Avtalsrätt är ett av de områden som väldigt många rör sig inom dagligen, men inte alltid förstår att de gett sig in på. Avtalsrätten handlar exakt om vad det låter som; det handlar om reglering av avtal mellan två personer.
Som personer räknas inte bara enskilda parter, d.v.s. fysiska personer och företag, utan även det offentliga. Skulle man t.ex. ingå ett avtal om leverans av varor eller tjänster med en myndighet genom en upphandling, så ingås ett avtal på samma sätt som om man hade sålt varor till ett annat företag. Av detta följer att avtalsrelationen, i teorin, inte skiljer sig om du ingår ett avtal med din granne eller med skatteverket.
Definition av avtal
Ett avtal anses uppstå när ena parten lämnar ett anbud som den andra parten accepterar. Denna breda definition har gett upphov till en tolkning som omfattar mer än vad själva ordalydelsen föreslår.
Traditionellt så ingås ett avtal genom ömsesidiga viljeförklaringar i tal eller skrift. Det klassiska exemplet är att A säger ”vill du sälja 100 äpplen för 100 kronor till mig” varav B svarar ”ja, jag vill sälja äpplena till dig för det priset”. I detta fall har ett avtal ingåtts.
En annan vanlig form av avtal är s.k. avtal genom konkludent handlande. Detta innebär att man inte uttryckligen förklarar att man vill ingå ett avtal, utan genom att man agerar som att avtalet gäller. Ett exempel är när man handlar mat eller liknande. I en sådan situation förklarar man sällan för personen i kassan att man vill ingå köpet. Istället lägger man upp varorna på rullbandet och betalar.
Utöver detta finns flera andra sätt att ingå avtal som genom branschpraxis, sedvänja m.m. Det är dock viktigt att veta att svensk avtalsrätt som huvudregel inte godkänner negativ avtalsbindning. Med negativ avtalsbindning avses när ena parten menar att bundenhet uppstår om inte svar lämnas. Ett exempel är att ”avtalet blir bindande om det inte bestrids inom två veckor”. Från denna regel finns vissa undantag,
Problem med avtal
P.g.a. avtalsrättens komplexitet har speciallagar införts som reglerar vissa personer, situationer m.m. Exempel på dessa är köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen m.m. Vissa rättsområden områden som bl.a. entreprenadrätten saknar dock avtal, istället har rättsområdet kommit att präglas av olika standardavtal för att lösa vissa problem.
Vanliga tvister
Vanliga tvister som kan betecknas som ”avtalsrättsliga” handlar främst om;
- Avtalsbundenhet; frågan om avtal har ingåtts med bindande verkan. Som framgår av ovan kan avtal ingås på vitt skilda sätt där essensen av prövningen handlar om att fastställa vad parterna ville vid avtalstidpunkten. Detta är ofta ganska komplicerat.
- Avtalstolkning; frågan om hur ett avtal ska tolkas. Ibland kan ett avtal vara ganska kort författat i vilket klausulerna kan bli svåra att tolka. Det kan även hända att avtalet blir muntligt i vilket man då har ännu svårare att fastställa ett innehåll. Som hjälp för detta finns ett antal tolkningsprinciper som ska agera verktyg.
- Jämkning/ogiltighet? I svensk avtalsrätt finns vissa regler för hur avtal får ingås, vem som kan ingå avtalet, oskälighet m.m. Ett exempel på en fråga som inte allt för sällan aktualiseras är frågan om fullmakt; d.v.s. om ett bindande avtal har ingåtts med ett företag genom dess personal.
Vasa Advokatbyrå har arbetat med avtalsfrågor i snart 20 år. Vi har hanterat avtalsrättsliga frågor inom ramen för de allra flesta ärendena där fysisk person, företag, stat, kommun m.m. varit parter. Tveka inte att höra av dig!
Författad av jur. trainee Henrik Berg.