Man gör i processrätten, beträffande tvistemål, en skillnad mellan dispositiva och indispositiva tvistemål. Indispositiva tvistemål kännetecknas av att det finns ett allmänt intresse för staten att sätta snävare ramar kring processen än vid dispositiva mål. Ett exempel är familjerättsliga mål där domstolen förväntas ta en mer aktiv roll i fråga om bevisning, vittnen och vilka faktorer rätten får grunda sitt avgörande i. I dispositiva tvistemål är det parterna som sätter ramarna för processen. Exempelvis får inte domstolen utdöma annat än vad parterna begärt. Det är också möjligt för parterna att avgöra ärendet genom en förlikningsförhandling.
Om båda parterna ej infinner sig i rättegången ska målet avskrivas.
Frågan är vad som händer om den ena parten ej infinner sig i rätten? Om svaranden ej infinner sig kan rätten, om käranden yrkat på det, meddela tredskodom. Tredskodom kan enbart meddelas i dispositiva tvistemål.
Rätten kan enligt dagens regler meddela tredskodom i tre situationer. Dessa är; om en part ej kommer till sammanträde, om käranden intar en alltför passiv roll under rättegången och om svaranden ej inkommit med sitt svaromål.
Det grundläggande syftet med en tredskodom är att få svaranden att inte fördröja processen i onödan.
Om svaranden ej infinner sig i rättegången ska käromålet i regel bifallas.
De rättsverkningar som följer av en tredskodom är inte detsamma som följer av en vanlig dom. Det är exempelvis inte möjligt att överklaga en tredskodom, istället måste parten som fått domen ansöka om återvinning. Återvinning ska ske i samma tingsrätt som meddelade tredskodomen och det ska göras senast en månad efter att domen meddelades.
En tredskodom som vunnit laga kraft kan upphävas genom resning, kraven härtill är dock såpass högt ställda att detta sällan händer. Men möjligheten finns.
Självklart kostar första telefonsamtalet ingenting. Så skriv till oss så ringer vi upp dig så snart vi kan. Förbered dig så gott du kan med den information du har tillgänglig.
