Skadestånd – grund för sak- och personskada (del 1)

Skadeståndets rekvisit

Som nämnt i tidigare artiklar från Vasa Advokatbyrå gällande skadestånd så delas olika skadegrunder in i olika bestämmelser. Detta har att göra med att olika typer av skadestånd har olika rekvisit för att aktualiseras. Nedan kommer vi gå igenom rekvisiten för att sak- och personskada ska kunna aktualiseras.

, Skadestånd – grund för sak- och personskada (del 1)Sak –och personskada

För att skadestånd ska aktualiseras måste främst fem (5) rekvisit vara uppfyllda. Dessa är att (i) skadan faktiskt inträffat, (ii) skadan drabbat annan än skadevållande, (iii) plikten att inte skada annan åsidosatts, (iv) skadevållande agerat oaktsamt/med uppsåt samt (v) adekvat kausalitet föreligger. Dessa fel rekvisit brukar delas in i tre delar som kallan objektiva rekvisit, subjektiva rekvisit samt kausalfrågan. Denna uppdelning är dock många gånger mer av pedagogisk än faktisk karaktär. Med detta menas att det vid den konkreta prövningen inte alltid är helt tydligt att denna fördelning görs. Vi kommer dock använda oss av denna indelning.

I denna artikel kommer endast de objektiva rekvisiten att utredas. Vänligen se del 2 och del 3 i Vasa Advokatbyrås artikel om ”skadestånd – sak- och personskada” för genomgång av de subjektiva rekvisiten och kausalfrågan.

Objektiva rekvisit

För att rätt till skadestånd ska föreligga måste först de objektiva rekvisiten föreligga vilka är punkten i – iii ovan.

Vad som avses med att det föreligger en faktisk skada är att det ska gå att uppmäta någon form av effekt. Genom detta rekvisit utesluts främst två saker. För det första är endast anteciperade skador som huvudregel inte ersättningsgilla; alltså att man kan begära ersättning redan innan skadeståndsrätten uppstått. Denna rätt kan dock fritt regleras genom avtal. För det andra torde inte allt för oväsentliga skador vara skadeståndsgrundande. Detta har delvis att göra med den första frågan, att en skada ska föreligga. Ett exempel kan vara att man trampar ner en blomma i grannens rabatt eller ger grannen en lätt knuff. Även om dessa handlingar egentligen är att se som vållande av sakskada resp. personskada, så är det tveksamt om skadestånd kan erhållas. Detta med grund att det rör sig om så små effekter som kan ifrågasättas verkligen innebär skada för din granne.

Att skadan ska ha drabbat annan än den skadelidande innebär att skadelidande och skadevållande ska vara två olika personer. Med person avses endast inte fysiska personer, även företag, grupper av försäkringstagare (t.ex. familj) kan ses som en och samma person. Detta följer av principen att man inte kan begära skadestånd av sig själv. Skulle man krocka sin egen bil i ens egen garageport får man som huvudregel stå denna kostnad själv, om man inte har försäkring. Om det rör sig om en personskada ska handlingen ha skadat annan än den som företagit handlingen.

Frågan om vem som ska anses vara ägare till egendomen regleras inte särskilt i skadeståndslagen utan får avgöras enligt civilrätten i övrigt.

Frågan om äganderätten som objektivt rekvisit innebär att frågan inte beaktar utanförliggande faktorer. Med detta menas att;

  • Frågan om god tro inte spelar in. Av detta följer att rätt till skadestånd kan föreligga även om annan orsakade skadan i god tro. Ett exempel är att granne trodde att en kratta tillhörde denne och tog den.
  • Frågan om rätt till skadestånd föreligger har ingen nödvändig koppling till brott. Normalt sett brukar en brottslig handling föranleda skadeståndsskyldighet. Ett exempel när så inte är fallet är om man hugger ner ett träd man äger, med som ligger på annans mark. Detta kan vara egenmäktigt förfarande men borde inte föranleda skadeståndsrätt då man själv ägde trädet.
  • I fast praxis finns en princip att skadeståndsrätt utesluts om skadevållande handling företas, dock vars effekt kunnat uppnås civilrättsligt (jfr. NJA 1990 s. 71). I målet hade fastighetsägare klipp en häck på gränsen med grannen. Högsta domstolen menade att grannen inte hade rätt till skadestånd då fastighetsägaren kunnat få till stånd en klippning av häcken i vilket fall.

Det tredje objektiva rekvisitet är att skadevållande ska ha åsidosatt sin plikt att inte skada annan. Denna plikt framgår delvis av varje skadeståndsgrunds bestämmelse (jfr. 2 kap. 1 och 2§§ skadeståndslagen). Begreppet plikt ska i detta sammanhang inte utgöra någon vägledning i skadeståndsbedömningen, utan begreppet utgör en omformulering av att lagstiftaren ställer krav på agerande i skadeståndshänseende. Man kan sammanfatta begreppet som att man har en skyldighet att agera på ett sätt som inte medför skada för annans saker eller person.

Huvudregeln omfattar främst aktivt handlande, d.v.s. situationer då man vidtar en aktiv handling för att ändra ett händelseförlopp. Av detta följer att passivitet som sådant därmed inte kan grunda rätt till skadestånd. Anledningen till regeln om passivitet är att man inte ansett att den som inte vidtar en handling heller kan agera försumligt.

Den sistnämnda principen innehåller dock en enorm mängd undantag. I flera fall kan man trots passivitet ådra sig skadeståndsskyldighet. Exempel på detta är garantansvaret eller vårdplikt. Garantansvaret är en straffrättslig princip som även kan läggas till grund för skadestånd. Garant innebär att man genom lag, avtal eller annan handling åläggs ett utökat ansvar för någon eller något. Ett exempel på garantansvar är föräldrars plikt att se efter sina barn (6 kap. 2§ föräldrabalken). Vårdplikt innebär att man genom lag eller avtal har en skyldighet att se efter en viss sak. Ett exempel är att man ser efter en väns husdjur. Man har då ett ansvar att se efter att husdjuret får man och inte springer bort.

Detta avslutar del 1. Om ni vill veta mer om vad som krävs för att skadeståndsrätt ska föreligga kan ni kolla in våra övriga artiklar på hemsidan. Ni kan även höra av er till oss. Vasa Advokatbyrå har arbetat med skadeståndsfrågor i snart 20 år. Vi har representerat både skadelidande och skadevållande i ett stort antal processer. Genom denna erfarenhet har vi förvärvat en särskild insikt i områdets komplexitet och vikten av att alltid värna om just dina intressen. Tveka inte att höra av dig!

Författad av jur. trainee Henrik Berg

Ring, vi hjälper dig