Inom avtalsrätten gäller principen att ingångna avtal ska hållas – pacta sunt servanda. Undantag förekommer dock, och förutsättningsläran är ett av de mer komplexa sådana. Här får du en genomgång av vad läran innebär, vilka kriterier som måste vara uppfyllda och när det i praktiken kan vara möjligt att åberopa den.
Fyra kumulativa kriterier
Förutsättningsläran ger i undantagsfall en avtalspart möjlighet att frigöra sig från sina förpliktelser, trots att ett bindande avtal har tecknats. För att läran ska kunna åberopas krävs normalt att parten vid avtalstillfället saknade kännedom om de verkliga omständigheterna. I doktrin och rättspraxis brukar fyra kriterier ställas upp – och som regel måste samtliga vara uppfyllda för att frånträde ska komma i fråga.
Det första kriteriet är att parten haft en förutsättning vid avtalsslutet. Det andra kriteriet är att denna förutsättning ska ha varit synbar för motparten. Det tredje kriteriet kräver att förutsättningen haft bestämmande betydelse för partens vilja att ingå avtalet på de aktuella villkoren – med andra ord att parten inte skulle ha avtalat om denne känt till de rätta omständigheterna. Det fjärde kriteriet innebär att det ska vara skäligt att risken för den felaktiga förutsättningen läggs på motparten snarare än på förutsättningsparten.
De tre första kriterierna utgör grunden för bedömningen av om en relevant och väsentlig förutsättning faktiskt förelegat. Därefter prövas om motparten haft eller bort ha insikt om denna förutsättning – en bedömning som ytterst avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet.
Att tänka på
I praktiken är det svårt att med framgång åberopa förutsättningsläran. Bevisläget är ofta avgörande: om du uttryckligen kommunicerade din förutsättning till motparten vid avtalsslutet – exempelvis i e-post, avtalets ingress eller ett sidoavtal – stärker det dina möjligheter påtagligt. Ett konkret råd är därför att alltid dokumentera de centrala antaganden som ligger till grund för ett avtal. Vid fastighetsköp bör du exempelvis ange om köpet förutsätter en viss detaljplaneändring eller beviljad finansiering, direkt i köpehandlingen eller i ett separat protokoll. Det kan även vara värt att undersöka om 36 § avtalslagen (1915:218) – den s.k. generalklausulen om jämkning av oskäliga avtal – utgör ett komplement till förutsättningsläran i det specifika fallet.
Uppstår en tvist om avtalets giltighet eller innehåll bör du tidigt söka juridisk rådgivning. Vasa Advokatbyrå biträder privatpersoner, företag och bostadsrättsföreningar i avtalstvister. Hör av dig om du behöver hjälp med att utreda förutsättningarna för din tvist.
Läsvärt
Läkare får behålla lyxvillan – ett rättsfall om förutsättningsläran (SVT Nyheter)
Serneke döms för avtalsbrott – krävs på över 3 miljoner kronor (di.se)
Hävning av avtal – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Avtalsjurist Stockholm – Jurist hjälper dig med avtal (vasaadvokat.se)
Skriva avtal – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag