I svensk rätt är det ofta inte helt enkelt att få skadestånd. För den möjligheten krävs det i regel adekvat kausalitet mellan skadan och handlingen som orsakat skadan. I den här artikeln kommer vi förklara översiktligt vad adekvat kausalitet innebär.
Begreppen kausalitet och adekvans
Den som orsakat en skada brukar kallas för skadevållare, och den som blivit utsatt för en skada brukar kallas för skadelidande. För att kravet på kausalitet ska vara uppfyllt, brukar det krävas att det finns ett samband mellan skadevållarens handling och den skada som skadelidande drabbats av.
Men för att kunna bli skadeståndsskyldig, behöver sambandet som huvudregel också ha en viss styrka. Det kallas att sambandet mellan handlingen och skadan ska vara adekvat. Man brukar säga att skadan ska ligga i farans riktning. Som huvudregel ska det finnas viss möjlighet för skadevållaren att kunna förutse att handlingen kan leda till den skadan som senare inträffar.
Hur en handling skulle kunna bedömas i förhållande till skadan
Tänk att du exempelvis springer till bussen och chauffören inväntar dig. Bussen kommer därför att åka försent från busshållplatsen. Efter att bussen har färdats en bit så går en älg ut på vägen. Busschauffören hinner inte stanna utan kör på älgen. Det orsakar sakskada på bussen och en personskada på en passagerare, som stod upp i bussen och ramlar och slår sig. Om du hade gått på bussen i tid hade bussen kört förbi platsen där älgen gick ut i vägen, innan älgen kommit fram till vägen. På ett sätt finns därför ett samband mellan att du kommit försent till bussen, och att bussen och passageraren skadade sig. Det finns därför kausalitet mellan din handling och skadorna. Men det vore inte rimligt att du skulle bli skadeståndsskyldig i det läget, då det inte finns ett tillräckligt starkt samband mellan din handling och de uppkomna skadorna. Därför skulle det förmodligen brista i adekvansen. Om du däremot red på älgen och styrde den ut i vägen, där du vet att det bland annat kör bussar, skulle sannolikheten öka för att det skulle anses som tillräckligt starkt samband för att sambandet skulle anses som adekvat. Det finns alltså i båda fallen ett samband mellan handlingarna, men bara i det andra scenariot finns en möjlighet att förutse skadorna som kan inträffa.
Exempel från verkligheten
I ett riktigt fall från Högsta domstolen finns viss likhet med det fiktiva fallet ovan. I målet NJA 1983 s. 232 hade några ridhästar lyckats att ta sig ur sin hage och därefter rört sig upp på en bilväg. Resultatet av det blev en trafikolycka. Domstolen gjorde dock bedömningen att ägaren av hästarna inte hade ett sådant staket som var av tillräcklig dålig kvalitét. Därför ansågs inte hästägaren vara skadeståndsskyldig för skadorna som följde av trafikolyckan.
Att tänka på:
Exemplet i artikeln är endast för att illustrera hur det kan se ut. Det är möjligt att domstolen skulle göra en annan bedömning avseende om det anses finnas adekvat kausalitet mellan handlingen och skadan. Om det föreligger adekvat kausalitet eller ej behöver utredas i varje enskilt fall.
Om du vill göra gällande skadestånd mot någon kan det vara en bra idé att ta kontakt med en jurist. Vasa Advokatbyrå AB har gedigen erfarenhet av tvister inom skadeståndsrätt. Hör gärna av dig till oss så hjälper vi dig med din tvist.
Läsvärt
Mål: T 230-15 – Högsta domstolen
Skadestånd vid avtalsbrott – husköp – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Personskada: Ersättningar och att tänka på vid skadestånd – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag