Samäganderättslagen gäller sedan 1904. Åren till trots är lagen än tillämplig.
Eftersom ämnet för denna artikel är samäganderätt kan det vara på sin plats att klargöra begreppet utan dess förled. Det är äganderätten som åsyftas. I vardagligt tal är det troligen ganska lätt att avgöra vad det innebär att äga en sak, ta din telefon eller kaffet du köpte igår. De är dina, du äger de. Äganderätten får emellertid en annan innebörd i juridiska sammanhang.
Samäganderätt innebär en rätt för två eller flera personer att äga viss egendom. Rättsverkningarna av att egendom ägs samfällt är detsamma för egendom som ägs av en person. Problem kan dock lätt uppstå då exempelvis en ensam ägare inte (åtminstone rättsligt) inte behöver få annans samtycke vid avyttring, något som är huvudregeln vid samägd egendom.
Det har på senare tid i praxis och doktrin utvecklats en rättsfigur med benämningen dold samäganderätt. Dold samäganderätt innebär att det utåt finns en ägare, tex en person som står skriven som ägare på en fastighet, men där det också finns en dold ägare. Den dolda ägaren har i många fall från Högsta domstolen varit en maka till den make som stått uppskriven som formell ägare. Genom att ha en dold samäganderätt har man likaledes en äganderätt och en fråga som särskilt behandlats är huvudvida den dolda ägaren har skydd mot den öppna ägarens borgenärer vid exempelvis konkurs.
En samäganderätt uppstår på samma sätt som en ensam äganderätt uppstår, exempelvis genom köp, byte, gåva eller bearbetning.
Totalt har lagen tjugo stycken paragrafer, vissa använts dock mer frekvent än andra. Den vedertagna förkortningen är SamägL.
När är lagen tillämplig?
Lagen gäller, fastigheter, lösa saker och “aktie, obligation eller skuldebrev”. Det som i lagen sägs om fastigheter gäller likaledes tomträtter. Lagen gäller dock inte samfälligheter som regleras i Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Härmed följer att gemensamhetsanläggningar, såsom lekplatser eller parkeringsplatser kan vara, ej omfattas av lagen.
Enligt 1 § SamägL gäller, om inget annat framgår, att vardera ägare ska ha sin hälftendel av egendomen. Om två personer samäger en bil äger de 50 % var alltså. Om två personer, som samäger en bil, avtalar om att den ena ska äga 70 %, så äger den andra 30 %.
Om vi utgår från exemplet med bilen och tänker oss att A och B äger bilen gemensamt. Inget annat framgår, detta innebär att de äger hälften av bilen var.
Enligt 2 § SamägL gäller att A inte får sälja bilen i dess helhet, om inte B samtycker till försäljningen. A är på samma sätt förhindrad att upplåta panträtt i bilen. Däremot står det A fritt att sälja sin andel i bilen.
Om missämja skulle uppstå mellan hälftenägarna kan antingen A eller B ansöka om att rätten förordnar en god man. Den goda mannen ska ta hand om egendomen. Intressant nog kan rätten förordna att en av delägarna förordnas som god man. I lagen finns bestämmelser som anger att den goda mannen ska fövalta egendomen med hälftenägarnas bästa för ögonen.
Enligt 6 § SamägL kan A eller B, med rättens tillstånd, bjuda ut egendomen i sin helhet, till försäljning på offentlig auktion. Försäljning får ej ske om B i vårt fall visar synnerliga skäl för anstånd. Ansökan om försäljning handläggs i den s.k ärendelagen. Rättens uppgift blir, då A ansöker om att utbjuda bilen till försäljning, att dels avgöra huruvida samäganderätt föreligger, dels huruvida förutsättningarna för försäljning föreligger.
Författat av: Faris Devic
Läsvärt: