Vi förklarar rivningslov

I ett detaljplanelagt område krävs det som huvudregel ett rivningslov enligt 9 kap. 10 § plan- och bygglagen (PBL). Detsamma gäller i områden där kommunen genom områdesbestämmelser infört utökad lovplikt. Även utanför dessa situationer kan det finnas krav på att göra en anmälan till byggnadsnämnden. Den här artikeln går igenom när rivningslov respektive rivningsanmälan krävs, vad konsekvenserna blir vid olovlig rivning och vad en ansökan bör innehålla.

Vad är rivningslov?

Med rivning avses att man helt tar bort en byggnad eller en del av en byggnad, inklusive stommen. Är stommen kvar räknas åtgärden inte som rivning – men har man rivit allt utom grunden betraktas det ändå som rivning enligt PBL. Även en delrivning, där bara en del av byggnaden tas bort, omfattas av begreppet. Detsamma gäller om man vill flytta en byggnad från en plats till en annan: det räknas som rivning och kräver i så fall både rivningslov och bygglov.

Rivningslov krävs sammanfattningsvis i följande situationer:

• om rivning av en byggnad eller del av en byggnad sker inom ett område med detaljplan,
• om rivning av en byggnad eller del av en byggnad sker inom ett område där kommunen har bestämt att det krävs rivningslov.

Byggnader som är undantagna från bygglovsplikt – exempelvis friggebod – kräver normalt inte heller rivningslov. Kommunen har dock möjlighet att i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta om rivningslov även för sådana byggnader (9 kap. 10 § plan- och bygglagen).

När krävs rivningsanmälan?

Även när rivningslov inte krävs kan en anmälan till byggnadsnämnden vara obligatorisk – detta regleras i 9 kap. 16 § plan- och bygglagen. Beroende på omständigheterna kan även andra regelverk aktualiseras. Berör rivningen förorenad mark kan tillstånd eller dispens krävas enligt miljöbalken, och har byggnaden ett kulturhistoriskt värde kan kulturmiljölagen bli tillämplig. Det är klokt att kartlägga samtliga krav i god tid innan rivningsarbetena påbörjas.

Vad händer om man river utan rivningslov?

En rivning utan erforderligt lov utgör en olovlig åtgärd enligt PBL och leder till en sanktionsavgift. Avgiften tas ut även om man ansöker om rivningslov i efterhand – det finns alltså inget sätt att i efterhand undvika påföljden genom att söka lov retroaktivt.

Vilka handlingar krävs för rivningslov?

Ansökan om rivningslov lämnas skriftligen till byggnadsnämnden och ska innehålla de uppgifter som behövs för prövningen – vanligtvis ritningar och en beskrivning av åtgärden. Ansökan ska också innehålla ett förslag på kontrollansvarig: en certifierad person som säkerställer att lagstiftningens krav uppfylls, upprättar en kontrollplan och följer upp att den efterlevs. Är du osäker på om ditt projekt kräver rivningslov är det klokt att kontakta kommunens byggnadsnämnd innan några åtgärder vidtas.

När ansökan kommit in granskar byggnadsnämnden om den är komplett. En ofullständig ansökan leder till begäran om komplettering, vilket förlänger handläggningstiden. Se därför till att bifoga samtliga relevanta handlingar redan från start – det minskar risken för onödiga förseningar i processen.

Att tänka på

Det viktigaste är att i god tid ta reda på om din planerade rivning kräver lov eller anmälan. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för vägledning i det konkreta fallet. Har du frågor av juridisk karaktär – till exempel om du fått ett avslag, vill överklaga ett beslut eller behöver hjälp med kontrollplanen – är du välkommen att kontakta oss på Vasa Advokatbyrå.

Läsvärt

Ultimata guiden om att bygga utan bygglov – Vasa Advokatbyrå

Vi förklarar bygglov och förhandsbesked – Vasa Advokatbyrå

Avslag bygglov – Vasa Advokatbyrå

När du behöver bygglov – Boverket

Författad av: Jenny Thalin