2 exempel på metoder för att tolka lagrum

Att tolka lagrum är en grundläggande del av juridiskt arbete. En enskild paragraf kan sällan läsas isolerad – den måste förstås i sitt rättsliga sammanhang och i relation till övriga bestämmelser. Jurister använder etablerade lagtolkningsmetoder för att fastställa vad en regel faktiskt innebär i ett konkret fall. I den här artikeln går vi igenom två av de vanligaste: bokstavstolkning och teleologisk tolkning.

Bokstavstolkning

Bokstavstolkning innebär att man håller sig till ordens faktiska betydelse i lagtexten – ibland med stöd av ordbok eller allmänt språkbruk. Historiskt har lagstiftaren ofta eftersträvat att paragraferna ska kunna läsas och tillämpas utan djupare analys. För klara och entydiga bestämmelser fungerar metoden väl. Ta exempelmeningen “Det får vara högst 500 personer i lokalen samtidigt” – här råder knappast någon tvekan: 501 är för många, och oavsett hur en person identifierar sig räknas den som en av de 500. Men metoden har sina begränsningar, och i många fall leder en renodlad bokstavstolkning till felaktiga eller oskäliga slutsatser.

Betrakta i stället meningen “En vårdnadshavare får ta med sig två barn gratis på bussen.” Vid första anblick verkar den självklar – men den väcker genast flera tolkningsfrågor. Vem räknas som vårdnadshavare? Har en förälder utan legal vårdnad rätt till samma förmån? Avses barnets egna barn, eller räcker det att följa med vilka två barn som helst? Och vad är åldersgränsen – är en sjuttonåring ett “barn” i lagens mening? Enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken definieras vårdnad rättsligt, men bussbiljettregelns lydelse ger inget svar på dessa frågor. Det är precis den typen av tolkningsproblem som illustrerar bokstavstolkningens begränsningar.

Teleologisk tolkning

Den teleologiska tolkningsmetoden utgår från lagstiftarens syfte – vad ville man uppnå med bestämmelsen? I många lagar finns en inledande paragraf som anger det övergripande ändamålet. Marknadsföringslagen (SFS 2008:486) är ett tydligt exempel: redan i 1 § slås det fast att lagen syftar till att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Med ändamålsparagrafen som utgångspunkt blir de efterföljande bestämmelserna både lättare att läsa och lättare att tillämpa korrekt.

Det vanligaste verktyget för att fastställa syftet med en paragraf är att gå till förarbetena – framför allt propositionen. En proposition redovisar inte bara regeringens ståndpunkt utan innehåller också yttranden från remissinstanser som Lagrådet och myndigheter med juridisk spetskompetens. Där framgår ofta hur centrala begrepp är avsedda att förstås och hur paragrafen ska tillämpas i praktiken. Det gör propositionen till en av de viktigaste rättskällorna vid teleologisk tolkning.

När propositionen inte ger ett tillräckligt tydligt svar är nästa steg att undersöka hur Högsta domstolen – eller Högsta förvaltningsdomstolen i förvaltningsrättsliga ärenden – har tolkat bestämmelsen i sina avgöranden. HD:s prejudikat är vägledande för underrätterna och ger ofta den mest auktoritativa bilden av hur en paragraf ska förstås. Genom att systematiskt gå igenom förarbeten, praxis och relevant doktrin kan en jurist i de flesta fall bilda sig en välgrundad uppfattning om rättsläget i det enskilda fallet.

Att tänka på vid tolkning av lagrum

Som framgår ovan räcker det sällan att bara läsa lagtexten för att bedöma sin position i en tvist. En paragraf kan dessutom vara underordnad en annan – exempelvis kan EU-rätt ha företräde framför nationell lag, eller en speciallag gälla före en allmän (lex specialis). Det innebär att den bestämmelse du hittat kanske inte ens är tillämplig i ditt fall. Vasa Advokatbyrå AB arbetar med rättsutredningar och tvistelösning, framför allt inom fastighetsrätt, entreprenadrätt, kommersiell hyresrätt, försäkringsrätt, avtalsrätt och skadeståndsrätt. Hör av dig om du behöver hjälp att navigera ett rättsligt problem.

Läsvärt om att tolka lagrum

De svenska lagförarbetenas vara eller inte vara som rättskälla — effekter av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen | SvJT

Propositioner – Regeringen.se

Vi förklarar förlikning – Vasa Advokatbyrå

Stämning i tingsrätten – så här gör du – Vasa Advokatbyrå

Så jobbar en advokatbyrå – Vasa Advokatbyrå

Författad av: Alexander Isehag