Som styrelseledamot i en bostadsrättsförening är det avgörande att förstå reglerna kring styrelsens ansvar och hur ansvarsfrihet beviljas – eller nekas. Den här artikeln ger dig en praktisk genomgång av vad som gäller.
Allmänt om ansvarsfrihet
Styrelsens grundläggande uppgift är att förvalta bostadsrättsföreningen på ett ändamålsenligt sätt. På den ordinarie föreningsstämman tar medlemmarna ställning till om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret – det vill säga om styrelsen ska hållas fri från ersättningskrav för sin förvaltning. Reglerna finns i lagen om ekonomiska föreningar (2018:672), som tillämpas på bostadsrättsföreningar via bostadsrättslagen (1991:614). Notera att det finns undantag där föreningen trots beviljad ansvarsfrihet kan rikta krav mot styrelsen – mer om det längre ned i artikeln.
Så många röster krävs för att neka ansvarsfrihet
Ansvarsfrihet kan nekas på två alternativa grunder – det räcker att en av dem är uppfylld. Antingen röstar en majoritet av de röstberättigade närvarande på stämman mot ansvarsfrihet, eller så gör minst 10 % av samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen det. Det sistnämnda kallas minoritetsregeln och innebär att en tiondel av medlemskåren kan stoppa ett ansvarsbeviljande, oavsett hur stor majoritet som är representerad på stämman.
Ansvarsfrihet behöver inte behandlas samlat för hela styrelsen. Stämman kan bevilja ansvarsfrihet för vissa ledamöter men neka den för andra – exempelvis om en enskild ledamot fattat ett beslut som orsakat föreningen ekonomisk skada.
Skadeståndsansvar för styrelseledamot
Nekad ansvarsfrihet öppnar möjligheten för föreningen att rikta en skadeståndstalan mot dig. Grunden för kravet framgår normalt av stämmoprotokollet. Talan kan riktas individuellt mot en enskild ledamot eller kollektivt mot hela styrelsen. Enligt 17 kap. lagen om ekonomiska föreningar (2018:672) gäller som utgångspunkt att talan måste väckas inom ett år från stämmobeslutet – annars anses rätten att kräva skadestånd i regel ha gått förlorad.
Beviljad ansvarsfrihet utgör normalt ett starkt hinder mot senare skadeståndskrav. Det finns dock situationer där föreningen trots detta kan vinna framgång med en talan, vilket behandlas i nästa avsnitt.
Skadeståndsansvar trots beviljad ansvarsfrihet
Det viktigaste undantaget gäller när en styrelseledamot undanhållit väsentlig information inför stämmobeslutet. Om medlemmarna saknade relevanta uppgifter när de röstade om ansvarsfrihet, kan beslutet angripas med argumentet att ett korrekt informerat stämmobeslut hade blivit ett annat. Ansvarsfriheten anses då inte ha beviljats på giltig grund.
Vid konstaterat undanhållande av information gäller inte ettårsregeln. I stället tillämpas de allmänna preskriptionsreglerna i preskriptionslagen (1981:130), vilket innebär att föreningen kan ha rätt att väcka talan betydligt senare än ett år efter stämmobeslutet.
Att tänka på
Att föreningen riktar krav mot dig innebär inte automatiskt att du är ansvarig. En jurist kan granska omständigheterna och bedöma om kraven är välgrundade. Vasa Advokatbyrå har erfarenhet av tvister mellan styrelseledamöter och bostadsrättsföreningar och hjälper dig att ta tillvara dina intressen.
Läsvärt
Mål: Ö 3977-11 – Högsta domstolen
Associationsrättsligt samtycke och skadestånd | SvJT
Bostadsrättsförening och dess regler – Vasa Advokatbyrå
Ordförande i bostadsrättsförening – Vasa Advokatbyrå
Bostadsrätt – Rätt att ta del av handlingar – Vasa Advokatbyrå
Författad av: Alexander Isehag