Vi förklarar avtalsrätt

Avtalsrätt genomsyrar vardagen på ett sätt de flesta inte reflekterar över – från butiksköpet till anställningsavtalet. Rättsområdet reglerar hur bindande överenskommelser uppstår, tolkas och upphör, och styrs i Sverige primärt av avtalslagen (1915:218).

Begreppet part i avtalsrättslig mening är brett: det omfattar fysiska personer, juridiska personer som företag och föreningar, samt det offentliga – stat, kommuner och myndigheter. Ingår ett företag exempelvis ett leveransavtal med en statlig myndighet via offentlig upphandling regleras relationen av samma grundläggande principer som gäller mellan privata parter, även om lagen om offentlig upphandling (LOU, 2016:1145) ställer egna formkrav för processen.

Definition av avtal

Enligt avtalslagens anbud-acceptmodell uppkommer ett avtal när en part lämnar ett anbud som motparten accepterar inom skälig tid – en princip som regleras i 1–9 §§ avtalslagen (1915:218). Definitionen är avsiktligt vid och rymmer situationer som sträcker sig långt bortom det skrivna kontraktet.

Det klassiska sättet att sluta avtal är genom ömsesidiga viljeförklaringar i tal eller skrift. Parterna utbyter ett uttryckligt erbjudande och en lika uttrycklig accept – tänk köparen som frågar om priset på hundra äpplen och säljaren som bekräftar affären. Värt att notera är att muntliga avtal i regel är lika bindande som skriftliga, även om bevissvårigheterna naturligtvis ökar.

Avtal kan också uppstå genom så kallat konkludent handlande – det vill säga att parterna agerar som om ett avtal gäller utan att uttryckligen formulera det i ord. Supermarketköpet är ett typexempel: kunden lägger varorna på bandet och betalar utan att någon verbal överenskommelse träffas. Samma princip kan aktualiseras i affärssammanhang, exempelvis när en uppdragstagare börjar utföra ett arbete utan att ett skriftligt avtal tecknats.

Därutöver kan avtal uppstå genom branschpraxis och sedvänja. En central begränsning är att svensk rätt som huvudregel inte godkänner negativ avtalsbindning – att tystnad tolkas som samtycke. En klausul av typen ‘avtalet anses godkänt om du inte svarar inom två veckor’ saknar normalt rättslig verkan. Undantag finns, bland annat i löpande affärsrelationer där parterna etablerat ett tydligt handlingsmönster.

Problem med avtal

Avtalsrättens generella regler kompletteras av ett flertal speciallagar anpassade för specifika situationer: köplagen (1990:931) reglerar köp mellan näringsidkare, konsumentköplagen (2022:260) och konsumenttjänstlagen (1985:716) gäller i konsumentförhållanden. Inom entreprenadrätten saknas motsvarande lagstiftning – i stället har branschen tagit fram standardavtal som AB 04 och ABT 06, vilka reglerar allt från ansvar och besiktning till viten och garantitider.

Vanliga tvister

Avtalsrättsliga tvister är vanligare än man kan tro och rör ofta;

• Avtalsbundenhet; frågan om avtal har ingåtts med bindande verkan. Som framgår av ovan kan avtal ingås på vitt skilda sätt där essensen av prövningen handlar om att fastställa vad parterna ville vid avtalstidpunkten. Detta är ofta ganska komplicerat.

• Avtalstolkning; frågan om hur ett avtal ska tolkas. Ibland kan ett avtal vara ganska kort författat i vilket klausulerna kan bli svåra att tolka. Det kan även hända att avtalet blir muntligt i vilket man då har ännu svårare att fastställa ett innehåll. Som hjälp för detta finns ett antal tolkningsprinciper som ska agera verktyg.

• Jämkning/ogiltighet? I svensk avtalsrätt finns vissa regler för hur avtal får ingås, vem som kan ingå avtalet, oskälighet m.m. Ett exempel på en fråga som inte allt för sällan aktualiseras är frågan om fullmakt; d.v.s. om ett bindande avtal har ingåtts med ett företag genom dess personal.

Vasa Advokatbyrå har arbetat med avtalsfrågor i snart 20 år, med erfarenhet från ärenden där fysiska personer, företag, kommuner och statliga myndigheter stått mot varandra. Hör av dig om du behöver juridisk rådgivning i en avtalsfråga.

Författad av jur. trainee Henrik Berg.