Vad gäller i en bostadsrättsförening?

Att driva en bostadsrättsförening ställer höga krav på kännedom om det regelverk som styr verksamheten. Den här artikeln ger en juridisk överblick av de viktigaste reglerna – från styrelsens sammansättning och befogenheter till stadgar och revision. Eftersom regleringen är omfattande fokuserar vi på de delar som erfarenhetsmässigt ger upphov till flest frågor och tvister.

Vad som gäller för styrelsen

Styrelsen spelar en central roll i föreningen och har enligt lag omfattande befogenheter. Det är styrelsen som löpande fattar beslut om föreningens organisation och ekonomi – men också om mer avgörande frågor, som antagande av nya medlemmar, vilket framgår av 2 kap. 2 § bostadsrättslagen. Ett praktiskt råd: dokumentera alltid styrelsebeslut i protokoll, eftersom bristfällig protokollföring kan skapa problem vid en framtida granskning eller tvist.

Enligt 7 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar ska styrelsen som huvudregel bestå av minst tre ledamöter. Har styrelsen fler än fem ledamöter måste minst två utses av föreningsstämman; vid färre än fem räcker det med att stämman utser en ledamot. Ordföranden väljs normalt av styrelsen själv, om inte stadgarna föreskriver annat. Värt att notera är att styrelseledamöter bär ett personligt skadeståndsansvar för skada som de uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar föreningen, varför tydliga rutiner för styrelsens arbete är viktiga.

Stadgarna i föreningen

Bostadsrättsföreningen regleras primärt av bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar, men stadgarna ger föreningen möjlighet att skräddarsy regler efter sina egna behov. Stadgar som antagits på korrekt sätt är bindande för stämman, styrelsen och samtliga medlemmar. Det är därför viktigt att stadgarna hålls aktuella och att eventuella ändringar genomförs på det sätt lagen föreskriver.

Stadgarna måste alltid innehålla ett antal obligatoriska uppgifter, reglerade i 9 kap. 5 § bostadsrättslagen. Dit hör föreningens namn, hur stämman ska sammankallas samt vilken verksamhet föreningen avser att bedriva. Saknas dessa uppgifter kan stadgarna angripas som ofullständiga – något som kan få praktiska konsekvenser vid exempelvis en fastighetsöverlåtelse eller en rättslig tvist.

Val av revisor

Revisorn behöver normalt inte vara medlem i föreningen, men får varken vara anställd i den eller stå i beroendeförhållande till styrelsen. Oberoendet är lagstadgat: revisorn får inte heller vara nära anhörig till eller sambo/make med en styrelseledamot. Saknar revisorn auktorisation eller godkännande ställs krav på bosättning inom EES, med möjlighet för Bolagsverket att bevilja undantag. Välj gärna en revisor med erfarenhet av bostadsrättsföreningar – en kunnig revisor kan tidigt uppmärksamma ekonomiska oegentligheter och därmed skydda föreningens intressen.

Att tänka på:

Regelverket för bostadsrättsföreningar är som framgår omfattande, och den här artikeln täcker bara ett urval av de frågor som kan uppkomma. Hamnar föreningen i tvist med en medlem eller tredje part är det klokt att anlita juridisk hjälp tidigt – ju tidigare en jurist kopplas in, desto bättre är förutsättningarna att lösa tvisten utan kostsamma domstolsprocesser. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av att företräda bostadsrättsföreningar och kan bistå er oavsett om det rör sig om en intern konflikt eller ett ärende mot extern part.

Läsvärt

Nedsättning av årsavgift | SvJT

Bostadsrättsföreningar kan ha olagliga stadgar – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio

Bostadsrättsförening – styrelse beviljas ansvarsfrihet – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Avgifter i bostadsrättsförening – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Vad är stämma i bostadsrättsförening – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag