Tvist om dödsboet

När en nära anhörig går bort uppstår snabbt en rad praktiska och juridiska frågor. Begreppet dödsbo är centralt i den processen – det reglerar hur den avlidnes tillgångar och skulder hanteras, från begravning och bouppteckning till arvskifte. Den här artikeln reder ut vad ett dödsbo är, vem som ansvarar för det och vad du behöver veta om du befinne dig mitt i en arvsrättslig process.

Vad är ett dödsbo?

Enligt ärvdabalken (1958:637) övergår en persons samtliga tillgångar och skulder till ett dödsbo vid dodösfallet. Dödsboet är en juridisk person som existerar fram till dess att arvskiftet är genomfört och tillgångarna fördelats mellan arvingar och eventuella testamentstagage. Juridiskt sett är det dödsboet – inte arvingarna personligen – som äger tillgångarna under den tid boet utreds och förvaltas.

Vem tar hand om dödsboet?

Förvaltningen av ett dödsbo vilar i första hand på dödsbodelägarna – det vill säga den avlidnes legala arvingar och eventuella universella testamentstagare. Om delägarna inte kan enas kan tingsrätten, på begäran, förordna en boutredningsman enligt 19 kap. ärvdabalken. Boutredningsmannen tar då över förvaltningen och driver processen mot ett arvskifte, oberoende av om delägarna är överens. Vid behov kan även en skiftesman utses för att genomföra själva fördelningen.

Vem betalar skulder i ett dödsbo?

Om den avlidnes skulder överstiger tillgångarna måste dödsboet hantera situationen enligt prioriteringsregler liknande de som gäller vid konkurs. Begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen ska då regleras först. En viktig detalj: det är dödsboet – inte arvingarna personligen – som svarar för skulderna, vilket innebär att ingen arvinge behöver betala ur egen ficka.

Skulder med säkerhet, exempelvis ett bostadslån med panträtt i en fastighet, åtnjuter förmånsrätt enligt förmånsrättslagen (1970:979). Dessa fordringar betalas därför ut före begravnings- och bouppteckningskostnaderna. I praktiken innebär det att en fastighet belastad av pantbrev måste hanteras med hänsyn till inteckningarna redan tidigt i utredningen av boet.

När skulder med förmånsrätt är reglerade fördelas återstående tillgångar proportionellt bland övriga borgenärer – oavsett om det rör sig om företag eller privatpersoner. Varje borgenär får sin andel i förhållande till storleken på sin fordran.

Får man ta något från dödsbo innan bouppteckning?

Fram till dess att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket gäller strikta förvaltningsregler – tillgångarna får varken säljas eller avyttras. Att ta föremål eller medel ur dödsboet dessförinnan kan enligt 8 kap. brottsbalken bedömas som tillgrepp. För att undvika eventuella tvister med övriga dödsbodelägare bör du därför avvakta tills bouppteckningen är formellt klar.

Vad består ett dödsbo av?

Dödsboet består av den avlidnes samlade kvarlåtenskap vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlide var gift ingår även den andel som tillfaller boet efter bodelning enligt 9 kap. äktenskapsbalken. Till kvarlåtenskapen räknas också enskild egendom – sådana tillgångar som undantagits från bodelning, till exempel genom äktenskapsförord eller gåvobrev med villkor om enskild egendom.

Att tänka på

Att förvalta ett dödsbo under svåra omständigheter är krävande, och oenighet bland delägarna kan snabbt eskalera till en juridisk tvist. Om ni inte kommer överens kan tingsrätten förordna en boutredningsman som driver processen framåt. Vid behov av juridisk rådgivning – oavsett om det gäller bouppteckning, arvskifte eller en pågående tvist – är du välkommen att kontakta en jurist hos Vasa Advokatbyrå.

Läsvärt

https://www.domstol.se/amnen/familj/dodsfall-och-arv/allmanna-arvsregler/

Författad av: Jenny Thalin