I Sverige delas vägnätet in i allmänna vägar – som förvaltas av staten eller kommunen – och enskilda vägar som sköts av markägare eller samfällighetsföreningar. Den här artikeln går igenom de viktigaste juridiska aspekterna av samfällda vägar: äganderätt, kostnadsfördelning och vad som gäller när delägare är oense.
Vad är en samfälld väg?
Begreppet samfälld syftar juridiskt på egendom som ägs gemensamt av flera fastigheter. Enligt 1 kap. 3 § fastighetsbildningslagen (1970:988) är en samfällighet egendom som tillhör flera fastigheter och som hör till dessa fastigheter. En väg som uppfyller dessa kriterier utgör alltså en samfälld väg. Ditt andelstal – som normalt fastställs av Lantmäteriet vid bildandet – avgör hur drifts- och underhållskostnader fördelas mellan delägarna.
Vem äger vägen i en samfällighet?
Den fastighet som har andel i en samfälld väg kallas delägarfastighet. Andelarna bestäms utifrån vad som är ändamålsenligt och skäligt med hänsyn till varje fastighets nyttjande. Rättsligt skiljer man på marksamfälligheter, gemensamma anläggningssamfälligheter och rättighetssamfälligheter. Beroende på hur vägen bildats klassificeras den enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) och anläggningslagen (1973:1149) antingen som en gemensamhetsanläggning eller som en vägsamfällighet.
Det är den underliggande markägaren som äger den mark där vägen är belägen. Vägsamfälligheten får sin nyttjanderätt genom ett servitut enligt 12 § anläggningslagen (1973:1149) – servitutet ger rätten att använda marken på ett bestämt sätt men överlåter inte äganderätten. Att vägen är samfälld innebär alltså att föreningen har rätt att nyttja vägen, inte att den äger den mark den löper över. Distinktionen är viktig vid exempelvis markförsäljning, planläggning eller när en delägare vill vidta åtgärder längs vägsträckan.
Vem äger marken i en samfällighet?
En marksamfällighet är ett markområde som ägs gemensamt av flera fastigheter – det kan röra sig om oskiftad mark, häradsallmänningar, besparingsskogar eller gemensamma fiske- och vattenområden. Många marksamfälligheter bildades långt innan nuvarande registreringskrav infördes, vilket innebär att uppgifterna i fastighetsregistret ibland är ofullständiga eller saknas helt. En bildad marksamfällighet gäller dock rättsligt oavsett registreringsstatus, varför det är klokt att gå igenom äldre lantmäterihandlingar vid fastighetsköp eller åtgärder nära fastighetsgränser.
Måste man betala avgift till samfällighet?
Som ägare till en fastighet med andel i en samfällighet är du skyldig att betala samfällighetsavgift. Delägarna blir automatiskt medlemmar i samfällighetsföreningen, vars verksamhet styrs av anläggningsbeslutet. Det finns två förvaltningsformer: delägarförvaltning, där delägarna sköter samfälligheten direkt utan att bilda en organisation, och föreningsförvaltning via en registrerad samfällighetsförening – en juridisk person som registreras hos Lantmäteriet enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Vid oenighet om avgifter eller förvaltningsbeslut fattas bindande beslut med kvalificerad majoritet av delägarnas röster.
Kan man avsluta en samfällighet?
En samfällighet upplöses genom lantmäteriförrättning. Det vanligaste tillvägagångssättet är fastighetsreglering, där de delägande fastigheternas andelar samlas hos en enda fastighet – varpå definitionen i 1 kap. 3 § fastighetsbildningslagen (1970:988) inte längre är uppfylld och samfälligheten automatiskt upphör. Förrättningen söks hos Lantmäteriet och kan vid behov kombineras med andra åtgärder, till exempel ombildning av befintliga servitut.
Att tänka på
Tvister om samfällda vägar kan bli juridiskt komplexa – särskilt när det gäller tolkning av andelstal, underhållsansvar eller servitutsvillkor. Har du hamnat i en sådan situation rekommenderar vi att du söker juridisk rådgivning hos Vasa Advokatbyrå, vars jurister är specialiserade på fastighetsrätt och tvistlösning.
Läsvärt
https://www.domstol.se/amnen/tvist-om-pengar/huvudforhandling-i-tvistemal/
Författad av: Jenny Thalin