Det är inte ovanligt att folk säger rättegång, när de egentligen talar om huvudförhandling. Rättegången kan man säga egentligen är hela processen från att någon blir stämd, till att saken avgörs slutligen i domstol. En rättegång kan ta över ett år från början till slut. Huvudförhandlingen däremot är endast själva förhandlingen i domstol och det är huvudförhandlingen som vi ska gå igenom i den här artikeln. Dessutom kommer vi avgränsa till att behandla huvudförhandling i tvistemål och vi kommer därför inte beröra huvudförhandling för brottmål.
Hur huvudförhandlingen börjar
Det brukar vara antingen en eller tre domare som dömer i målet, beroende på vad saken gäller. Oftast är det fler domare som dömer om ärendet är av mer komplicerad art. Huvudförhandlingen brukar inledas med att parterna kallas in i rättssalen med sina ombud om de har några. Sedan brukar domstolen fråga parterna med deras ombud, om det finns något som hindrar att domstolen avgör saken där och då. Finns det inte någon sådan invändning kan huvudförhandlingen sätta i gång. Skulle någon av parterna ange att hinder, är det upp till domstolen att bedöma om det är ett giltigt hinder för att skjuta upp förhandlingen. Det sistnämnda framgår av 43 kapitlet 1 och 2 §§ rättegångsbalken.
Yrkanden och sakframställningar
Efter det att huvudförhandlingen har tagit sin början, blir nästa moment att parterna ska göra gällande sina yrkanden. Med yrkanden menas förenklat vad parterna önskar att domstolen ska döma i slutändan. Exempelvis kanske den ena partens yrkanden är att den andre parten ska betala skadestånd. Den andre partens yrkanden kan då vara att domstolen ska fastställa att parten inte gjort sig skyldig till skada, som rättfärdigar att utdöma skadeståndsskyldighet för.
När yrkandena lagts fram ska parterna därefter enligt 43 kapitlet 7 § rättegångsbalken göra gällande deras respektive sakframställning. Inom ramen för sakframställningarna ska parterna försöka lyfta fram omständigheter, som talar för att domstolen ska döma såsom parternas yrkanden lyder. Även om dessa omständigheter skulle lyfts fram under ett annat stadium av tvisten, kan det få ödesdigra konsekvenser om en part missar att ta upp en viktig omständighet under huvudförhandlingen. För som huvudregel får domstolen typiskt sett endast döma målet mot bakgrund av vad parterna gjort gällande under huvudförhandlingen. Det kallas ibland för omedelbarhetsprincipen och regleras i 17 kapitlet 2 § rättegångsbalken. Därför är det av största vikt att en sakframställning är noggrant formulerad.
Bevisning och plädering
När sakframställningarna är yttrade har parterna möjlighet att lyfta fram bevisning. Den bevisningen kan komma i många olika former. Eftersom den skriftliga bevisningen i de flesta fall redan görs gällande av parterna under sakframställningarna, är det huvudsakligen den muntliga bevisningen som blir aktuell att lyfta fram i det här skedet av huvudförhandlingen. Bland annat kan sådan muntlig bevisning bestå av förhör med vittnen eller sakkunniga.
Slutligen kommer parterna att anföra sina pläderingar, vilket kan sägas vara en sammanfattning av vad parterna gjort gällande under huvudförhandlingen. Under pläderingarna, eller slutanföranden som de också kallas, kan parterna även argumentera för hur de önskar att domstolen ska döma. Argumentationen ska som huvudregel bygga på vad som har lagts fram under sakframställningarna.
Att tänka på:
Att driva en tvist under en huvudförhandling utan en juridisk utbildning och utan erfarenhet, är inte att rekommendera. Vårt råd är om du hamnat i en tvist att du anlitar en jurist som har erfarenhet av att driva tvister inom tvistemål. Vasa Advokatbyrå AB har i två decennier drivit dylika tvister. Kontakta gärna oss för hjälp med din tvist.
Läsvärt
Slutanföranden inför allmän domstol | SvJT
Huvudförhandling – Sveriges Domstolar
Stämningsansökan mall – stämning i tvistemål – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Dispositiva tvistemål – Vi förklarar – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Bevisbörda tvistemål – vem det är som måste bevisa vad – Advokatbyrå (vasaadvokat.se)
Författad av: Alexander Isehag
Till sist om huvudförhandling – inte samma som rättegång
Vasa Advokatbyrå hjälper gärna dig med allt från totalentreprenad, fastighetsrätt, avtalsrätt, dolda fel till att driva tvister. Så om du som privatperson eller ditt företag finns i till exempel Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Sollentuna, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping, Norrköping, Haninge, Umeå, Gävle, Borås, Eskilstuna, Södertälje, Karlstad, Täby, Sundsvall, Luleå, Halmstad, Trelleborg, Lidingö, Kalmar, Växjö, Östersund, Falun, Skellefteå, Landskrona, Kristianstad, Tumba, Karlskrona, Uddevalla, Skövde, Varberg, Åkersberga, Märsta, Vallentuna, Nyköping, Lidköping, Lerum, Enköping, Alingsås, Ystad, Sandviken, Kungsbacka, Katrineholm, Nässjö, Strängnäs, Falkenberg, Ängelholm, Mariestad, Tranås, Motala, Vetlanda, Kiruna, Hässleholm eller Örnsköldsvik ska du inte tveka att höra av dig till oss så hjälper vi dig med ditt ärende.Om oss – Vasa Advokatbyrå
Vasa Advokatbyrå är en välkänd advokatbyrå som har funnits sedan 2002. Vår ägare, tillika grundare, har varit advokat i mer än 20 år och har lång erfarenhet inom olika juridiska fält.
Utbildning och erfarenhet
Företagets ägare har en bakgrund som inkluderar en juridikexamen från Chicago Kent College of Law och två masterexamen inom internationell och finansiell rätt. Han har också arbetslivserfarenhet från tingsrätten mellan åren 1986-1989.
Specialområden
Vi på Vasa Advokatbyrå jobbar med många sorters juridiska frågor men är särskilt bra på ärenden som rör dolda fel, tvister och entreprenadrätt. Tack vare vår erfarenhet kan vi erbjuda professionell rådgivning och hjälp i dessa ärenden.
Sammanfattning
Med en solid utbildning, lång erfarenhet och en fokusering på specifika juridiska områden är Vasa Advokatbyrå ett pålitligt val för dig som söker expertis inom juridik. Vi har etablerat oss som en trovärdig partner för kunder som behöver hjälp med svåra juridiska frågor.