Om du har hamnat i en tvist för att du är oense med någon om en sak, kan det vara bra att känna till vem det är som har bevisbördan i ett tvistemål och att det är på ett visst sätt eller att det inte är på ett visst sätt. Bevisbörda är alltså enkelt uttryckt vem som måste bevisa det som tvistas om i domstol. Sedan är också en viktig fråga vilket beviskrav som gäller för bevisningen, vilket innebär hur sannolikt man måste göra gällande att det är så som man själv påstår. I den här artikeln kommer beröras både bevisbörda och beviskrav i tvistemål.
Bevisbörda i tvistemål
Bevisbördan kommer in när det finns oklarheter om ett rättsfaktum, alltså hur någonting har gått till. Ett rättsfaktum kan exempelvis vara hur fort en bil har kört. Det kan då bevisas genom en erfarenhetssats, som är det man allmänt känner till alltså hur lång tid det tar att bromsa beroende på hur fort man kört. Sen lägger man ihop erfarenhetssatsen med ett bevisfaktum, alltså bevis för hur lång bromssträckan varit på vägen som bilen kört. Då har man klarat upp rättsfaktumet och uppfyllt bevisbördan för att föraren kört bilen för fort eller kört i laglig hastighet, beroende på vad man ska bevisa.
Den som har att bevisa en sak ska måste bevisa rättsfaktumet genom tillräckligt stark bevisning som krävs i just den frågan som det tvistas om, för att domstolen ska låta det rättsfaktumet styra hur domstolen ska döma. När domstolen tittar på vem som ska bevisa ett förhållande tittar domstolen ofta på vem som har haft lättast att säkra bevisning som tyder på att något har hänt eller inte hänt. Ett exempel är om du köper en bostadsrätt och du har avtalat med säljaren att det ska ingå flyttstädning. Då kan du innan du börjar städa säkra bevisning genom att ta bilder i skåpen som visar att städning inte är utförd. Det är då lättare för dig att bevisa att det inte var städat, än det är för säljaren att bevisa att det var städat, eftersom du har kunnat dokumentera med bilder att det är så som du säger. Därför kan domstolen anse att du som köpare har bevisbördan i ett mål om säljare brustit i sin avtalsförpliktelse att flyttstäda. Ett annat exempel är om din bil har skadats för att en person med sin bil har kört in i den och du vill ha ut pengar från din försäkring. Då är det lättare för dig att visa hur skadan på bilen uppkommit, än det är för försäkringsbolaget, eftersom du var där när det hände. Därför är det du som försäkringstagare som har bevisbördan för att skadan är orsakad av ett annat fordon och att du själv inte skadat bilen för att få ersättning.
Beviskrav i tvistemål
Det är inte så vanligt att någon av de som tvistar i ett mål i domstol kan lägga fram sådan stark bevisning att domstolen kan vara helt säker på att det är på ett visst sätt. Skulle det finnas ett så starkt krav på bevisningen är det inte många som skulle kunna få rätt i domstol. Därför tillåts domstolen att vara osäker i viss mån att något skett och ändå tillåtas döma att det är så det gått till. Hur osäker domstolen tillåts vara beror på vad saken gäller och vem som måste bevisa ett förhållande.
Beviskrav olika situationer
Som nämnt ovan är huvudregeln att beviskravet i tvistemål är ”styrkt”. Det är inte en exakt vetenskap, men för att illustrera kan ges ungefär hur stark bevisningen ska vara procentuellt. När det rör sig om att det ska vara ”antagligt”, ska det vara ungefär 50% säkert att det är så. När beviskravet är ”sannolikt” ska det vara lite mer än 50% säkert. I de situationer där beviskravet är ”styrkt” ska det vara ungefär 75% säkert att det är så som du påstår.
Beroende på vad saken gäller och ställning du har gäller olika beviskrav. Det vanligaste beviskravet är ”styrkt”, men det finns både hårdare och mildare beviskrav. I försäkringssammanhang så finns det några olika typer av beviskrav. Det svagaste beviskravet är ”mer antagligt”. Det beviskravet innebär att du som försäkringstagare ska bevisa att det är mer sannolikt att det som du påstår har hänt, än att något annat har hänt. Det beviskravet har ställts upp vid stulen bil som senare hittats skadad, eftersom Högsta domstolen ansåg att eftersom bilägaren inte var närvarande vid skadan kunde inte högre beviskrav krävas av försäkringstagaren. I ett annat fall var det fråga om en skada som uppkommit på en bil i trafiken. Där ansåg domstolen att högre beviskravet ”klart mer sannolikt” skulle ställas upp. Att bevisningen behövde vara starkare i det fallet berodde på att om man är närvarande när en skada uppkommer anses man ha lättare att säkra bevisning för hur skadan har gått till.
Att tänka på
Vem som har bevisbördan och vad som är beviskravet är svårt att svara på rent generellt. Det som redogjorts för i den här artikeln är översiktligt och det finns alltid undantag. Vill du veta vad som gäller kring bevisbörda och beviskrav för just din tvist och mål, rekommenderar vi att du tar kontakt med en jurist. Vasa Advokatbyrå har lång erfarenhet av att driva tvistemål och hjälper gärna dig med dina frågor och din tvist. Tveka inte att kontakta oss!
Anlita oss för:
Allmän rådgivning
* Ta reda på hur stark din bevisning måste vara för att du ska ha möjlighet att kunna få rätt i domstol.
* Skaffa kunskap om vem det är som har bevisbördan i din tvist.
Tvistelösning
* Få en bedömning utifrån gällande rättsläge.
* Se till att uppnå ditt beviskrav.
* Maximera dina chanser att samla på dig tillräckligt stark bevisning.
Kontakta oss för ett gratis inledande telefonsamtal eller boka ett möte med någon av våra erfarna jurister.
Författad av: Alexander Isehag