Hovrätten är en allmän domstol och utgör det andra ledet i den svenska domstolshierarkin. De allmänna domstolarna – tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen – ska skiljas från specialdomstolarna, såsom Arbetsdomstolen och Försvarsunderrättelsedomstolen. I normalfallet prövar hovrätten mål som överklagats från tingsrätten, men det finns undantag: i vissa situationer är hovrätten faktiskt första instans, något vi återkommer till längre ned i artikeln.
Hur många hovrätter finns det?
Sverige har sex hovrätter, geografiskt fördelade över landet för att hålla resvägen rimlig när en part kallas till förhandling. De sex domstolarna är:
- Svea hovrätt
- Göta hovrätt
- Hovrätten över Skåne och Blekinge
- Hovrätten för Västra Sverige
- Hovrätten för Nedre Norrland
- Hovrätten för Övre Norrland
Sammansättning och arbetsuppgifter
I tvistemål består hovrätten av tre lagfarna domare. I brottmål och familjemål utökas rätten med två nämndemän, vilket ger lekmannainflytande i avgöranden som ofta berör enskilda på ett ingripande sätt.
Hovrättens huvudförhandling påminner till strukturen om tingsrättens, men med en viktig praktisk skillnad: rätten kan ta del av inspelade förhör från den tidigare instansen. Det innebär att vittnen normalt inte behöver inställa sig och upprepa sina berättelser. Begär däremot käranden att ett vittne hörs på nytt – exempelvis för att ny bevisning tillkommit – ska vittnet självfallet avge ett nytt vittnesmål inför hovrätten.
Vad mer kan hovrätten hjälpa till med?
En domstolsprocess kan bli både utdragen och kostsam. Därför är det värt att redan tidigt överväga alternativa lösningar. Vid en förlikning i tvistemål kan hovrätten aktivt stödja parterna i att nå en överenskommelse, vilket ofta sparar tid, pengar och onödig belastning för alla inblandade.
För att hovrätten ska ta upp ett mål krävs att tingsrättens avgörande överklagas – och det sker, något som ofta förbises, till tingsrätten själv. I domen eller beslutet anger tingsrätten alltid hur och inom vilken tid ett överklagande ska göras. Observera att hovrätten i regel kräver prövningstillstånd för att ta upp målet till prövning, vilket innebär att rätten först bedömer om det finns skäl att överhuvudtaget pröva överklagandet.
Det bör också nämnas att hovrätten i vissa fall är första instans. Det gäller bland annat vid åtal mot domare i tingsrätt samt vid klander av skiljedom enligt 33 § lagen om skiljeförfarande – ett processrättsligt undantag som kan ha stor praktisk betydelse inom kommersiella tvister.
Läsvärt
Författat av: Faris Devic