Arv – maka och särkullsbarn

, Arv – maka och särkullsbarnI en tidigare artikel från Vasa Advokatbyrå gick vi igenom grundläggande hur arvsreglerna och fördelningen ser ut. Vi skrev även att maka inte har någon generell arvsrätt och sambos har ingen arvsrätt. I praktiken är det lite mer komplicerat då makar ändock har en lagstadgad rätt att ärva sin make, dock endast med fri förfoganderätt. I denna artikel kommer vi förklara arvsprocessen för det fall det finns maka och särskullsbarn.

Maka

När maka dör kommer äktenskapet att upphöra. Med undantag för speciella regler avseende bodelningen kommer alltså ena makans död anses vara som en skilsmässa.

Huvudregeln gällande fördelningen är att makarnas giftorättsgods ska delas lika efter en avräkning för skulder om inte ett äktenskapsord ligger för handen. Det som makan då tilldelas är dels (i) sin enskilda egendom och (ii) dels dennes lott i giftorättsgodset. Om dock äktenskapet upphör med grund i att ena makan går bort aktualiseras 12 kap. äktenskapsbalken som ger efterlevande maka vissa rättigheter.

Enligt 12 kap. 2§ äktenskapsbalken kan den efterlevande makan välja att helt eller delvis undgå bodelning av giftorättsgodset. Som framgår av 7 kap. – 12 kap. äktenskapsbalken ska viss egendom anses vara gemensam även om ena parten är sakrättslig ägare till egendomen (köpt saken) vid en bodelning. Egendom som nästan alltid anses vara giftorättsgods är gemensam bostad, bohag och dylikt. Även bilar brukar anses vara gemensamma, dock med många undantagsfall. Det 12 kap. 2§ äktenskapsbalken stadgar är att dessa regler helt eller delvis kan bortses ifrån. Av detta följer att makan resp. dödsboet kommer att behålla all eller delar av den egendom man äger/köpt. Den efterlevande makan har således en möjlighet att justera fördelningen av giftorättsgodset som senare kommer tillföras dödsboet. Efterlevande makan har dock aldrig rätt att ta del av den avlidna makans egendom, om inte samma kvot del av dennes giftorättsgods också delas.

När maka dör kommer dennes egendom att gå i arv till de arvsberättigade. Dock har den efterlevande makan rätt att förfoga över all den egendom som den avlidna makan efterlämnas med fri förfoganderätt. Särkullsbarn, inte den efterlevande makans barn, har dock rätt att få ut sin del av arvet direkt om inte särkullsbarnet avstår denna rätt.

Särkullsbarn

Om dock särkullsbarnet väljer att låta den efterlevande makan, som inte är dennes förälder, behålla arvet med fri förfoganderätt så blir bestämmelsen mest intressant. Med fri förfoganderätt kan den efterlevande makan göra det mesta som att konsumera, låna, betala skulder, resa etc. Dock får inte den efterlevande makan genom gåva eller annan liknande handling vålla skada på sin egen förmögenhet, som då även omfattar de pengar makan får med fri förfoganderätt. Om så sker uppstår en ersättningsrätt för särkullsbarnet avseende den ekonomiska skadan.

När sedan den efterlevande makan går bort, i vilket arvet ska skiftas, ar särkullsbarnet rätt att få ut det arv som den efterlevande makan hade med fri förfoganderätt. Dock beräknas inte arvet rakt av. Arvet som särkullsbarnet är berättigad till beräknas på den kvot-del som arvet hade när den efterlevande makan mottog arvet med fri förfoganderätt. Ett exempel kan demonstrera;

A och B är gifta varav A har ett särkullsbarn S sedan ett tidigare äktenskap. När A går bort är S enda bröstarvinge varav S har rätt till 100% av A:s tillgångar. S låter dock efterlevande maka B ha kvar tillgångarna som då utgjorde 50% av B:s totala förmögenhet om totalt 1 miljon. När B sedan går bort ska S få det arv som B hade med fri förfoganderätt. I detta fall har B spenderat mycket pengar på kasinon och resor. Förmögenheten har således sjunkit till 800 000 kronor. S har rätt till 400 000 kr (800 000 x 0,5). Om dock B inte har några andra arvingar får S behålla allt, även om S inte är B:s barn.

Särskull + gemensamt barn?

Om dock A och B, utöver S, har ett gemensamt barn (C) kommer fördelningen ske lite mer annorlunda. I samma situation som ovan dödar vi A i vilket bodelning ska ske varav den egendom som tillfaller A ska ingå i dennes dödsbo som i detta fall är 500 000 kr. Denna kommer att fördelas lika på S och C varav S har rätt att få ut sin del direkt om 250 000. C får vänta på att B går bort. Dock väljer S att låta B förfoga fritt över egendomen. När B tar emot de 250 000 som tillhör S uppgår B:s totala förmögenhet till 1 miljon. I detta fall vinner B på lotto innan B dör. Förmögenheten uppgår då till 10 miljoner kronor. I detta fall kommer S har rätt till 2,5 miljoner varav C får resten. Detta då S:s andel utgjorde 1/4-del av B:s totala förmögenhet vid tidpunkten när S avstod från att få ut sitt arv direkt.

Behöver du en mall som grund, klicka här

Ring, vi hjälper dig