Expropriation är en typ av tvångsåtgärd för att kunna ta i anspråk någons mark, i syfte att ett allmänt behovs ska kunna tillgodoses. Vad som gäller kring expropriation, regleras huvudsakligen i expropriationslagen. I den här artikeln kommer vi översiktligt gå igenom vad som regleras i expropriationslagen, men med fokus på tätbebyggelse som ändamålsgrund för expropriation.

4 anledningar till att välja Vasa Advokatbyrå

Vi prioriterar dig som har problem och löser din tvist. Företag och privatpersoner är lika varmt välkomna till oss. Vasa Advokatbyrå startades 2002 av advokat Per-Ulrik Andersson och på firman finns ett flertal duktiga jurister. Tillsammans med oss blir du starkare!

  • Självklart kostar inte det inledande samtalet, vi är intresserade av att lyssna på dig
  • Vi är specialister på många områden, bl.a. fastighetsrätt, försäkringsrätt, entreprenad och tvister
  • Vasa Advokatbyrå har starka finanser och en trygg ansvarsförsäkring
  • Vi kommer ge dig vår högsta prioritet och ärlighet i ditt ärende

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.
Expropriationslagen - med fokus på tätbebyggelse

Historisk tillbakablick

Den första regleringen kring expropriation infördes i 25 kapitlet 1 § byggningabalk i 1734 års lag. I den bestämmelsen gavs markägaren möjlighet till ersättning från kronan, om markägaren blev av med åker och äng eftersom det behövde byggas en landsväg där. Dock gällde ersättningen endast för sådan mark som bedömdes vara av ett mer värdefullt ägoslag.

1845 års förordning om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov, anses vara den första expropriationsförfattningen som var självständig. Enligt den lagen gällde inte bara behov av att bygga landsväg, utan utvecklades till att expropriation även kunde rättfärdigas vid behov av att bygga försvarsanläggningar, broar, torg, gator i städer och därutöver även en del vattenbyggnadsföretag.

Senare ansåg riksdagen att kronan hade behövt betala för mycket i ersättning, varför det infördes en ny förordning 1866, där det angavs att ersättningen skulle bestämmas till vad jord eller lägenhet av lika beskaffenhet och godhet i orten högst gällde. Denna förordning tillämpades tills det infördes 1917 års expropriationslag. Den lagen genomgick några lagändringar innan en ny expropriationslag infördes 1 januari 1973.

1973 års lag är den som gäller idag, men den har genomgått förändringar sex gånger. Senast var 2010 då den genomgick en stor ersättningsreform.

Tätbebyggelse som ändamålsgrund

Det första ändamålet som rättfärdigar expropriation regleras i 2 kapitlet 1 § expropriationslagen, och kan bli tillämplig då det krävs förfogande av mark, på grund av hänsyn till framtida utvecklingen för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. I dagsläget finns egentligen ingen allmängiltig definition av tätbebyggelse, men när det kommer till expropriation är betydelsen i stort sätt densamma som den var i byggnadslagen. I 6 § byggnadslagen angavs att med tätbebyggelse menas en samlad bebyggelse, som nödvändiggör särskilda anordningar för att tillgodose gemensamma behov.

Enligt 2 kapitlet 1 § första stycket expropriationslagen, har kommunen företräde att använda mark där det planeras tätbebyggelseåtgärder. Det brukar vara upp till kommunen att fatta beslut om marken som bebyggs ska ägas av kommunen eller ej. Vad beträffar markägarens förhållanden, brukar normalt sätt inte dessa värderas speciellt högt. I de fall där markägaren själv erbjuder sig en exploatering av marken på egen hand, är huvudregeln att kommunen ändå brukar kunna beviljas tillstånd att exploatera marken.

Ett kriterium som vanligtvis gäller för kommunen, för att den ska kunna exploatera mark är att marken tillhör den kommun som ansöker om att få expropriera marken. Det anges i 2 kapitlet 1 § fjärde stycket expropriationslagen att expropriation i tätbebyggelseändamål i första rummet ska innebära en förmån för kommunen. Däremot är det enligt fjärde stycket även möjligt att landsting eller kommunalförbund tillåts att utöva expropriation, om det är så att landstinget eller kommunalförbundet skulle handha sådana angelägenheterna, vilka träffas av bestämmelserna om tätbebyggelseexpropriation. Det är upp till tillsynsmyndigheten att fatta beslut om förutsättningarna är uppfyllda för att sökanden ska beviljas tillstånd att expropriera marken.

Övriga ändamålsgrunder för expropriation

De andra grunderna i expropriationslagen på vilka en kommun kan få tillstånd att expropriera på är följande:

  • Allmänt behov av samfärdsel, transport och kommunikation.
  • Allmänt behov av elektrisk kraft, vatten, värme, avlopp mm.
  • För att bereda utrymme åt näringsverksamhet eller anläggning.
  • Upprättande av skydds- eller säkerhetsområde, alternativt bereda utrymme för särskild anordning.
  • För militära försvaret eller på grund av särskild betydelse för totalförsvaret.
  • I syfte att ändra riksgränsen.
  • Försättande eller bibehållande av fastighet i tillfredställande skick.
  • Tillgodoseende av allmänna fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske.
  • Om syftet är att bevara bebyggelse eller en fornlämning med ett högt historiskt eller kulturhistoriskt värde eller bereda tillräckligt utrymme däromkring.
  • Bevarande av område som nationalpark, naturreservat eller naturminne.
  • Tillgodoseende av väsentligt behov av mark eller anläggning för idrott eller friluftsliv.
  • Verksamhet som staten eller kommunen tillgodoser.
  • Värdestegringsexpropriation.

Att tänka på:

Om du har råkat ut för att kommunen vill göra anspråk på din mark på grund av expropriation och du anser att det beslutet på något sätt är felaktigt, kan det vara fördelaktigt att ta kontakt med en jurist. Vasa Advokatbyrå AB har lång erfarenhet av fastighetsrätt och av att driva tvister. Tveka inte att kontakta oss för juridisk hjälp.

Läsvärt

Nyheter i expropriationslagstiftningen | SvJT

Expropriationen avvärjd – Stena accepterar ersättning | SVT Nyheter

Ersättning vid expropriation – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Ersättning vid expropriation – del 2 – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Ledningsrätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag

För att vi skall kunna åta oss ett uppdrag måste ärendet uppgå till minst ett halvt basbelopp eller mer. Om ärendet gäller mindre summor kan vi således inte hjälpa dig.

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt