Alla företag i Sverige har immateriella tillgångar, men vad är det egentligen? De immateriella tillgångarna utgör cirka 80 procent av ett företags värde, och ofta till och med mer än så. Bara för att du inte kan ta på något betyder det inte att det inte är värt något, vilket i allra högsta grad gäller ditt företags immateriella tillgångar som är minst lika viktiga som de fysiska. Tillgångar som inte är materiella, det vill säga tillgångar som du inte kan ta på, är de så kallade immateriella tillgångarna i ditt företag. Det är inte det lättaste att hålla koll på vad som gäller för immateriella tillgångar och vad det är ur ett juridiskt perspektiv eftersom det finns en drös olika lagar som gäller på området för immaterialrätt. I denna artikel kommer vi därför att göra en genomgång av just immateriella tillgångar och vad du bör tänka på för att hantera dem på bästa sätt i ditt företag.
Vad är en immateriell tillgång?
Immateriella tillgångar kan till exempel handla om: varumärken, affärsmodeller, know-how, databaser och uppfinningar. Namnet på ditt företag, din produkt eller tjänst, logotyper för företaget, företagshemligheter, kundregister, databaser och egenutvecklad teknik är bara några av flera exempel på immateriella tillgångar. Som du kanske märker är det ganska mycket av det ditt företag är byggt på. Det är därför väldigt viktigt att ha koll på företagets immateriella tillgångar och även ha en handlingsplan. I bokföringsnämndens allmänna råd om Årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) har en immateriell tillgång definierats som “en icke-monetär tillgång utan fysisk form” (se K3/BFNAR 2012:1). Det specificeras även att övriga finansiella tillgångar inte är immateriella tillgångar. Det är viktigt att komma ihåg att immateriella tillgångar kan vara både egenupparbetade och förvärvade. En immateriell tillgång kan förvärvas till exempel genom att ett företag köper ett patent eller en licens. Om tillgången istället är egenupparbetad har den utvecklats av företaget själv. Om den immateriella tillgången har ett bestående värde för företaget utgör det en anläggningstillgång vilket får betydelse för hur företaget bokför tillgången.
Vad är en immateriell rättighet?
Vissa av dom immateriella tillgångarna kan du skydda som immateriella rättigheter. De immateriella rättigheterna är: patent, som är ett skydd för en ny teknisk lösning, varumärke, som är ett kännetecken för en produkt eller tjänst exempelvis namnet på varan eller tjänsten, designskydd som skyddar utseendet på en produkt men inte dess funktion, upphovsrätt som skyddar konstnärligt skapande som exempelvis musik, film och litteratur. Registreringen av de immateriella tillgångarna du vill skydda som immateriella rättigheter gör du hos Patent- och registreringsverket. När det kommer till just upphovsrätt kan det vara värt att nämna att du får denna immateriella rättighet automatiskt. Du behöver alltså inte ansöka om upphovsrätt utan den uppstår automatiskt när verket skapas. Innehavaren av upphovsrätten (skyddsobjektet) är “den som skapat” verket vilket framgår av 1 § i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Om det är flera som skapat verket kan de få en gemensam upphovsrätt. Viktigt att ha i åtanke är att det för upphovsrätt krävs att verket är originellt, det vill säga unikt.
De immateriella rättigheterna ger rättighetsinnehavaren tidsbegränsad ensamrätt till sina tillgångar. Om du ansöker och får ett immaterialrättsligt skydd för dina immateriella tillgångar är du med andra ord rättighetsinnehavaren. Ensamrätten innebär exempelvis att du är den enda som får framställa kopior, utnyttja uppfinningen kommersiellt eller använda dig av varumärket eller designen. Som rättighetsinnehavare har du emellertid möjlighet att tillåta andra att använda rättigheten mot ekonomisk ersättning t.ex. genom så kallade licenser. Ett gott råd är att gå igenom vilka immateriella tillgångar just ditt företag har och fundera kring om du bör registrera dessa för att få ett skydd mot intrång. Det bör uppmärksammas att rättighetsinnehavaren endast får tidsbegränsad ensamrätt. Under hur många år skyddet gäller skiljer sig från en immateriell rättighet till en annan. När det kommer till upphovsrätten gäller den i hela 70 år efter upphovsmannens död medan ett patent gäller i max 20 år. Varumärkesskydd som alltså till exempel kan bestå av ord, figurer och bokstäver/siffror gäller i tio år och kan sen förlängas med 10 år i taget, hur länge som helst. Till sist designskyddet, ett designskydd gäller i max 25 år.
Immaterialrätten – ett snårigt område
Immaterialrätt reglerar rätten till skydd för olika former av immateriell egendom, till exempel patent, varumärken och upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det främsta syftet med den immaterialrättsliga lagstiftningen är alltså att ge intellektuella prestationer ett skydd mot olovlig plagiering. Skyddet ska fungera som ett incitament till nyskapande. Immaterialrätten brukar delas in i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Det industriella rättsskyddet omfattar skydd för uppfinningar genom patent och skydd för nya växtsorter. De fyra undergrupperna inom immaterialrätten är upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt och känneteckensrätt, varumärkesrätt. Det finns en drös med viktiga lagar på området, däribland lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL), patentlagen, varumärkeslagen, mönsterskyddslagen, marknadsföringslagen, konkurrenslagen och lagen om företagsnamn.
Att tänka på när det kommer till immateriella tillgångar i ditt företag
Immaterialrättsområdet är som tidigare nämnt snårigt. Det kan vara svårt att orientera sig i all den lagstiftning som påverkar ditt företag när det kommer till immateriella tillgångar. Vi rekommenderar därför att du bör ha en god strategi för att hantera företagets immateriella tillgångar. En sådan strategi kallas IP-strategi. Vad gäller då om ett annat företag bryter mot ensamrätten genom att kopiera ditt företags produkt trots att ni kanske må ha en god IP-strategi? Jo, företaget blir helt enkelt skyldig att betala ersättning och skadestånd. Om intrånget i upphovsrätten eller mönsterskyddet är medvetet är det dessutom straffbart. Om det är så att intrångsgöraren inte upphör med intrånget trots dina uppmaningar kan du gå vidare i ärendet och stämma intrångsgöraren i domstol. Att ta hjälp i att formulera stämningsansökan och ha en jurist vid din sida som kan hjälpa dig genom hela processen är ofta mycket fördelaktigt. Vi på Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet i att bistå företag och privatpersoner i tvister och våra kunniga jurister hjälper dig gärna vidare i ditt ärende.
Läsvärt
Immateriella tillgångar I Patent- och registreringsverket
Ansök om stämning gällande patent I Sveriges Domstolar
Stämningsansökan: Så här gör du – Din #1 guide – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Vilka två typer av tvistemål finns det? – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Skribent: Natalie Holm