Adekvat kausalitet – Allt du behöver veta

Att få skadestånd i Sverige kräver normalt att det föreligger adekvat kausalitet mellan den skadevållande handlingen och den uppkomna skadan. Den här artikeln ger en konkret genomgång av vad begreppet innebär och hur bedömningen görs i praktiken.

Kausalitet och adekvans – vad innebär begreppen?

Den som orsakar en skada kallas skadevållare, och den drabbade kallas skadelidande. Kausalitetskravet innebär att det måste finnas ett påvisbart orsakssamband mellan skadevållarens handling och den skada som skadelidanden drabbats av – utan ett sådant samband kan skadestånd normalt inte komma ifråga.

Ett orsakssamband i sig är dock inte tillräckligt. Sambandet måste också vara tillräckligt starkt, vilket kallas adekvans. Kravet brukar formuleras som att skadan ska ligga i farans riktning – det vill säga att skadevållaren rimligen borde ha kunnat förutse att handlingen kunde leda till just denna typ av skada. Är sambandet alltför avlägset eller osannolikt faller skadeståndsansvaret normalt bort.

Hur bedöms sambandet mellan handling och skada?

Tänk dig att du springer till bussen och chauffören väntar in dig, vilket gör att bussen lämnar hållplatsen försenad. Längre fram på vägen springer en älg ut och busschauffören hinner inte bromsa – bussen skadas och en stående passagerare ramlar och skadas. I teknisk mening finns ett orsakssamband: hade bussen gått i tid hade den passerat platsen innan älgen nådde vägen. Sambandet är ändå alltför svagt och oförutsebart för att adekvans ska anses föreligga – du hade ingen rimlig möjlighet att förutse konsekvenskedjan, och skadeståndsansvar kan inte utkrävas av dig.

Annorlunda vore det om du med avsikt styrde älgen ut på en väg som du vet trafikeras av bussar. Skadan är då klart förutsebar och sambandet tillräckligt starkt för att anses adekvat. Exemplet visar att kausalitet är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor – adekvansen avgör om ansvaret faktiskt bär.

Rättsfall från Högsta domstolen

I NJA 1983 s. 232 prövade Högsta domstolen ett fall med tydliga likheter. Ridhästar hade tagit sig ur sin hage och kommit ut på en bilväg, vilket ledde till en trafikolycka. Domstolen bedömde dock att hästägarens stängsel inte var av tillräckligt dålig kvalitet för att ägaren skulle anses ha brustit i sin omsorgsplikt. Utan konstaterad oaktsamhet förelåg inte heller tillräcklig grund för skadeståndsskyldighet för de skador som uppstod vid olyckan.

Att tänka på

Exemplen i artikeln är förenklade illustrationer av ett komplext rättsligt begrepp. Bedömningen av adekvat kausalitet görs alltid utifrån det enskilda fallets samtliga omständigheter, och domstolen kan komma till ett annat resultat än vad exemplen antyder. Söker du skadestånd – eller riskerar att bli skadeståndsskyldig – bör du låta utreda din specifika situation med juridisk hjälp.

Har du frågor om ett skadeståndskrav, eller vill veta om adekvat kausalitet kan vara avgörande i ditt ärende, är du välkommen att kontakta Vasa Advokatbyrå. Vi har gedigen erfarenhet av skadeståndsrättsliga tvister och ger dig en konkret bedömning av din situation.

Läsvärt

Kausalitetspraktikan (SvJT)

T 230-15 – Högsta domstolen

Skadekategorier som kan ge skadeståndsersättning (vasaadvokat.se)

Skadestånd vid avtalsbrott – husköp (vasaadvokat.se)

Personskada – ersättningar och viktiga överväganden (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag