Skadestånd – förekomsten av försäkring

Som genomgående nämnt i Vasa Advokatbyrås tidigare artiklar om skadestånd, så kan man säga att skadeståndet syfte är att återställa den skadelidande i den situation som skulle förelegat om inte skadan inträffat. Hur detta går till varierar kraftigt beroende på skadeståndstyp, graden av skada m.m. Som exempel kan nämnas att sakskada och personskada beräknas på två vitt skilda sätt.

, Skadestånd – förekomsten av försäkring

Utöver att man i varje fall måste komma på vad det rör sig om för typ av skadestånd och de konkreta omständigheterna i övrigt, så är det viktigt att man även utreder om det finns en försäkring på den skadelidandes sida. Förekomsten av försäkring är ibland oviss då innebörden har en starkare koppling till vissa skador än andra. Ett exempel är att försäkringar generellt sett har en större innebörd för beräkningen av skadestånd gällande personskador än sakskador.

Nedan kommer vi kort beskriva hur försäkringar påverkar beräkningen av skadestånd.

Försäkringen

Frågan om vilken grad en försäkring kan komma att påverka beräkningen av skadestånd och förhållandet mellan försäkringen och skadeståndet i övrigt, är en fråga som är upp till diskussion. I svensk rätt finns huvudsakligen tre inställningar till förhållande mellan försäkringar och skadestånd som är;

  1. Att skadeståndet inte påverkas alls av en försäkring; alltså att den skadelidande kan uppbära både försäkringsersättning och skadeståndsersättning parallellt. Denna lösning har bl.a. valts gällande flera personförsäkringar, vilka förmodas vara en summaförsäkring där försäkringsbeloppet är förbestämt. Det anses vara upp till den skadelidande om denne vill ha en försäkring som täcker mer än den faktiska skadan. Denna princip har dock kommit att inskränkas något.
  1. Att man gör avdrag på skadeståndet för försäkringar, varav försäkringsbolaget sedan har regressrätt. Denna lösning används ofta där regresskrav har en stor ekonomisk innebörd, som exempel kan sjöförsäkringar nämnas.
  1. Att man gör avdrag på skadeståndet för försäkringen, men försäkringsbolaget inte har regressrätt. Denna lösning innebär att skadevållanden ansvar kommer att minska i proportion till skadelidandes möjlighet att göra gällande sin försäkring.

I svensk försäkringsrätt har andra och tredje principen kommit att bli absolut vanligast, då dessa utesluter att den skadelidande uppbär mer ersättning än den faktiska skadan. Bruk av första principen innebär att skadelidande kan gå med vinst genom att utsättas för skada, vilket inte är syftet med varken skadestånd eller försäkring.

Personskada

Vid skadeståndsskyldighet för personskada stadgas det uttryckligen i 5 kap. 3§ att ersättningsberäkning ska reduceras i proportion till förekommande försäkringar av viss typ. Dessa är (i) socialförsäkringen eller annan liknande förmån samt (ii) pension, sjuklön eller annan periodisk ersättning som betalas av arbetsgivaren eller försäkringsbolag om det är en anställningsförmån. Av detta följer som exempel att skadelidandes rätt till skadestånd minskar för del fall man får sjukersättning från jobbet. Även utbetalningar från arbetsstiftelser, försäkringar som arbetsgivaren tecknat och dylikt minskar rätten till skadestånd. Som exempel på ersättning enligt socialförsäkringen kan reducerad arbetsförmåga ersättas, i vilket skadeståndet avseende inkomstbortfall reduceras i motsvarande mån.

Utbetalningar som inte är att hänföra till socialförsäkringar, eller annan offentlig försäkring/ersättning, eller ersättning från arbetsgivaren påverkar som huvudregel inte skadelidandes rätt till skadestånd. En försäkring som faller utanför detta brukar vara privata personförsäkringar som man tecknar själv.

För personskador uppstår ingen rätt till regressrätt för varken det offentliga, arbetsgivare eller försäkringsbolag. Här har man alltså valt att tillämpa den tredje principen.

Sakskada

Gällande sakskada har man som huvudregeln valt den andra principen; att skadeståndet reduceras vid förekomsten av försäkring varpå försäkringsbolaget får en regressrätt. Regressrätten stadgas uttryckligen i 7 kap. 9§ försäkringsavtalslagen. Vid regressrätten är det viktigt att veta att försäkringsbolaget inträder i den skadelidandes ställe, i vilket försäkringsbolaget aldrig kan hamna i en bättre ställning gentemot den skadevållande. De invändningar den skadevållande hade kunnat göra gentemot den skadelidande, kan således även göras mot försäkringsbolaget.

Förhållandet mellan skadestånd och försäkring när det gäller sakskador har dock en bestämmelse som liknad de principer som gäller för personskador. I 3 kap. 6§ skadeståndslagen stadgas att den skadelidandes rätt till skadestånd kan komma att jämkas om det är skäligt med hänsyn till föreliggande försäkringar eller försäkringsmöjligheter. Av detta följer att den skadelidande faktiskt kan gå miste om ersättning för de fall man haft möjlighet att försäkra sin egendom men ej gjort detta. Denna bestämmelse gäller främst dyrare saker som skepp, lyx-bilar, fastigheter och dylikt. Att inte ha en försäkring ses alltså som en form av medvållande i vilket skadelidande själv står risken. Denna bestämmelse gäller ej för de fall skadeståndsgrunden är principalansvaret, arbetsgivares ansvar för anställda, eller om det offentliga vållat skadan.

Frågan om försäkringar kan komma att påverka skadelidandes möjligheter till skadestånd får således besvaras att huvudregeln torde vara någon form av påverkan. Hur denna påverkan dock sker i praktiken är dock svårt att säga då man måste beakta skadans art, skadeståndsgrunden, försäkringstypen, skadevållande och mycket mer. En bedömning som t.o.m. försäkringsbolagen har svårt att göra.

Vasa Advokatbyrå har arbetat med skadeståndsfrågor i snart 20 år. Vi har representerat både skadelidande och skadevållande i ett stort antal processer. Genom denna erfarenhet har vi förvärvat en särskild insikt i områdets komplexitet och vikten av att alltid värna om just dina intressen. Tveka inte att höra av dig!

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Call Now ButtonSamtalet är kostnadsfritt