När ett företag inte längre kan betala sina skulder och de förfallna obetalda skulderna läggs på hög går företaget i konkurs. En konkursförvaltare tar då hand om företagets tillgångar och använder dem för att betala av företagets skulder. Konkurs sker alltså på grund av obestånd, dvs. att företaget inte längre har förmåga att betala förfallna fordringar (fordran är en rätt för en person att få en viss prestation (exempelvis betala pengar) av en annan person). Den person som har rätt att få prestationen kallas vanligen borgenär (alternativt fordringsägare eller kreditor) medan den som är skyldig att utföra prestationen kallas gäldenär. Det finns sällan tillräckligt med pengar i konkursboet för att betala alla borgenärer. Det är därför viktigt att veta i vilken ordning och i vilken utsträckning borgenärerna kan få betalt i konkursen. I en sådan situation blir förmånsrätten avgörande. I denna artikel kommer vi att ta oss en närmare titt på just förmånsrätten.
Vilka fordringar har förmånsrätt?
Reglerna om förmånsrätt hittar vi i förmånsrättslagen. Förmånsrättslagen föreskriver i vilken ordning betalningsanspråk ska tillgodoses vid konkurs och utmätning. Senast år 2004 ändrades förmånsrättslagen. Några viktiga förändringar som genomfördes var bland annat att den särskilda förmånsrätten för hyra och arrende slopades.
En grundläggande princip vid utdelning i konkurs är likabehandling det vill säga att alla borgenärer skall ha lika rätt till konkursboets tillgångar. Detta innebär att borgenärerna får betalt i förhållande till sin fordran. En del fordringar har dock förmånsrätt vid utmätning och konkurs. Förmånsrätt är en företrädesrätt till betalning vid utmätning eller konkurs och innebär att en borgenär med förmånsrätt skall ha full betalning för sin fordran innan lägre prioriterade fordringsägare får betalt. Förmånsrätterna utgör således ett undantag från huvudregeln om likabehandling. I förmånsrättslagen kan vi hitta information om dels särskilda och dels allmänna förmånsrätter. De fordringar som inte är särskilda eller allmänna förmånsrätter är oprioriterade eller efterställda fordringar.
Vad är särskild förmånsrätt?
Särskilda förmånsrätter belastar bara viss egendom och gäller vid både utmätning och konkurs. Om en borgenär med särskild förmånsrätt inte får full betalning för sin fordran på den särskilda egendomen kan denne göra anspråk på resterande fordran tillsammans med övriga oprioriterade borgenärer. Om vi kikar i 15 § i förmånsrättslagen kan vi se att särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Enligt nyssnämnda regel tas en fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § ut, om det behövs, före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 eller 8 § i annan lös egendom än tomträtt. Särskilda förmånsrätter är bland annat retentionsrätt, handpanträtt, fastighetsinteckning och panträtt i bostadsrätt.
Allmän förmånsrätt
Allmänna förmånsrätter avser hela gäldenärens egendom och gäller endast vid konkurs. Den inbördes ordningen mellan allmänna förmånsrätter bestäms undantagslöst av paragrafens följd. Detta framgår av ordet ”därefter” i 10a -13 §§ förmånsrättslagen. Fordringar med allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har således inbördes lika rätt.
Bland de allmänna förmånsrätterna prioriteras i första hand fordringar på konkurskostnader. Hit räknas bland annat den kostnad borgenären har haft för att försätta gäldenären i konkurs, arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör samt de kostnader för åtgärder som vidtagits av konkursförvaltare och varit till borgenärernas bästa. Den allmänna förmånsrätten gäller även en redovisningsbyrås eller revisors fordran på arvode.
Förmånsrättsordningen
Om vi ska försöka utröna förmånsrättsordningen i dess helhet bör först klargöras att massfordringarna ska hanteras först vid konkursen. Massfordringarna är dels de kostnader som konkursboet drar på sig för att fortsätta driften av verksamheten under konkurstiden och dels arvodet till konkursförvaltaren. Viktigt att påpeka är att fordringar med allmän förmånsrätt alltid går före de oprioriterade fordringarna. Allmän förmånsrätt följer även för fordringar som arbetstagare kan ha på grund av anställning, till exempel fordran på lön, semesterlön eller annan ersättning. Sedan är det dags för de oprioriterade fordringarna i turordningen. Om en fordran haft särskild förmånsrätt men viss egendom inte har räckt för att betala fordringen blir som tidigare nämnt även denne en oprioriterad fordran. Alla oprioriterade fordringar har inbördes lika rätt. Efter de oprioriterade fordringarna får efterställda fordringar betalt. Efterställda fordringar är böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott.
Har du frågor eller funderingar gällande förmånsrätten eller behöver rådgivning i en pågående konkurs? Vi på Vasa Advokatbyrå finns här för dig och är bara ett telefonsamtal bort!
Läsvärt
Lagrådsremiss, Nya förmånsrättsregler I regeringen.se
Konkurs – när är man på obestånd? – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Personlig konkurs – kan du få hjälp? Del 1