En balkong är mer än en investering – det är en förlängning av hemmet. Reglerna skiljer sig åt beroende på om det handlar om ett en- eller tvåbostadshus eller en bostadsrätt, och det är inte alltid uppenbart när bygglov krävs. Den här artikeln reder ut vad plan- och bygglagen (PBL) säger om saken, med praktiska råd för dig som planerar att bygga balkong.
Då behöver du bygglov för dina planer
En balkong räknas som en tillbyggnad enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL), vilket innebär att bygglov som huvudregel krävs. Balkongbygget medför normalt även en fasadändring – byggnadens yttre utseende förändras – vilket är ytterligare ett skäl till att lov behövs. Byggnadsnämnden väger bland annat in hur balkongen förhåller sig till omgivningen och stadsbilden när de bedömer ansökan. Det är balkongplanens storlek som slutligen avgör om undantag från lovplikten kan tillämpas. Behöver du söka bygglov gör du det hos din kommuns byggnadsnämnd, som har tio veckor på sig att lämna besked från det att ansökan kom in.
Hur stor balkong får man bygga utan bygglov
Enligt 9 kap. 5 a § PBL är en- och tvåbostadshus inom detaljplanelagt område undantagna från krav på bygglov för mindre tillbyggnader. I praktiken innebär det att du som husägare kan uppföra en balkong på upp till 15 kvadratmeter utan att ansöka om bygglov – oavsett hur huset klassificeras av byggnadsnämnden. Undantaget är dock inte detsamma som fritt fram: du måste göra en anmälan till byggnadsnämnden och invänta startbesked innan bygget får påbörjas. Dessutom styr alltid gällande detaljplan vad som är tillåtet på fastigheten. En detaljplan reglerar hur marken får användas och hur bebyggelsen ska utformas, och den gäller oavsett balkongplanens storlek.
Om du bor i bostadsrätt
Äger du en bostadsrätt gäller andra förutsättningar. Undantaget om 15 kvadratmeter utan bygglov är förbehållet en- och tvåbostadshus och kan inte tillämpas på lägenheter i flerbostadshus. Hur processen ser ut i detalj beror på din bostadsrättsförenings stadgar och stämmoordning, men nedan följer en beskrivning av det vanligaste förfarandet.
Börja med att kontakta föreningens styrelse och undersök om fler grannar är intresserade av att bygga balkong – ett gemensamt projekt kan vara mer kostnadseffektivt och lättare att driva igenom. Frågan kan också lyftas som en motion vid föreningens årsstämma. Om en bostadsrättshavare vars lägenhet påverkas negativt röstar nej krävs två tredjedelars majoritet bland de röstande, och beslutet måste dessutom godkännas av hyresnämnden. Röstar stämman ja är det föreningen – som fastighetsägare – som ansöker om bygglov och ingår avtal med en balkongentreprenör. Tänk på att nya balkonger kan höja årsavgifterna, något som bör redovisas tydligt för medlemmarna innan beslut fattas.
Glasa in balkong – vad gäller
En inglasning av en befintlig balkong kräver bygglov eftersom åtgärden förändrar byggnadens yttre utseende och därmed utgör en fasadändring. Det finns också brandsäkerhetsskäl att beakta: inglasning kan påverka utrymningsvägar och byggnadens brandskyddslösningar. Bor du i bostadsrätt krävs dessutom föreningens tillstånd. Tekniskt måste det finnas ett tak eller en ovanliggande balkong att ansluta inglasningssystemet mot. Inglasningen ska i form, färg, material och detaljutformning anpassas till den befintliga byggnaden – ett krav som byggnadsnämnden granskar i samband med lovprövningen.
Avslag på ansökan om bygglov – vad kan jag göra nu?
Ett avslag på en bygglovsansökan innebär att du inte får genomföra dina planer som de ser ut. Du har dock rätt att överklaga beslutet. Överklagandet ska vara skriftligt, ange vilket beslut du vill ha ändrat och varför, samt innehålla dina kontaktuppgifter. Det skickas till den myndighet som fattade beslutet – byggnadsnämnden – som sedan vidarebefordrar det till länsstyrelsen. En jurist kan granska grunden för avslaget och bedöma om det finns rättsliga förutsättningar att driva ärendet vidare, vilket ofta är avgörande för om ett överklagande lyckas.
Läsvärt om avslag på ansökan om bygglov
Bygglov: När behövs lov eller anmälan – Stockholms stad
NJA 2009 s. 550 – Likhetsprincipen vid föreningsstämmobeslut i bostadsrättsförening – lagen.nu
Avslag bygglov – del 2 – Vasa Advokatbyrå
Entreprenadjuridik: bygglov, startbesked och slutbesked – Vasa Advokatbyrå
Hjälp med tvistelösning för bostadsrättsförening – Vasa Advokatbyrå
Författad av: Natalie Holm