Bilskada– tvist med försäkringsbolaget

En bilskada är alltid ett irritationsmoment, oavsett om det rör en liten repa eller en mer omfattande kollision. Även när inga personskador skett kvarstår stressen med reparation, tid utan bil och ofta överraskande höga kostnader – en till synes obetydlig parkeringsskada kan lätt uppgå till 40 000 kr. För de flesta täcker bilförsäkringen sådana skador, men vägen till ersättning är inte alltid problemfri.

Försäkringsbolag nekar eller reducerar ersättning av en rad skäl – avsaknad av vittnen, påstått självförvållande, tveksamheter kring ägarskap eller att skadan inte anses tillräckligt styrkt. Vasa Advokatbyrå förklarar i den här artikeln hur försäkringsavtal fungerar i praktiken och vad du kan göra om du hamnar i tvist med ditt bolag.

På Vasa Advokatbyrå hanterar vi löpande försäkringsfrågor, varav en stor del avser just bilförsäkringar. Vi har processat mot försäkringsbolag vid ett stort antal tillfällen och besitter därmed djup erfarenhet av hur dessa tvister bör drivas för att tillvarata klientens intressen på bästa sätt.

Vad menas med självförvållad skada på bil?

Med självförvållad skada avses en skada som bilägaren själv orsakat på sitt eget fordon – exempelvis genom oaktsamhet, vårdslöshet eller felaktig användning. Vanliga exempel är att backa in i ett hinder, tanka fel drivmedel eller parkera på ett sätt som leder till att bilen välter.

Inte alla försäkringar täcker självförvållade skador. Granska villkoren noggrant: en halvförsäkring inkluderar normalt inte allriskskydd, medan en helförsäkring ofta täcker även egna misstag – dock med undantag för grov vårdslöshet. Om ditt nuvarande skydd är begränsat kan en tilläggsförsäkring vara värd att överväga.

Inträffar en självförvållad skada bör du dokumentera den omedelbart: fotografera skadan från flera vinklar, notera tid och plats samt spara relevanta kvitton. Anmäl sedan skadan till försäkringsbolaget snarast, eftersom försenad anmälan i sig kan ge bolaget grund att reducera ersättningen enligt försäkringsavtalslagen (2005:104).

Skador som orsakats medvetet eller genom grov vårdslöshet – exempelvis rattfylleri – faller normalt utanför försäkringsskyddet, vilket regleras i 8 kap. försäkringsavtalslagen (2005:104). Det lönar sig alltså att alltid köra ansvarsfullt, inte bara för trafiksäkerhetens skull utan även för att värna om sitt försäkringsskydd.

Försäkringsrätt

Försäkringsrätten regleras primärt av det enskilda försäkringsavtalet, men kompletteras av försäkringsavtalslagen (FAL, 2005:104). Lagen innehåller ett antal tvingande bestämmelser till förmån för försäkringstagaren – bland annat regler om försäkringsbegränsningar, nedsättning av ersättning och rätten att teckna försäkring. Dessa regler kan inte avtalas bort till nackdel för dig som konsument.

Utöver lagstiftningen formas försäkringsrätten i hög grad av branschpraxis. Som motvikt finns Försäkringens Rättsnämnd (FRN) och Allmänna reklamationsnämnden (ARN), vars utlåtanden påverkar hur villkor tolkas och tillämpas i praktiken – även om de formellt sett inte är bindande för domstol.

Försäkringstvisten

Om du drabbas av en skada som du anser faller under försäkringen ska du anmäla den till bolaget utan dröjsmål. Delar bolaget inte din bedömning och erbjuder reducerad eller ingen ersättning föreligger en tvist. Begär alltid ett skriftligt beslut med motivering – det är avgörande om du senare väljer att överklaga eller inleda en rättslig process.

Bevisbörda

Bevisbördan för att ett försäkringsfall föreligger vilar på försäkringstagaren. Du behöver alltså kunna visa att skadan uppkommit på det sätt du påstår – att det rör sig om en parkeringsskada, ett stöldbrott eller en kollision vid en viss tidpunkt. Detta följer av allmänna processrättsliga principer: den som påstår något bär bevisbördan för påståendet. Omvänt är det försäkringsbolaget som bär bevisbördan när det hävdar att en försäkringsbegränsning eller ersättningsreducering ska tillämpas.

Bevisbördan och beviskravet måste alltid läsas tillsammans. Bevisbördan anger vem som ska bevisa något; beviskravet anger hur starkt bevisningen måste vara för att bevisbördan ska anses uppfylld. I försäkringsmål tillämpar domstolarna regelmässigt de förhållandevis låga kraven "mer antagligt" eller "klart mer antagligt" – inte det strängare "styrkt" som gäller i många andra tvistemål.

Beviskrav

"Mer antagligt" innebär att det ska framstå som övervägande sannolikt att ett försäkringsfall föreligger. I praktiken brukar en sammanhängande beskrivning av händelseförloppet, kvitton som styrker bilens värde och fotografier av skadan vara tillräckligt. Vid grövre skador kan en kopia av polisanmälan stärka bevisningen ytterligare. Föreligger konkurrerande skadeorsaker räcker det att visa att den ena orsaken är mer sannolik än den andra. Det låga beviskravet är motiverat eftersom försäkringstagaren sällan har kontroll över omständigheterna vid skadetillfället – vid parkeringsskador är ägaren ofta inte ens på plats. Om försäkringsbolagen då skulle tillämpa högre beviskrav som "styrkt" skulle försäkringen i praktiken vara utan värde i många vanliga situationer, däribland stöld, inbrott och skadegörelse.

"Klart mer antagligt" ställer något högre krav på bevisningens styrka, men är ändå väsentligt lägre än "styrkt". Beviskravet tillämpas typiskt sett i fall där försäkringstagaren själv var närvarande vid skadetillfället – exempelvis vid personskador, rån eller bilkollisioner – eftersom bevisläget då bedöms vara bättre. Det avgörande är att du inte behöver bevisa händelseförloppet fullt ut; det räcker att din version framstår som klart mer sannolik än att något försäkringsfall överhuvudtaget inte inträffat.

NJA 2006 s. 721 illustrerar hur domstolarna tillämpar "klart mer antagligt" i praktiken. En polisman körde på en glesbefolkad väg när en mötande bil svängde in och skadade backspegeln. Föraren lämnade en detaljerad redogörelse med konkreta tider, kompletterad med skadefoton och en polisrapport – men Högsta domstolen ansåg ändå att beviskravet inte var uppfyllt. Fallet belyser ett reellt dilemma: närvaro vid skadetillfället garanterar inte god bevisning, eftersom vittnen, kamerabilder eller identifierbara motparter ofta saknas helt.

Försäkringsbolagens villkor är i de flesta fall giltiga enligt försäkringsavtalslagen (2005:104), men avvikelser förekommer. Lagen innehåller tvingande konsumentskyddsregler – bland annat i 3 och 6 kap. – som innebär att villkor som är mindre förmånliga för försäkringstagaren än lagens regler som huvudregel inte gäller. Det innebär att du som försäkringstagare har ett visst grundskydd oavsett vad som står i det specifika avtalet. Nedan går vi igenom vad du bör vara uppmärksam på redan vid avtalstecknandet.

• Lämna korrekta uppgifter till försäkringsbolaget vid tecknandet av försäkringen. När man som försäkringstagare tecknar en försäkring, oavsett typ eller om man är näringsidkare/konsument, så måste man lämna viss information till försäkringsbolaget. Anledningen till detta är för att försäkringsbolaget ska kunna bilda sig en uppfattning om hur försäkringsförhållandet kommer se ut, t.ex. vilka skador som är aktuella, och kompensera bl.a. premien därefter. Detta är en anledning till att t.ex. bilförsäkringar som huvudregel är dyrare för ungdomar och de som varit i en eller flera olyckor.
• Om du inte lämnar korrekta uppgifter till försäkringsbolaget kan det hända att försäkringsbolaget, enligt försäkringsavtalet, har rätt att sätta ned en ev. utbetalning av försäkringsersättningen. En sådan klausul är även tillåten enligt försäkringsavtalslagen. Om man dessutom förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, t.ex. att man uppsåtligen lurat försäkringsbolaget, kan hela försäkringsavtalet förklaras ogiltigt. För att försäkringsbolaget ska få sätta ned ersättningen krävs det att försäkringstagaren förfarit med uppsåt eller oaktsamhet. Vart gränsen för oaktsamhet går måste avgöras i varje fall beaktat bl.a. vem försäkringstagaren är, typ av försäkring och försäkringsobjekt. Om det rör sig om ett konsumentförhållande kan detta kompenseras för något.
• Försäkringsbolaget får dock inte sätta ned ersättningen om de varit medvetna om att uppgifterna är bristfälliga. Som ett överdrivet exempel kan bilförsäkringar nämnas. Om en 20-åring, som haft körkort sedan denne fyllt 18, uppger att denna har haft körkort i Sverige i 10 år, för att få lägre premie, måste man kunna anse att försäkringsbolaget varit medveten om bristen. Skulle då försäkringsfall uppkomma har försäkringsbolaget troligen ingen rätt att sätta ned beloppet. I detta exempel borde samma sak gälla om 20-åringen uppgav fyra år istället för 10. Detta då man i Sverige måste ha fyllt 18 för att få ta körkort vilket försäkringsbolaget måste vara medvetna om.
• Försäkringstagaren har en räddningsplikt avseende skadan. Räddningsplikten innebär att försäkringstagaren har en skyldighet att begränsa skadan i den mån som går vilket inkluderar att identifiera ev. tredje man som orsakat/vållat skadan. Det som är mycket viktigt att veta är för det första att räddningsplikten aldrig innebär att du ska utsätta dig för någon form av fara. Om huset brinner ska du alltid ringa brandkåren, inte försöka rädda den försäkrade soffan. Om du får inbrott ska du inte försvara den försäkrade släktklenoden utan ringa polisen och sätta dig i säkerhet. För det andra kan försäkringsersättningen endast sättas ned om försäkringstagaren uppsåtligen åsidosatt räddningsplikten. Man straffas således inte för okunskap om situationens allvar.
• Var noggrann med att kolla vad di försäkring innebär. Försäkringsavtalslagen stadgar inga regler om hur en omfattande försäkrings måste vara. Av detta följer att även om försäkringen heter ”skadeförsäkring för bil”, ”bilförsäkring – stora paketet” eller liknande bör du alltid läsa avtalet vad som omfattas. T.ex. kan vissa typer av skador undantas eller så kan vissa beloppsgränser finnas. Visserligen finns en begränsad möjlighet att jämka ett avtal genom avtalslagen (1915:218). Det krävs dock i så fall att försäkringsbolaget agerat svikligt, grovt vårdslöst eller dylikt alternativt att avtalet p.g.a. andra omständigheter är oskäligt. Vad som avses med dessa tre krav är att de är väldigt högt ställda. Försäkringstagaren förutsätts ha läst och förstått avtalet som huvudregel.
• Anmäl skadan direkt. Om man inte anmäler skadan direkt kan i värsta fall ersättningen sättas ned, vilket är vanligt i försäkringsavtal. Regeln i försäkringsavtalslagen stadgar att sådana klausuler tillåts om de avser fall där försäkringstagaren försummar att anmäla skadan eller inte bidrar till utredningen. Ersättningen tillåts då sättas ned efter skälighet beaktat hela situationen.

Punkterna ovan är centrala, men försäkringsavtalslagen och de villkor som tillämpas på marknaden rymmer betydligt mer: rätten att teckna och förnya försäkring, premiesättning och riskökning, ersättningsregler vid särskilda omständigheter samt medvållandefrågor är alla områden som kan ha stor praktisk betydelse vid en skaderegleringstvist. På Vasa Advokatbyrå har vi mångårig erfarenhet av försäkringsjuridik för både konsumenter och företag – från stöld och bedrägeri till sakskada, personskada och bilförsäkringstvister. Har du frågor om din försäkringssituation är du välkommen att höra av dig via kontaktformuläret på hemsidan.