Rättsprinciper – i och utanför lag

Lagar är konstruerade för att vara konkreta och tillämpbara, men det juridiska landskapet sträcker sig längre än vad som står i lagtexten. Vid sidan av lagstiftningen finns rättsprinciper – normer som styr vad som är tillåtet och rimligt, utan att nödvändigtvis vara kodifierade i en specifik paragraf. Vissa principer framgår uttryckligen av lag, medan andra har vuxit fram genom domstolarnas praxis, det vill säga avgöranden som fungerar vägledande vid framtida tvister. I den här artikeln går vi igenom ett urval centrala rättsprinciper inom avtalsrätten: vad de innebär, var de har sitt ursprung och hur de kan påverka dig i en konkret situation.

Pacta sunt servanda

Pacta sunt servanda – latin för “avtal ska hållas” – är en av de mest grundläggande principerna inom avtalsrätten. Den slår fast att parter som ingått ett bindande avtal är skyldiga att uppfylla sina åtaganden. Principen återfinns inte i någon enskild lagregel utan anses utgöra en självklar del av den allmänna avtalsrätten. I praktiken innebär det att du som part inte ensidigt kan frånträda ett avtal enbart för att det visar sig mindre fördelaktigt än förväntat. Om motparten inte fullgör sin del kan du normalt kräva fullgörelse, skadestånd eller hävning beroende på omständigheterna.

Ekvivalensprincipen

Ekvivalensprincipen kan ses som en motvikt till pacta sunt servanda. Även om avtalsrätten som utgångspunkt kräver att avtal hålls, finns ett grundläggande intresse av att avtalsförhållanden är balanserade och inte leder till oskäliga resultat för någon part. Det tydligaste lagliga uttrycket för denna tanke är 36 § avtalslagen (1915:218), som ger domstolen möjlighet att jämka – det vill säga korrigera – ett avtalsvillkor som bedöms oskäligt. En fullständig jämkning innebär att villkoret lämnas utan avseende, vilket kan få stor ekonomisk betydelse. Bestämmelsen tillämpas restriktivt i kommersiella förhållanden men har fått större genomslag i konsumentavtal. Misstänker du att ett avtal du ingått innehåller oskäliga villkor är det klokt att låta en jurist göra en genomgång.

Obehörig vinst

Principen om obehörig vinst innebär att den som gjort en vinst på någon annans bekostnad – utan rättslig grund – kan bli skyldig att återbära den. Principen återfinns inte i en samlad lagregel men anses bland annat komma till uttryck i 65 § köplagen (1990:931), som reglerar rätten till ersättning när ett avtal upphör. I juridisk doktrin är principen omstridd: en del rättsvetare betraktar den som en självständig ansvarsgrund, medan andra ser den som en teoretisk förklaring som understödjer specifika lagregler snarare än en fristående rättsprincip.

För att kunna grunda ett ersättningsanspråk på obehörig vinst behöver som regel fyra kriterier vara uppfyllda. För det första måste en faktisk vinst ha uppstått. Vinsten får inte ha sin grund i ett giltigt rättsförhållande – det vill säga den saknar rättslig grund. Vidare krävs att vinsten skett på bekostnad av den som kräver ersättning, vilket innebär att det måste finnas ett direkt samband dem emellan. Slutligen får det inte finnas någon ansvarsfrihetsgrund som rättfärdigar att parten behåller vinsten. Bedömningen av om dessa förutsättningar är uppfyllda kräver ofta en ingående analys av omständigheterna i det enskilda fallet.

Att tänka på:

Vid en avtalsrättslig tvist räcker det sällan att känna till avtalsvillkoren – du behöver också ha koll på tillämpliga rättsprinciper och hur domstolarna tolkat dem. Att driva en tvist på egen hand är komplicerat och riskerar att leda till sämre utfall om du inte är väl insatt i rättsläget. Vasa Advokatbyrå AB bistår dig med juridisk rådgivning och kan driva din tvist från start till mål.

Läsvärt

Obehörig vinst-motiveringar | SvJT

“Avtal är till för att hållas” | SvD

Avtalsrätt förklarat på ett lätt sätt – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Avtalsjurist Stockholm – Jurist hjälper dig med avtal – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Ingå avtal – Att tänka på innan du ingår ett avtal – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)

Författad av: Alexander Isehag