregel.
- Om inte parterna förlikas så går ärendet till huvudförhandling. Under huvudförhandlingen förs processen ”på riktigt” där ombuden presenterar sina yrkanden, grunder, förhör, bevisning i övrigt och pläderar.
- Efter huvudförhandlingen avkunnas domen. Om denna inte överklagas så träder den i laga kraft vilket som huvudregel är tre veckor efter att domen avkunnats.
En process från att man upprättar ett första kravbrev tills att domen avkunnas i tingsrätten kan ta upp till ett år. I vissa fall går det snabbare om ärendet är väldigt simpelt eller om parterna står öppna för att förhandla fram en lösning själva.
Vasa Advokatbyrå har arbetet med processer gällande skadestånd snart 20 år. Vi har representerat både skadevållanden och skadelidande i vilket vi har förvärvat en enorm erfarenhet och kunskap i ämnet. Vi arbetar alltid aktivt för att värna om just dina intressen! Tveka inte att höra av dig.
Författad av jur. trainee Henrik Berg