Tvistemål kan delas in i indispositiva tvistemål och dispositiva tvistemål. Dispositionsprincipen som behandlas i den här artikeln, blir som huvudregel endast aktuell i dispositiva tvistemål. Vad principen innebär kommer vi förklara närmare i den här artikeln.
Allmänt om principen
Reglerna som blir gällande i ett dispositivt tvistemål påverkas av dispositionsprincipen. Principen innebär bland annat att domstolen inte på egen hand ska utföra några processhandlingar, utan det kan bara bli aktuellt om båda eller någon av parterna skulle begära det av domstolen. I sådana tvistemål där principen inte gäller, har domstolen många gånger ett krav på sig att på egen hand utföra olika processhandlingar, vilket på latin kallas att domstolen handlar ex officio.
Lagbestämmelser som ger uttryck för principen
I 17 kapitlet 3 § rättegångsbalken, framgår att ”dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat”. I praktiken innebär det att domstolen i dispositivt tvistemål enligt dispositionsprincipen exempelvis inte får döma ut ett högre belopp, än vad parten som begärt beloppet har gjort gällande i sitt yrkande. Med yrkande menas enkelt uttryck något som du begär och dina yrkanden brukar anges i stämningsansökan, som normalt sätt skickas in till tingsrätten.
Om en part erkänner någon omständighet, är det erkännandet i regel bindande enligt dispositionsprincipen, vilket framgår av 35 kapitlet 3 § rättegångsbalken. Förutsättningen är då som nämnt att det rör ett dispositivt tvistemål.
Syftet med principen
I Sverige har vi i stor utsträckning fri företagsamhet och avtalsfrihet. Genom detta har medborgarna möjlighet att värna om sina egna ekonomiska intressen. Ett sätt för medborgarna att värna om sina ekonomiska intressen är genom juridiska processer. De medborgare som blir parter i ett mål anses därför ha rätt att välja om de vill tvista om sina frågor i rätten och om de anser det värt att lägga tid och pengar på att processa om saken. Därför ska domstol enligt principen inte bestämma huruvida parterna ska tvista eller ej. Inte heller ska domstolen enligt principen lägga sig i vilka krav som parterna ska ha i målet.
Undantag från dispositionsprincipen i dispositiva tvistemål
Även om målet rör ett dispositivt tvistemål är det vissa saker som ankommer på domstolen. Exempelvis är det domstolen som brukar värdera den bevisning som parterna lagt fram i målet. Domstolen kan också ofta avgöra målet utifrån någon rättsregel, trots att ingen av parterna har gjort gällande den rättsregeln.
Att tänka på:
Vad som framgår i den här artikeln är endast översiktligt, i syfte att ge dig en bild av hur dispositionsprincipen fungerar. Det kan finnas undantag från vad som framgår i den här artikeln, varför du alltid bör ha för vana att kontakta en jurist, om du har hamnat i en tvist i ett dispositivt tvistemål. Vasa Advokatbyrå AB har hjälpt många klienter med att driva deras tvister. Tveka inte att kontakta oss, så hjälper vi dig också med din tvist.
Läsvärt
Bevisbörda och beviskrav i tvistemål | SvJT
Vem är vem – Sveriges Domstolar
Tvistemål – dispositiva och indispositiva mål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Detta betyder förlikning och när den är tillåten – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Tvistemål i tingsrätt – så går det till – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag