Skadestånd – koncept och syfte

Skadestånd – koncept och syfteSkadestånd är ett begrepp som i folkets mun kan åsyfta lite vad som helst. Rent allmänt brukar man visserligen alltid prata om att man har rätt till någon form av ekonomisk ersättning med grund i att någon annan förfelat en. Det låter än så länge relativt simpelt. Juridiken kring konceptet skadestånd är dock lite mer komplex än så.

Skadestånd som sådant regleras i skadeståndslagen (1972:207). Skadeståndslagen är relativt allmänt och abstrakt utformad samt består av en indelning av olika huvudtyper av skadestånd. Huvudtyperna av skadestånd som stadgas i skadeståndslagen är (i) sakskada, (ii) personskada och (iii) förmögenhetsskada. Egentligen bör man i detta sammanhang även nämna reglering kring utökat skadeståndsansvar för tredje man; vilket bl.a. gäller för arbetstagare och barn. Den sistnämnda delen är dock inte i sig en skadeståndsgrund i och med att ansvaret för tredje man är direkt beroende av just tredje mans skadeståndsansvar enligt punkt i – iii i denna artikel.

Utöver skadeståndslagen finns ett antal andra lagrum vilka reglerar specifika situationer. Om dessa andra lagar kan aktualiseras ska dessa gälla framför skadeståndslagen i enlighet med den juridiska principen lex specialis; att en lag särskilt utformad att täcka vissa situationer har företräde framför en allmänt giltig lag. Exempel på andra lagrum som stadgar ett skadeståndsansvar är köplagen, konsumentköplagen, aktiebolagslagen, miljöbalken m.m. Av detta följer att om en person vill få skadestånd p.g.a. skada som vållats med anledning av en defekt/felaktig vara, så aktualiseras köplagen, konsumentköplagen eller produktsäkerhetslagen framför skadeståndslagen.

Skadeståndslagen som sådan, inklusive ett flertal andra lagar som bl.a. köplagen, är dispositiva. Av detta följer att det står parter fritt att avtala om andra grunder och rekvisit för skadestånd. Detta är vanligt vid ingåendet av längre avtal som t.ex. entreprenadavtal. Det är dock viktigt att ha i åtanke att en klausul om skadestånd inte nödvändigtvis inskränker fortsatt rätt att åberopa skadeståndslagen. Det kan hända att avtalet och regleringen kan löpa parallellt i vilket klausulen mestadels fungerar som en justering av endast en del av skadeståndslagen.

Syftet med skadestånd är att man, som ovan nämnt, ska få ersättning för en händelse där man förfelats. En sådan situation kan vara att man (i) blivit utsatt för skadegörelse (sakskada), (ii) blivit skadad (personskada) eller (iii) blivit utsatt för bedrägeri (förmögenhetsskada). Av detta skäl är även ett av de mest grundläggande rekvisiten även att man faktiskt blivit utsatt för en skada. Att detta rekvisit finns kan te sig banalt att ens nämna, men det är tyvärr inte alltid lätt att avgöra om man faktiskt lidit en skada eller inte. Två av de huvudproblem som kan aktualiseras i denna bedömning är dels (i) frågan om adekvat kausalitet och (ii) frågan skada ens föreligger.

Skadeståndets rekvisit

Utöver att rätten till skadestånd måste ha grund i lag så måste även de två, i ovan stycke nämnda, rekvisiten vara uppfyllda. Vi kommer gå igenom dessa nedan.

Adekvat kausalitet innebär att det mellan den skadegörande handlingen och effekten måste föreligga ett visst orsakssamband. Kausaliteten (orsakssambandet) måste alltså vara adekvat (tillräcklig). Hur starkt detta orsakssamband måste vara konkret specificeras inte i skadeståndslagen, men konkretiseras något i vissa andra regleringar som konsumentköplagen; där det räcker att man som konsument lider skada p.g.a. varan om inte näringsidkaren kan bevisa att felet låg utanför dennes kontroll (30§ konsumentköplagen). Att skadeståndsansvaret är väldigt ”generöst” mot konsumenten i detta fall kan dessvärre inte tolkas in i skadeståndslagen i och med regleringarnas väsentligen olika syften och utformningar.

Rekvisitet adekvat kausalitet brukar sägas innehålla två delar. Första delen är att det ska gå att visa att skadan, faktiskt, helt eller delvis uppkommit som konsekvens av handlingen. För det andra ska den aktuella typen av skadan ”tillräckligt typiskt” uppkommer av den aktuella handlingen; alltså att skadan ligger i farans riktning. Vidare förutsätts att den skadevållande parten agerat försumligt eller t.o.m. vårdslöst eller med uppsåt. Frågan om vilken grad av handlande som aktualiserar skadeståndsansvar varierar. I vart fall ska rena olyckor inte föranleda skadeståndsansvar. För att demonstrera närmare kan vi vända oss till praxis.

I NJA 1998 s. 893 hade två personer ansökt om bolån av länsbostadsnämnd. Ansökan gjordes i april men lånet utbetalades först i november samma år. Boverket konstaterade att handläggningstiden normalt sett är 2–3 månader, inte 7 månader. Som resultat av att lånet utbetalats i november istället för juni/juli har räntan kommit att bli 2 procentenheter högre. Högsta domstolen menade att frågan om personerna lidit faktisk skada var ostridig i och med att förhöjd ränta ska anses vara en skada. Frågan som då återstod var om skadan ”typiskt sett uppkommer” av den aktuella typen av handlingar? Högsta domstolen menade att så var fallet med grund i att räntesatserna på den fria marknaden i en marknadsekonomi typiskt sett innebär snabba förändringar. Därav kan därmed inte anses vara en ”oväntad” eller en ”osannolik konsekvens” av dröjsmål i handläggningen. Länsbostadsnämnden fick således ansetts agerat försumligt och skulle ersätta skadan.

Sammanfattat finns rätt till skadestånd stadgat centralt i skadeståndslagen. Regleringen är dock subsidiär till ett flertal andra lagar och kan även avtalas bort. Grundförutsättningarna för att man ska kunna få skadestånd är att (i)motparten agerat försumligt/vårdslöst, (ii) man vållats en faktisk skada och att (iii) adekvat kausalitet föreligger; (a) faktisk konsekvens av handlingen och (b) att skadan ”typiskt” sett måste gå att förutse genom handlingen.

Att avgöra om rätt till skadestånd föreligger är svårt oavsett lagrum eller avtal. Ett stort antal omständigheter måste beaktas och det är ibland krångligt att ens formulera varför skadeståndsrätt föreligger. Vasa Advokatbyrå har arbetat med skadeståndsfrågor i snart 20 år. Genom denna erfarenhet har vi förvärvat en djup kunskap om ämnets komplexitet där vi representerat både företag och privatpersoner. Vi arbetar alltid aktivt för att värna om just vår klients intressen!

Ring, vi hjälper dig