En bostadsrättsförening har rätt att ta ut flera olika typer av avgifter av sina medlemmar. De tre huvudsakliga – insats, upplåtelseavgift och årsavgift – regleras i bostadsrättslagen (2018:1272) och fyller var och en en tydlig juridisk funktion. Den här artikeln reder ut vad som gäller för respektive avgift.
Insats
Begreppet insats hämtas ursprungligen från lagen om ekonomiska föreningar, men för bostadsrättsföreningar kompletteras insatsen av upplåtelseavgiften. Insatsens storlek för respektive bostadsrättshavare anges normalt i upplåtelseavtalet – liksom årsavgift och upplåtelseavgift, som behandlas nedan.
Det är i regel styrelsen som fastställer insatsens storlek, men stadgarna kan föreskriva något annat. Vill föreningen ändra insatsen krävs som huvudregel beslut av föreningsstämman. Beloppet måste gå att motivera sakligt – och i praxis har det accepterats att insatsen varierar mellan lägenheterna utifrån deras storlek i kvadratmeter.
Upplåtelseavgift
Upplåtelseavgiften är inte obligatorisk; den tas bara ut om föreningens stadgar föreskriver det. Precis som med insatsen är det styrelsen som normalt beslutar om avgiftens storlek. Lagstiftarens ursprungliga tanke var att upplåtelseavgiften skulle erläggas av nya medlemmar i samband med insatsen – framför allt när föreningen funnits en tid och dess ekonomiska ställning förändrats sedan de ursprungliga insatserna fastställdes.
Om föreningen amorterat på sina lån eller om fastighetens marknadsvärde stigit, skulle en ny medlem annars kunna göra en oförtjänt vinst på de befintliga medlemmarnas bekostnad. Vid en eventuell upplösning av föreningen sker en utskiftning till medlemmarna, och utan en korrekt kalibrerad upplåtelseavgift riskerar nyare medlemmar att få ut mer än vad de betalat in. Upplåtelseavgiften fyller alltså funktionen att upprätthålla en rättvis ekonomisk balans mellan äldre och nya medlemmar.
Årsavgift
Enligt 7 kap. 14 § bostadsrättslagen har föreningen rätt att ta ut en årsavgift för att finansiera den löpande verksamheten, inklusive reparationer och underhåll. Styrelsen beslutar normalt om avgiftens storlek men är bunden av stadgarnas ramar; enligt 9 kap. 5 § bostadsrättslagen ska stadgarna ange hur årsavgiften beräknas. En praktisk lösning som många föreningar tillämpar är att differentiera avgiften – det vill säga att ta ut en annan nivå för bostadslägenheter än för lokaler som upplåts till näringsidkare.
Att tänka på:
Regelverket kring avgifter i bostadsrättsföreningar är omfattande och kräver att stadgar, stämmobeslut och lagstiftning samverkar korrekt. Vid oklarheter eller tvister bör föreningen rådfråga en jurist med erfarenhet av föreningsrätt. Vasa Advokatbyrå AB biträder löpande bostadsrättsföreningar i juridiska frågor – från tolkning av stadgebestämmelser till hantering av tvister.
Läsvärt
Kraftig ökning av obetalda bostadsavgifter (di.se)
Mål: T 5195-14 – Högsta domstolen
När vräkning ur bostadsrätt kan vara befogat – 3 giltiga grunder (vasaadvokat.se)
Generalklausulerna och likhetsprincipen (vasaadvokat.se)
Fem sätt för en bostadsrättsförening att förbättra sin ekonomi (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag