Testamente

I en tidigare artikel behandlade vi hur ett arv fördelas och vilka som är arvsberättigade enligt ärvdabalken. De flesta känner till vad ett testamente är – ett dokument där testatorn styr hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter dödsfallet. Den här artikeln går igenom hur man upprättar ett giltigt testamente och vilka regler som styr processen. Frågor som rör makar och deras inbördes testamente behandlas i en separat artikel.

Att skriva testamente

Rätten att upprätta testamente regleras i 9 kap. ärvdabalken. Huvudregeln är att den som fyllt 18 år och inte led av en psykisk störning vid upprättningstillfället kan vara testator. Redan vid 16 års ålder har man dock rätt att testamentera den egendom man själv förfogar över – exempelvis lön från ett sommarjobb, ärvda medel eller gåvor – vilket följer av föräldrabalkens regler om ungas rättshandlingsförmåga. I övrigt gäller inga ytterligare begränsningar för vem som får upprätta ett testamente.

Testatorn har i princip fri hand att fördela sin kvarlåtenskap: lika delar, fördelning efter värde eller specifik tilldelning av viss egendom – eller en kombination av dessa. Friheten är dock inte obegränsad. Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott, som motsvarar hälften av den arvslott de annars skulle ha fått. Ett testamente som kränker laglotten är inte ogiltigt i sin helhet men kan jämkas på begäran av bröstarvingen. Vidare beräknas arvet alltid netto, det vill säga efter avdrag för skulder. Är exempelvis en bostadsrätt belånad måste lånet lösas innan den kan testamenteras, om inte borgenären godkänner ett gäldenärsbyte. Hur sådana situationer påverkar testamentets övriga innehåll avgörs från fall till fall, men utgångspunkten är alltid testatorns förmodade vilja.

De formella kraven

Utöver behörighetskraven ställer 10 kap. 1 § ärvdabalken upp fyra formkrav för ett giltigt testamente: det ska (i) upprättas skriftligen, (ii) undertecknas egenhändigt av testatorn, (iii) bevittnas av två samtidigt närvarande vittnen, samt (iv) vittnena ska vara medvetna om att handlingen är ett testamente – men de behöver inte känna till innehållet. Notera att ett vittne inte får vara testamentstagare eller stå i nära relation till testatorn, eftersom det riskerar att göra testamentet ogiltigt enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken.

Om testatorn på grund av akut sjukdom eller annat nödläge inte kan uppfylla de ordinarie formkraven, tillåter ärvdabalken ett s.k. nödtestamente. Det kan upprättas antingen muntligen inför två samtidigt närvarande vittnen eller som ett skriftligt dokument undertecknat av testatorn ensam, utan vittnen. Nödtestamentet är dock förenat med risker: det kan klandras av en arvinge som gör gällande att testatorn inte var vid sina sinnens fulla bruk. I livets slutskede är psykoser och nedsatt beslutsförmåga inte ovanliga, vilket gör att bevisfrågan kan bli komplicerad. Ett nödtestamente bör därför ses som en sista utväg snarare än en bekväm genväg.

• Många testamenten kan även tyvärr klandras med grunden att bevittningen har gått till på fel sätt, vilket kan ogiltighetsförklara hela testamentet. Denna anledning är relativt vanligt förekommande. För att skydda sig så bra som möjligt är det viktigt att;Vittnena är närvarande samtidigt. Enligt praxis ställs väldigt hårda krav på detta. En persons testamente ogiltighetsförklarades p.g.a. bristande bevittnande även om de var i samma byggnad. I målet hade en person bett sin kollega att bevittna ett testamente. Bara några minuter efter gick testatorn till grannrummet och bad en andra kollega att bevittna. Högsta domstolen menade att detta inte var tillåtet.
• Vittnet får inte vara arvtagare. Om så är fallet kommer testamentet kunna klandras och jämkas i vilket vittnet tas bort ur testamentet.
• Vittnet får inte vara nära släkt, i denna krets ingår bl.a. barn, förälder, syskon, svågerskap, maka eller sambo.
• Vittnet måste vara 15 år gammal samt förstå innebörden av att bevittna ett testamente.

Tvist?

Ett testamente väcker ofta starka känslor hos de efterlevande. Det är inte ovanligt att ett syskon känner sig orättvist behandlat – kanske fick det andra syskonet ett föremål med högt sentimentalt värde, kanske upplevs fördelningen som ojämn, eller kanske har någon helt utelämnats. I vissa fall hävdar en arvinge dessutom att ett nödtestamente bevittnades på ett sådant sätt att det ska gälla framför det skriftliga testamentet, vilket ytterligare komplicerar bilden.

Arvstvister är ofta långdragna och känslomässigt påfrestande. Professionell juridisk hjälp kan göra skillnad både för utgången och för din sinnesfrid under processen. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av arvs- och familjerättsfrågor, inklusive testamente och bodelning. Under våra 15 år som advokatbyrå har vi konsekvent arbetat för att tillvarata varje klients intressen fullt ut. Hör gärna av dig – och ta också del av vår kostnadsfria testamentsmall nedan.

Behöver du en mall som grund, klicka här